Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Vanliga begrepp tolkas olika

29 maj 2019
Begrepp som styrka, aktiv substans och ordination kan tyckas entydiga. Men det har visat sig finnas många möjliga tolkningar. Socialstyrelsen jobbar nu för att alla aktörer ska prata samma språk när den nationella läkemedelslistan införs.

Den 1 juni 2022 ska alla recept på läkemedel skötas via en samlad, nationell läkemedelslista. Den ska ersätta receptregistret och läkemedelsförteckningen och kommer att innehålla information om patientens receptförskrivna och uthämtade läkemedel.

För att kunna skapa den nationella läkemedelslistan måste information sammanställas från flera håll – bland annat från landstingens och kommunernas journalsystem och apotekens register över uthämtade läkemedel. Då gäller det att systemen – och personerna bakom dem – pratar samma språk.

Hälsoinformatikern Victoria Johansson och terminologen Alma Hjerten Soltancharkari på Socialstyrelsen samordnar arbetet med att skapa en mer enhetlig begreppsanvändning. De berättade om arbetet under ett seminarium på e-hälsokonferensen Vitalis i Göteborg förra veckan.

Begreppen de arbetar med är exempelvis aktiv substans, läkemedlets styrka, administreringssätt och läkemedelsbehandlingens längd.

Nästan varje term man tagit itu med har gett upphov till diskussion, berättar Victoria Johansson.

– Definitioner kan vara tydliga i var och ens egen lilla bubbla. Men när vi börjar prata med varandra märker vi att det inte är så tydligt. Man har inte tvingats tänka på detta förut. Men nu när informationen ska skickas till nationella läkemedelslistan har det blivit skarpt läge, då måste man komma överens om vad man menar, säger Victoria Johansson.

Ett skäl till att definitioner kan skilja sig är att professionerna har siktet inställt på olika saker. En läkare ser till exempel hela patienten, med fokus på att denne ska bli frisk med de medel som passar bäst. Då kan en ordination innehålla även annat än läkemedel, som exempelvis träning eller specialkost.

Och begreppet behandling brukar för en läkare referera till tiden det tar från att en patient söker vård första gången tills att den är färdigbehandlad.

Farmaceuter har delvis ett annat perspektiv. För dem står läkemedlen i fokus och begreppet ordination används främst i relation till förskrivna läkemedel. Gällande behandlingens längd syftar farmaceuter vanligen på den tidsperiod som en patient ordinerats att ta ett läkemedel.

– När människor pratar med varandra brukar sånt här inte bli några problem, man brukar reda ut det. Men datasystem kan ju inte tänka som vi gör, säger Victoria Johansson.

När digitala system ska kommunicera med varandra måste informationen passa in i respektive system, och betyda samma sak.

– Annars går det inte att föra över informationen. Eller så går det att skicka, men informationen kommer inte att betyda det man avser, säger Alma Soltancharkari Hjerten.

En annan term som skapat mycket diskussion är styrka. Visserligen kunde samtliga aktörer relativt snart enas om att styrka betyder ”koncentration av en aktiv substans”. Men då kom man vidare till nästa fråga: Hur definieras en aktiv substans?

Det var inte givet, visade det sig. I vissa fall räknas ett läkemedels styrka nämligen ut utifrån bara ett ämne, ibland utifrån en kombination av ämnen som tillsammans skapar läkemedlets effekt.

– Det kan till exempel vara två askar med likvärdiga läkemedel som innehåller samma aktiva substans. I det ena fallet har man räknat ut styrkan på hela den aktiva substansen, men i det andra fallet har man utgått från bara en viss del av den, säger Alma Hjertén Soltancharkari.

Både hon och Victoria Johansson har blivit överraskade över komplexiteten i att hitta enhetliga termer och begrepp.

– Det tar mycket tid. Men det är viktigt att vi är överens, så att det fungerar i alla system framöver, säger Victoria Johansson.

FAKTA Så har arbetet gått till: 

Arbetet för enhetligare begreppsanvändning samordnas av hälsoinformatikern Victoria Johansson och terminologen Alma Hjerten Soltancharkari på Socialstyrelsen och har inneburit många långa möten med Sveriges Kommuner och Landsting, E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Dessa instanser har i sin tur har haft kontakt med representanter från olika områden – vård, omsorg och apotek.

Arbetet bedrivs med utgångspunkt i Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras.

Läs mer från e-hälsokonferensen Vitalis: Trögt arbete med nationell läkemedelslista


Skrivet av: Fatima Grönblad

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Ska enbart farmaceuter få delta i receptkedjan på apotek? Läkemedelsverket tar nu fram föreskrifter på området. Vad tycker du?

Visa resultat

Loading ... Loading ...