Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Covid-19-patienter får proppar trots antikoagulantia

2 september 2020
Covid-19-patienter på sjukhus drabbas ofta av blodproppar trots att de får blodförtunnande läkemedel. Nu har svenska forskare funnit en mekanism där kroppens immunförsvar lurar behandlingen.

Blodpropp har visat sig vara en vanlig komplikation vid allvarlig covid-19-infektion. Därför får alla som vårdas på sjukhus blodförtunnande läkemedel för att minska risken. Trots det är det många patienter som fortfarande drabbas av proppar.

Nu har forskare vid Uppsala universitet funnit en möjlig mekanism bakom mysteriet. I en grupp av 65 covid-19-patienter mättes proteinet Mannos-bildande lektin, MBL, som kan aktiveras av en del av kroppens immunförsvar som kallas komplementsystemet. Det visade sig att samtliga patienter som drabbades av blodpropp trots behandling med antikoagulantia hade förhöjd aktivitet och nivåer av MBL. Resultatet har publicerats i en studie i den vetenskapliga tidskriften Thrombosis and Haemostasis. Studien tyder på att komplementsystemet inte bara är en del av immunförsvaret utan också kan fungera som en förstärkning av blodets koaguleringsförmåga.

– Våra resultat är speciellt intressanta eftersom vi tror att MBL aktiverar blodkoagulationen på ett sätt som blodförtunnande läkemedel inte rår på, vilket skulle kunna förklara varför så många patienter drabbas av proppar trots behandling, säger studiens huvudförfattare Oskar Eriksson, läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Resultatet kan i förlängningen leda till att MBL-aktiviteten testas hos covid-19-patienter för att upptäcka personer som löper hög risk att drabbas av blodpropp. MBL skulle även kunna vara en möjlig måltavla när framtida läkemedel mot blodproppar utvecklas, menar forskarna.

Fakta: Kompletteringssystemet
Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret och består av ett 50-tal proteiner som cirkulerar i blodet. Det har utvecklats för att känna igen och snabbt oskadliggöra främmande substanser som bakterier och virus, eller döda och skadade celler, i blodbanan.
Komplementsystemet har således en viktig “städfunktion”. Men vid en alltför kraftig aktivering, till exempel vid svåra infektioner, kan komplementsystemet bli överaktivt och även angripa kroppens egna celler, med vävnadsskada som följd.
Källa: Uppsala universitet.

Läs studien “Mannose-Binding Lectin is Associated with Thrombosis and Coagulopathy in Critically Ill COVID-19 Patients” här >>

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Annonsera och prenumerera