Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Inte en produkt att ge egna tips om”

BLOGG Låt dem som har kompetens om läkemedel stå för de goda råden. Det skriver Isabella Stenmark apropå en artikel i Metro om "våra favoritsmärtstillande".

Nyligen dök en relativt gammal artikel från Metro upp i mitt flöde när tidningen nu delade den på Facebook. ”Här är den riktiga skillnaden mellan Ipren och Alvedon” fångade mitt intresse. Till en början var jag mest nyfiken. Jag tycker det är spännande att utforska allmänhetens relation till läkemedel, då jag har en idé om att det vidgar mitt synsätt som farmaceut. Full av förväntan, började jag läsa men mitt mod sjönk redan efter första meningen om ”våra favoritsmärtstillande”.

Oavsett om det gäller en doseringstext eller användarhänvisning, ska information om läkemedel uttryckas i klartext för att förebygga och undvika feltolkning. Det är en utmaning som jag ställs inför dagligen, jag skall inte bara kommunicera rätt information, jag skall även säkerställa att den har mottagits i klartext.

Artikeln i Metro gjorde mig irriterad, missledande påståenden om både paracetamol och ibuprofen bjuder in till feltolkningar. Det uppfattar jag som ett motarbete till det noggranna arbete jag bedriver i recepturen. Därför kunde jag inte låta bli att kontakta tidningen.

Jag framförde min kritik mot innehållet i texten utan att gå in på några särskilda felaktigheter. Jag anser att det åligger skribenten att göra research. Dessutom påpekade jag att det var anmärkningsvärt att Metro i en text om läkemedel inte uppmanar läsare som har frågor och/eller använder andra läkemedel att rådgöra med apoteks- eller sjukvårdspersonal innan de använder paracetamol eller ibuprofen.

Nyhetschefen på Metro svarade att informationen i artikeln hämtats från 1177 och FASS, vilket anses vara trovärdiga källor. Och om jag gav konkreta exempel på felaktigheter skulle de se över artikeln.

For the record, min avsikt var aldrig att få skriva om artikeln. Jag ville ha bort den. Men okej, eftersom jag har gett mig in i den här diskussionen, får jag stå mitt kast.

Till att börja med anser jag naturligtvis 1177 och FASS som pålitliga källor. Jag har aldrig påstått att informationen där är felaktig. Däremot påstår jag att skribenten inte haft kunskap nog att varken tolka informationen på dessa sidor eller att återge den på ett korrekt sätt. Det finns en anledning till att det krävs utbildning för att ge råd om läkemedel. En FASS-text behöver inte vara svår att läsa, det svåra är att förstå och tolka den.

I artikeln beskrivs både verkningsmekanismen och indikationerna för paracetamol och ibuprofen. Stycket avslutas med uppmaningen att läsaren kan använda läkemedlen vid feber orsakad av infektion. Kan alla verkligen ta ibuprofen vid feber orsakad av infektion?

Därefter listas kontraindikationerna och nu kommer skribenten ut på djupt vatten. Artikeln beskriver hur kombinationen paracetamol och alkohol kan vara livshotande, vilket är viktig och relevant information. Därefter följer ”Att en gång ta paracetamol för att minska bakfylla är ingen större fara, men konsumerar du mycket alkohol bör du helt undvika paracetamol.” Källhänvisning tack, gärna med direktlänk. Var på 1177 eller i FASS står det så? Eller är detta ett bakfylleråd från skribenten?

Tätt därefter följer denna uppmaning: ”Du bör heller inte ta paracetamol om du inte har värk eller har feber på grund av förkylning.” Vad betyder det här egentligen? Kan inte paracetamol användas vid feber på grund av förkylning? Vilket är rätt? Tidigare i artikeln står det att båda substanserna har indikationen feber orsakad av infektion.

Kontraindikationerna för ibuprofen listas också plikttroget. ”Du bör också undvika ibuprofen om du är allergisk, …” Allergisk mot vad?

Naturligtvis står detta i FASS fast uttryckt som, du bör inte använda ibuprofen om du är allergisk mot den aktiva substansen eller något av innehållsämnen. I kommentarsfältet på Facebook kommenterar en läsare att hen inte tål Ipren och undrar om det är på grund av allergi på mot annat. Detta om något visar hur informationen i artikeln är missvisande.

Vidare avråds den höggravida kvinnan från att använda ibuprofen. Det är inte fel i sig men det blir missvisande. Även kvinnor som försöker bli gravida och gravida i allmänhet, avrådes från att använda ibuprofen och liknande läkemedel för egenvård. Dessutom har en höggravid kvinna oftast varit i kontakt med sjukvården och fått information om vilka läkemedel som är lämpliga, vilket inte alls behöver vara fallet för en kvinna som försöker bli gravid. Vad är motivet till att bara nämna den höggravida kvinnan? För så står det inte på 1177.

Biverkningar tas också upp, om än inkonsekvent. Sällsynta och vanliga för ibuprofen men bara de sällsynta för paracetamol. Inte ett ord skrivs om hur läsaren som använder andra läkemedel skall gå till väga. Allmänheten tänker kanske inte i termer av läkemedelsinteraktioner. Desto större anledning att hänvisa dessa läsare till apoteks- och sjukvårdspersonal. I JanusMed finns 143 stycken kända interaktioner med ibuprofen och 33 stycken med paracetamol. Huruvida alla dessa interaktioner är av klinisk relevans låter jag vara osagt. Däremot ger det perspektiv och borde ingjuta respekt för läkemedel.

Inte heller ett ord skrivs om äldre och användning av ibuprofen och/eller NSAID.

Ett läkemedel är inte en produkt att recensera och ge egna tips om. Ett läkemedel har bevisade effekter och dokumenterade bieffekter. Jag hade kanske varit mer förlåtande om artikeln avslutas med en uppmaning till läsaren att alltid läsa bipacksedeln och att rådgöra med apoteks- och sjukvårdspersonal vid frågor och/eller samtidig användning av andra läkemedel.

Tyvärr resonerade varken skribenten så, eller Metro när de uppdaterade artikeln med en ny bild i dagarna. Informationen i artikeln baseras på 1177 och FASS, räcker inte det? Nej, det gör det inte. Gör om och gör rätt. Eller låt dem som har kompetens och utbildning för att informera om ”våra favoritsmärtstillande” och andra läkemedel stå för de goda råden.

Mest läst