Ett nytt sätt att se på läkemedelsbehandling. Det krävs om den stora satsningen med en nationell läkemedelslista ska lyckas.

Restnoteringarna kommer att fortsätta, men nu ska Läkemedelsverket hitta sätt att dämpa konsekvenserna. Eventuellt blir det olika åtgärder beroende på hur allvarliga följderna riskerar att bli.

Av alla kunder som vill hämta ut ett recept på apotek får 96 procent med sig läkemedlet hem. Siffran är oförändrad under de senaste åren, enligt en rapport från Sveriges Apoteksförening.

Försäljning av falska läkemedel är ett globalt problem. Men det saknas kunskap om läget i Sverige. Nu ska två farmaceuter ta reda på mer, genom en enkät till apotekspersonal.

Begrepp som styrka, aktiv substans och ordination kan tyckas entydiga. Men det har visat sig finnas många möjliga tolkningar. Socialstyrelsen jobbar nu för att alla aktörer ska prata samma språk när den nationella läkemedelslistan införs.

Många ser införandet av den nationella läkemedelslistan nästa år som framför allt en teknisk utmaning. Men i själva verket behöver de största förändringarna ske i arbetssätten. Det framkom på ett seminarium på mässan Vitalis.

Restnoteringarna har eskalerat till en nationell patientsäkerhetsfråga och nu behövs kraftfulla åtgärder och skärpta krav på läkemedelsföretagen, skriver två debattörer på DN debatt.

Läkemedelsutredningen fokuserar på läkemedel snarare än på läkemedelsanvändning – och det är synd, då det var det sistnämnda som skulle trimmas upp. Det är huvudbudskapet i Sveriges Farmaceuters remissvar till regeringen.

Svensk life science-industri riskerar att tappa mark eftersom myndigheterna motarbetar läkemedelsföretagen, hävdar Lif:s vd Anders Blanck.