Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Sverige dåligt med i den globala covid-19-forskningen

14 maj 2020
Forskningen för att få fram läkemedel och vaccin mot covid-19 är extremt intensiv i världen. Tusentals studier pågår, men svensk forskning är tyvärr dåligt representerad. Det framkom vid ett webinarium anordnat av Läkemedelsindustriföreningen.

Världen har gått samman för att hitta läkemedel och vaccin mot virussjukdomen covid-19 och dess följdeffekter. Det pågår över tusen kliniska studier för att testa olika läkemedel både mot den akuta virusinfektionen och mot den akuta inflammatoriska lungpåverkan (Acute Respiratory Distress Syndrome, ARDS) som vissa patienter upplever efter virusinfektionen har lagt sig.

Det framgick på ett webinarium under onsdagen anordnat av Läkemedelsindustriföreningen, LIF.

Johan Bruhn, läkare och senior medicinsk rådgivare vid LIF. Foto: Gunilla Lundström.

Johan Bruhn, läkare och senior medicinsk rådgivare vid LIF. Foto: Gunilla Lundström.

– Jag tror aldrig någonsin inom den forskande industrin att vi har sett en sådan otrolig aktivitet mot ett enda sjukdomstillstånd som vi ser nu, säger Johan Bruhn, läkare och senior medicinsk rådgivare vid LIF.

Det svenska bidraget i denna stora forskningsinsats är dock tyvärr inte särskilt imponerande, menar han

– När jag tittar på det enorma utbudet av pågående studier i världen så är det bara tre stycken som är registrerade i Sverige. I Danmark finns det 19 stycken till exempel, säger Johan Bruhn.

– Det är lite tråkigt, tycker jag. Jag hoppas att det finns möjlighet att skapa bättre förutsättningar och utrymme för att delta i den vetenskapliga processen, säger han.

De internationella läkemedelsstudierna handlar både om nya läkemedel som kan påverka viruset, som kan påverka ACE2-receptorn som viruset binder till, som kan påverka cytokinstormen i lungorna, men också om gamla läkemedel mot malaria, ebola, monoklonala antikroppar och antiinflammatoriska läkemedel. Hoppet ställs nu dock i första han till de gamla läkemedlen, främst på grund av tidsaspekten.

– Det tar väldigt lång tid att ta fram ett nytt läkemedel från tidig preklinisk forskning till godkännande och ett nytt läkemedel skulle aldrig hinna bli klart under den pågående pandemin, säger Johan Bruhn.

Men tyvärr har resultaten hittills inte infriat några av förhoppningarna, kanske för att man inte har förstått sjukdomsprocessen fullt ut tidigare.

– Jag tror att det vi behöver få fram är antivirala läkemedel som kan ges tidigt i förloppet, säger han.

Johan Bruhn jämför med situationen med hiv där man försökte ta fram vaccin och andra behandlingar, men där antivirala läkemedel tidigt är det som har fungerat. Han berättar också att det har kommit positiva signaler den senaste veckan kring en studie av en kombination av just hiv-läkemedel, ett läkemedel mot hepatit C och ett läkemedel mot MS.

– Kan man få det i en bra form till ett rimligt pris så tror jag att där finns det en möjlighet, säger han.

Även på vaccinområdet pågår det ett intensivt arbete, berättar Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF, som tidigare bland annat arbetat med vacciner på GSK, världens största vaccinproducent.

Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF. Foto: Gunilla Lundström.

Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF. Foto: Gunilla Lundström.

– Just nu finns mer än hundra studier med mer än hundra olika vaccinkandidater där åtta stycken redan är i klinisk fas och testas på människor, säger han.

Men även om det ännu inte finns något godkänt vaccin behöver världen redan nu planera för nästa steg, hur man ska hantera situationen när det finns, menar han.

– Det som är speciellt under den här pandemin är tidsaspekten. Vi har ett behov av att få fram läkemedel och vaccin snabbt och i stora volymer. Nu behövs en ökad produktionskapacitet samtidigt som man forskar fram de här vaccinerna. Det finns också ett behov att planera distributionen av kylvaror eftersom man måste ha en obruten kylkedja. Det kan låta som enkla detaljer i sammanhanget, men med tanke på att det ska ske under kort tid till stora delar av världens befolkning så krävs en ganska omfattande planering, säger Jonas Vikman.

Frågor som dessa diskuteras globalt i FN, WHO och andra globala organisationer, men även inom EU och nationellt i Sverige.

När det gäller hur snabbt det kan gå att få fram ett vaccin har han ändå ett relativt positivt besked.

– Initialt trodde vi att det skulle ta tre till fem år att utveckla ett vaccin mot covid-19. Och det var en optimistisk bedömning om man jämför med hur lång tid det brukar ta. Men nu säger generaldirektören för det europeiska läkemedelsverket att hans bedömning är att det kan finnas ett vaccin inom 12 – 18 månader, så någonstans under andra hälften av 2021 skulle det kunna vara framme. Men det finns inga garantier eftersom detta är under utveckling så ingen kan egentligen säga något med säkerhet, säger han.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Annonsera och prenumerera