Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Astra Zenecas misstag redovisas i vetenskaplig studie

9 december 2020
Nu står det klart hur det gick till att Astra Zenecas och universitet i Oxfords vaccinkandidat AZD1222 gavs i en lågdosvariant som visade sig ha en högre effekt än standarddosen. Det var ett misstag – som följdes av fler.

Den första referentgranskade vetenskapliga studien av ett coronavaccin publicerades igår eftermiddag i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Det handlar om Astra Zenecas och universitet i Oxfords vaccinkandidat AZD1222 som var det tredje vaccin vars effektivitet presenterades i ett pressmeddelande ifrån företaget, i slutet av november. Pfizer/Biontech och Moderna hade då, i pressmeddelanden för sina vaccinkandidater, redan lagt ribban för god effekt på runt 90 procent. Men pressmeddelanden är inte vetenskapligt accepterade källor utan det är först när referentgranskade vetenskapliga studier publiceras som det går att dra några riktiga slutsatser av data.

Pressmeddelandet ifrån Astra Zeneca i november innehöll också en del märkliga uppgifter kring olika doseringar av vaccinet där en mindre grupp försökspersoner hade fått halva dosen vaccin i den första sprutan utan vidare förklaring. Dessa personer hade dessutom fått en skyddseffekt av vaccinet i nivå med Pfizer/Biontechs och Modernas kandidater, medan de som fått normaldosen fick ett väsentligt sämre skydd, vilket väckte ytterligare frågor. När företaget sedan valde att berätta mer för aktieanalytiker på Wall Street än för medier och allmänhet rasade förtroendet för deras information. Särskilt som det framkom att den lägre dosregimen uppstått av misstag. Astra Zenecas vice forskningschef, Menelas Pangalos, svarade New York Times på frågan varför de avslöjade mer för analytikerna än för allmänheten:

– Jag tror att det bästa sättet att redovisa resultaten är i en referentgranskad vetenskaplig tidskrift, inte i en dagstidning.

Genom att nu vara först ut med en referentgranskad publikation hoppas företaget sannolikt kunna reparera skadan. I studien framkommer det också att en extern tillverkare av vaccinet har använt en annan teknik för att bestämma halten viruspartiklar i vaccinet än den Astra Zeneca använder vilket resulterade i något under hälften så många viruspartiklar i en viss batch av vaccinet. Detta misstag är anledningen till att cirka 1 400 personer fick den lägre förstadosen.

Men det finns fler misstag. Studien visar nämligen också att de försökspersoner som fick den lägre förstadosen inte heller har fick den andra dosen i tid, enligt studieprotokollet fyra veckor efter den första dosen. På grund av tillverkningsbekymren dröjde leveranserna och över hälften av försökspersonerna fick sin andra dos minst tolv veckor efter den första dosen, vissa så sent som tre månader efter den första dosen. Endast 22 personer av drygt 2 700 fick sin andra dos inom tidsspannet åtta veckor efter den första. Trots detta kan Lancet-studien bekräfta den högre effektiviteten på 90 procents skyddseffekt jämfört med 62,1 procent för de två normaldoserna.

– Skillnaderna mellan de två dosgrupperna kvarstår. Det har något att göra med att den lägre dosens förmåga att aktivera immunförsvaret mer effektivt än den högre dosen, säger Andrew Pollard, professor vid universitetet i Oxford och sistaförfattare till studien till Financial Times.

Misstag, eller serendipity som det också kallas inom läkemedelsutveckling, behöver inte vara fel. Misstag ligger bakom många medicinska upptäckter som penicillin, LSD och litium till exempel. Men det kan fortfarande finnas andra förklaringar till skillnaderna. Slumpen kan vara en då effektdata för lågdosgruppen baseras på endast tre fall av covid-19 i den vaccinerade gruppen. Ålders- och tidsaspekter kan vara en annan eftersom lågdosgruppen vaccinerades först, mellan 31 maj och 10 juni och innehöll inga personer över 55 år medan vaccineringen av försökspersoner 18-55 år med två standarddoser gjordes mellan den 9 juni och 20 juli. Personer mellan 56 och 69 år inkluderades i studien först den 8 augusti och de äldre än 70 år den 13 augusti, alla fick standarddosen i båda sprutorna.

När det gäller vaccinets effektivitet hos personer över 55 år kan forskarna inte uttala sig alls om det. Eftersom de äldre försökspersonerna rekryterades senare har de inte studerats lika länge. Dessutom har endast fem fall av covid-19 inträffat hos försökspersoner över 55 år vilket är för lite för att kunna dra några slutsatser. Forskarna kommer dock att fortsätta följa den äldre försöksgruppen och publicera mer data när det finns tillgängligt. På samma sätt kommer de att fortsätta undersöka dosernas betydelse för effekten av vaccinet. Än är effektiviteten av vaccinkandidaten AZD1222 långt ifrån utredd alltså.

Läs Lancet-studien ” Safety and efficacy of the ChAdOx1 nCoV-19 vaccine (AZD1222) against SARS-CoV-2: an interim analysis of four randomised controlled trials in Brazil, South Africa, and the UK” här >>

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Annonsera och prenumerera