Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Nobelpris i kemi för gensaxen CRISPR/Cas9

7 oktober 2020
Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna tilldelas Nobelpriset i kemi för utvecklingen av en metod för genomeditering, CRISPR/Cas9.
Emmanuelle Charpentier, född 1968 (51 år) i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland.

Emmanuelle Charpentier, född 1968 (51 år) i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland.

Jennifer A. Doudna, född 1964 (56 år) i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.

Jennifer A. Doudna, född 1964 (56 år) i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i sin presentation av årets Nobelpris i kemi.

Det var när fransyskan Emmanuelle Charpentier studerade varbildande bakterier, så kallade streptokock A-bakterier, vid Umeå universitet som hon upptäckte en tidigare okänd molekyl. Denna molekyl visade sig vara en del av bakteriens immunförsvar som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA. Hon publicerade sig upptäckt 2011.

Samma år inledde hon ett samarbete med den amerikanska biokemisten Jennifer A. Doudna, som är väldigt kunnig om RNA. Tillsammans programmerade de om den bakteriella gensaxen, som endast känner igen DNA från virus, till att kunna användas på vilken DNA-molekyl som helst.

Sedan Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.