Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

LV: “Missriktad kritik”

9 juni 2016
Riksrevisionens rapport bygger på en granskning som påbörjades hösten 2013 och återger inte dagens verksamhet på ett balanserat och sakligt sätt, enligt nio företrädare för Läkemedelsverket. Viktiga slutsatser och rekommendationer i rapporten vilar på bristfällig grund, menar de.

Läkemedelsverket har nu replikerat i Svenska Dagbladet på den kritik som riktats mot myndigheten i en rapport från Riksrevisionen.

Nio företrädare för myndigheten, däribland generaldirektör Catarina Andersson Forsman, beskriver Riksrevisionens bild av säkerhetsarbetet som fragmenterad och missriktad.

“I vår faktagranskning av rapporten har vi identifierat brist på eller avsaknad av sakligt stöd för flera centrala påståenden, slutsatser och rekommendationer”, skriver man.

Skribenterna anser att de avgränsningar som gjorts i rapporten leder till en missvisande helhetsbild. “Exempelvis läggs fokus på enstaka typer av läkemedelssäkerhetsrapporter utan att sätta dessa lösryckta observationer i relation till det omfattande arbetet som rör säkerhetsfrågor”, skriver man.

“Vi välkomnar konstruktiv kritik av vårt arbete med läkemedelssäkerhet men är oroade över att kritiken i rapporten är missriktad och riskerar få negativa effekter”, avslutar skribenterna.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

13 svar till LV: “Missriktad kritik”

  1. Apotekare pensionerad skriver:

    Sverige utgör 2 % av EU befolkningsmässigt. Kanske därför 98 % av Läkemedelsverkets forna betydelse finns hos EMA och kritiken främst missriktad på grund av detta faktum. Om Thomas Lönngren satt kvar som chef på EMA hade det varit knepigare eftersom han chefade tidigare på Läkemedelsverket.

    • Bekymrad läkare skriver:

      Ordföranden av CHMP på EMA kommer från Sverige

      • Apotekare pensionerad skriver:

        Stämmer, men alla EU:s länder har en representant där, så Sverige har förutom honom en till person, så det blir 10 %. Inte så stor betydelse egentligen.

        • Primum Noc Nocere skriver:

          Två personer till.

        • Just sayin' skriver:

          Ordföranden i dessa kommitteer har mycket mycket mycket större betydelse än att bara vara en i mängden.

  2. Q skriver:

    Beklagligt nog har Riksrevisionen vissa poänger i sin kritik av Läkemedelsverket. Så sent som i november 2015 hade SRs samhällsprogram ”Kaliber” en granskning av Läkemedelsverket där det framkom att medarbetare som arbetar med uppföljning av
    läkemedelssäkerhet kände sig marginaliserade och mobbade. De upplevde att deras arbete inte togs på allvar av myndigheten, liknande slutsatser verkar Riksrevisionen har dragit i den kritik av verket som nu förs fram.

    Än värre är fallet med den mutmisstänkte chefen som Svensk Farmaci rapporterat om under våren 2016. Hur kan en sannolikt högt uppsatt och inflytelserik person sitta kvar på sin post trots att hen är rekryterad och klar för en ny position inom läkemedelsindustrin?
    Man kan bara spekulera kring hur brottsmisstanken uppstått, kan möjligen chefen ha missbrukat sin ställning och därmed gynnat den blivande arbetsgivaren, läkemedelsföretaget?
    Detta vore isåfall en stor skandal som allvarligt skulle skada
    Läkemedelsverkets trovärdighet. Att inte rutiner finns som omöjliggör en sådan situation är förstås inte acceptabelt

    • Apotekare pensionerad skriver:

      Läkemedelsverket har 750 anställda, som kanske borde minskas med tanke på EU och EMA. Det du skriver om låter inte alarmerande. De som jobbar med biverkningar kan tala med kollegorna på EMA eller WHO:s biverkningssektion för att få stöd. Sedan den mutmisstänkte var bara en av 750. Bevisen du lägger fram är inte stora eller kristallklara utan ganska spekulativa. Om Läkemedelsverket får mindre personal så minskas troligen personalproblemen också mer än personalreduktionen.

      • Primum Non Nocere skriver:

        Det verkar inte som om du förstår hur systemet inom LV fungerar. Individer är inte tillåtet att diskutera med kollegor utanför LV deras individuella åsikter. Den enda åskit som kan offentligt visas är den som myndigheten har säkerställts . Om det finns några bevis för att den enskilde har offentliggjort en synpunkt som inte har bekräftats i Q-gruppen, kommer problem för utredare att uppstå.

        • Apotekare pensionerad skriver:

          Lite konstigt att det är så. Om man ser på FDA, så anger de hur många som röstat för eller mot ett läkemedel, som godkänts eller underkänts. Som medborgare tycker man att det är viktigt att redovisa oenigheten i olika beslut för det ger en viss aning om korrektheten.

          • Primum Non Nocere skriver:

            Det är inte så på LV eller EMA. FDA oxå får “raw data” från MAH som de analyserar själva. LV och EMA bara tittar på analysis som MAH har gjort.

          • Apotekare pensionerad skriver:

            Det bästa vore kanske att ha taktiken att EMA automatiskt godkänner läkemedel som godkänts av FDA. De verkar ha en rigorösare kontroll och nya läkemedel blir tidigare tillgängliga i EU. Möjligen kan man ha en dröjsmål på 1-2 år på läkemedel som inte är så viktiga. Man sparar pengar på detta och medborgare får nya läkemedel snabbare. Bättre att satsa på spåra biverkningar och brister i läkemedelssäkerhet och effekt.

  3. Non sans cause skriver:

    Riksrevisionsverket har producerat en häpnadsväckande vinklad och osaklig rapport. De har uppenbarligen ingen aning om det omfattande arbete LV gör inom säkerhetsområdet. Självklart görs prioriteringar; vilken myndighet eller annan organisation gör inte det? LV har valt att lägga mest kraft på att följa och kontrollera säkerheten hos nyligen godkända läkemedel, istället för mediciner som varit ute på marknaden 25-30 år. Det är självklart viktigare att hålla noggrann koll på läkemedel som inte varit ute i kliniken så länge, och där kunskapsbasen alltså är betydligt mindre än för de gamla preparaten.

    Riksrevisionsverket tycks ha gått in med en förutfattad mening som de sedan sökt bekräfta genom att plocka fram fragmenterad information som de beskriver som luckor i säkerhetsarbetet. Det är synnerligen anmärkningsvärt att en revisionsmyndighet arbetar på det sättet. Dessutom tycks de utgå från att personer som jobbat inom läkemedelsindustrin med automatik är benägna att favorisera företagen. Man skriver att det visserligen finns jävsdeklarationer, så den formella biten är ju hanterad, men det kan ändå inte uteslutas att det finns attityder som genomsyrar verksamheten på ett övergripande plan. Det är en svepande kommentar utan någon som helst saklig grund, vilket gör denl omöjlig att bemöta.

    I alla sammanhang kan man se saker från olika håll. Man kan välja att se ett glas som halvtomt, eller halvfullt. När det gäller att ha en bakgrund inom läkemedelsindustrin skulle man kunna säga: detta är en bra erfarenhetsgrund att stå på när man kommer till LV som utredare, eftersom man då vet hur företagen jobbar. Men så ser inte Riksrevisionsverket på saken. De väljer att bara se det halvtomma glaset, dvs att lyfta fram det som kan tänkas vara negativt med en industribakgrund. Borde inte en revisionsmyndighet göra en objektiv granskning och lyfta fram både positiva och negativa aspekter??


Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Sveriges Farmaceuter driver på för att dosläkemedel ska lämnas ut på apotek — och bara i undantagsfall på exempelvis bensinmackar. Håller du med?

Loading ... Loading ...