”Generisk förskrivning löser inte patientens problem”
Stridbara läkare argumenterar för att generisk förskrivning införs trots Läkemedelsverkets nej. Men Läkemedelsverket kontrar och menar att en sådan reform inte skulle betyda särskilt mycket för patienterna – och får stöd av Lif.
Den segdragna debatten om generisk förskrivning har blossat upp igen. Läkemedelsverket (LV) sade i sin senaste rapport nej till att införa generisk förskrivning, men många av remissinstanserna har opponerat sig och i stället argumenterat för en sådan förändring.
Veckans debatt började med ett inlägg på SvD Opinion av de debattglada läkarna Bengt Järhult och Arne Melander i söndags.
De beskriver där en rad problem som dagens generiska substitution på apoteken ofta innebär för äldre patienter, bland annat risken för dubbelmedicinering.
”Att införa generisk förskrivning skulle till stor del lösa ovanstående problem”, skriver artikelförfattarna.
Allmänläkaren Anders Hernborg har också dragit igång ett läkarupprop för generisk förskrivning via sociala medier.
– Jag tror att det förenklar för till exempel invandrade läkare och svenskar som har studerat till läkare utomlands. Då ser ju de kommersiella namnen på läkemedel annorlunda ut. Dessutom skulle generisk förskrivning ge mindre utrymme för läkemedelsbolagen att sätta speciella och klatschiga namn som man tror ska öka förskrivningen, säger Anders Hernborg till Dagens Medicin.
I en replik på Järhult och Melander på SvD Opinion igår försvarade Läkemedelsverket sin ståndpunkt.
Eva Arlander och Carola Bardage på LV skriver att man delar ståndpunkten att förväxlingar och felanvändning av mediciner är angelägna problem att lösa.
”Däremot ser vi inte att just generisk förskrivning är den självklara insatsen för att kunna öka patientsäkerheten”, fortsätter man.
Det finns inga belägg för att generisk förskrivning skulle lösa de problem som det generiska utbytet kan ge upphov till, skriver författarna.
Det saknas därför starka incitament för att införa generisk förskrivning på nationell nivå, ”främst med hänsyn till de konsekvenser och begränsade fördelar det medför för patienten, samt till de komplexa stödsystem som krävs”.
Kostnaderna för ett sådant införande ska också vägas in, fortsätter Eva Arlander och Carola Bardage.
Även Lif:s vd Anders Blanck har replikerat på Järhult och Melanders inlägg i SvD, med liknande argument som Läkemedelsverket.
