Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Två EES-varningar
i snitt per dospatient

23 oktober 2013
Hela 76 procent av landets dospatienter har minst ett potentiellt läkemedelsrelaterat problem enligt EES-verktyget. Det visar en ny registerstudie som kartlagt läkemedelsanvändningens kvalitet hos alla svenska dospatienter.

EES, tidigare kallat DUR, är ett i grunden amerikanskt kunskapsstöd som Apoteket AB köpte in på monopoltiden och som bolaget och Apotekens Service sedan vidareutvecklade och anpassade till svenska förhållanden. Idag finns verktyget tillgängligt hos flera svenska apoteksaktörer.

I en ny registerstudie har forskare kartlagt läkemedelsanvändningens kvalitet hos samtliga svenska dospatienter med hjälp av EES-verktyget.

Studien har utförts av farmaceuten Tora Hammar, doktorand vid e-hälsoinstitutet i Kalmar, i samarbete med forskare vid Apotekens Service AB med flera.

Landets samtliga drygt 180 000 dospatienter ingick i registerstudien. Medelåldern hos patienterna var 76 år och 62 procent av patienterna var kvinnor.

I genomsnitt stod dospatienterna på tio läkemedel. Dospatienten med flest läkemedel hade 53 (!) läkemedel.

EES-körningarna av dospatienterna genererade åtminstone en varning hos 76 procent av patienterna. Medeltalet för varningar per patient var 2.

Den vanligaste typen av varning gällde läkemedelsinteraktioner, något som sågs hos 37 procent av patienterna. En procent av dessa interaktioner bedömdes av systemet som allvarliga.

Varningar för duplicerad läkemedelsanvändning (två eller flera likadana läkemedel) uppkom hos 30 procent av patienterna. ”Geriatriska varningar” för olämpliga läkemedel eller för hög dosering registrerades hos 23 procent av patienterna.

Sett till läkemedelstyper gällde de klart flesta varningarna ATC-grupperna N05 och N06, det vill säga neuroleptika, sömnmedel och antidepressiva. Antitrombotiska läkemedel kom på tredje plats.

Zopiklon (Imovane med flera fabrikat) var det enskilda läkemedel som var involverat i flest varningar (16 procent av de geriatriska varningarna).

Vilken observation var mest överraskande i studien?

– Vi trodde att de äldre dospatienterna skulle ha fler varningar, men det var tvärtom snarare så att de relativt sett yngre dospatienterna hade något fler. Likaså trodde vi att sambandet mellan antal läkemedel och antal signaler skulle vara ännu starkare, men studien visar att det är andra faktorer än antal läkemedel, kön och ålder som styr mycket, säger Tora Hammar.

– En varning från EES betyder inte nödvändigtvis att det är ett problem utan är en signal till farmaceuten eller läkaren att här finns något man behöver titta närmare på och eventuellt åtgärda. För att få en bättre bild av hur kliniskt relevanta signalerna är pågår en parallell studie där ett antal läkare fått använda EES när de gått igenom sina dospatienters läkemedel. För varje signal gör de en bedömning av relevans och vilken åtgärd de utför. Dessutom intervjuas alla läkare om hur de upplever EES. Resultaten från den studien väntas kring årsskiftet, säger Tora Hammar.

Studien av samtliga dospatienter presenterades i posterform vid den internationella FIP-kongressen i Dublin i september.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

2 svar till Två EES-varningar
i snitt per dospatient

  1. apotekare i vården skriver:

    Intressant, men EES ger en falsk trygghet och en falskt positiv bild.
    EES “behövs”, för att den övervägande majoriteten av läkare inte ser problem av sig självt, vilket en klinikapotekare gör. Men EES är inte sällan långt ifrån sanningen! 2 EES-varningar/patient är ganska långt ifrån det antal LRP/patient som återfinns i studier. Tekniken kan inte ersätta en riktig klinikapotekare, som kan fånga hanteringsproblem och andra dimensioner än ett elektroniskt stöd kan fånga (ännu) som t ex medicinering kopplat till indikation och labsvar.
    EES kan på sin höjd användas för att screena fram riskpatienter och systematiska felval av läkemedel.

  2. apotekare i vården skriver:

    Intressant, men EES ger en falsk trygghet och en falskt positiv bild.
    EES “behövs”, för att den övervägande majoriteten av läkare inte ser problem av sig självt, vilket en klinikapotekare gör. Men EES är inte sällan långt ifrån sanningen! 2 EES-varningar/patient är ganska långt ifrån det antal LRP/patient som återfinns i studier. Tekniken kan inte ersätta en riktig klinikapotekare, som kan fånga hanteringsproblem och andra dimensioner än ett elektroniskt stöd kan fånga (ännu) som t ex medicinering kopplat till indikation och labsvar.
    EES kan på sin höjd användas för att screena fram riskpatienter och systematiska felval av läkemedel.


Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Sveriges Farmaceuter driver på för att dosläkemedel ska lämnas ut på apotek — och bara i undantagsfall på exempelvis bensinmackar. Håller du med?

Loading ... Loading ...