Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Så värnar vi demokratin”

16 augusti 2018
BLOGG: Valet närmar sig. Som en vetenskapligt skolad yrkesgrupp har vi apotekare och receptarier ett särskilt ansvar att förmedla vederhäftig, relevant och evidensbaserad information, skriver Pia Seidel, ledamot i Sveriges Farmaceuters offentligsektion.

Visst minns vi Donald Trumps uttalande ”Last night in Sweden” tidigare i år, som spreds som en löpeld över världen och gav upphov till en massa spekulationer om vad som egentligen hade hänt i Sverige den där dagen.

Och vad var det som hände? Även om det inte är bekräftat finns misstankar om att det hela var en iscensatt kampanj av Trumps stab. Det var i så fall en så kallad modern PSYOPS (Psychological operation) där syftet är att förmedla utvalda uppgifter för att påverka människors känslor, motiv och objektiva resonemang och slutligen beteende hos regeringar, organisationer, grupper och individer.

Ami Horowitz, en amerikansk journalist, åkte till Sverige för att göra ett reportage om effekten av att ta emot migranter i Sverige. Han intervjuade en journalist och två poliser och när reportaget sändes på Fox News var det med dramatisk musik i bakgrunden och prat om sociala problem, konflikter och ökat antal brott; allt som ett resultat av migrationen. Detta använde sedan Trump för att kunna motivera byggandet av sin mur på gränsen till Mexiko; ”om detta kan hända i lilla Sverige…”.

Andra metoder för modern PSYOPS är så kallade botar i sociala medier. Det är kommentarer, tweets med mera som görs av robotar och dessa är köpta av aktörer som vill påverka. De två stora aktörerna är Ryssland och Alt-right-rörelsen, den alternativa högern, som är en högerextrem falang inom amerikansk konservativ politik. Rörelsen, som till största del är internetbaserad, fick vind i seglen under valet i USA 2016 då den uttalade stöd för Donald Trump. Dessa aktörer vill minska trovärdigheten för oberoende journalistik, minska förtroende för den liberala världsmaktsordningen och skapa polarisering.

Om detta berättade Joakim Edvardsson Reimar, före detta diplomat och expert på digital diplomati då seminarieserien ”En dag för demokratin” kom till Umeå. Arrangörer var Saco, TCO, LO och Svenskt Näringsliv, målgrupp var vi som är förtroendevalda eller förbundsanställda.

Bakgrunden är att valrörelsen är igång och att vi nås av allt fler rapporter om att dolda, antidemokratiska krafter är ute efter att påverka svensk opinion. Målet med dagen var att vi ska förstå vad som händer och få verktyg att hantera det.

Joakim pratade också om fenomenet “audience targeting” som de allra flesta som använder sociala medier nog upplevt. Det innebär att budskap skräddarsys. Det upplever vi tex när vi har gjort en sökning på internet och sen dyker annonser upp för samma produkt överallt på internet, i vårt facebookflöde etc.

Audience targeting leder till osynlig påverkan och till ökad polarisering. För väldigt många bekräftar det den egna världsbilden och det oavsett om man är socialdemokrat och aktiv inom LO – en personlig reflektion från en av deltagarna – eller om man är kritisk till sittande regering.

Generalmajor Gunnar Karlson från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, berättade att denna typ av påverkan inte är något nytt, men att dagens teknologi och sociala medier har förändrat förutsättningarna för informationspåverkan. Man vet att Ryssland är aktiva i Sverige på detta område, men de är inte de enda. Syftet med informationspåverkan kan vara att erodera tilliten i samhället vilket på lång sikt försvagar demokratin. Gunnars tips till oss var: Förstärk inte! Var källkritisk! Sprid inte allt på sociala medier och tänk kunskapsförmedling.

De som kan drabbas hårt av detta är etablerade medier och en tidning som drabbats extra hårt är Eskilstunakuriren. Deras chefredaktör Eva Burman berättade om hur deras lilla redaktion under 2016 drabbades av extremt mycket hot. Det började med att en av medarbetarnas mejl kapades under 2016 och att de lurades att publicera en falsk debattartikel. När de sedan granskade den svenska trollfabriken ”Granskning Sverige” eskalerade hoten mot tidningen och dess medarbetare. Granskningen ledde dock till att flera av Granskning Sveriges kanaler på Youtube stängdes ner. Eskilstunakuriren har också vunnit flera priser för sitt arbete.

Daniel Wiklander, journalist och tidigare chefredaktör på Expo pratade om tre fenomen.

Desinformation, att skapa oro och minska tillit till samhället. Provokation, att analysera reaktionerna, elda på motsättningar och att få enskilda att göra bort sig. Reflexiv kontroll, att få människor eller institutioner att agera på ett vis som de inte är medvetna om.

Måltavlan är ofta utrikesdepartementet och många gånger är syftet att tvinga någon att förneka en händelse. Ett exempel här var ett förfalskat brev där det ska ha stått att Lyndon B Johnson begått tidelag med en gris. Uppenbart inte sant, men på något sätt blev Johnson ändå tvungen att förneka att det inträffat vilket i slutändan blev negativt för honom. Folk tvivlade; hade det kanske ändå inträffat?

Ett annat exempel närmare i tid var en planterad debattartikel på Aftonbladet om att asylsökande skulle få rätt att rösta. Syftet var att ge underbetyg till debattredaktionen som inte ordentligt hade kontrollerat avsändaren till artikeln. En man, anställd på Sverigedemokraternas riksdagskansli låtsades vara en Refugees Welcome-aktivist som ville ge asylsökande och papperslösa rösträtt.

Stasi spridde desinformation om att AIDS uppfanns i ett amerikanskt laboratorium och den svenske regissören Roy Andersson gick på detta. Han fick i uppdrag av Socialstyrelsen att göra en informationsfilm om AIDS 1986 och tog då med detta. Googlar man kommer det upp artiklar från 2013 om att Andersson fortfarande säljer den…

Avslutningsvis pratade moderatorn Anette Novak om ”de sårbara användarna”. Hon gav flera exempel på hur det kommer sig att desinformation kan spridas. Hon ville inte kalla det för ”fake news” då hon inte vill använda ordet ”falska” tillsammans med ”nyheter”.

Anne berättade bland annat att enligt en undersökning från Microsoft har människan kortare ”attention span” än en guldfisk: åtta sekunder jämfört med nio. Den genomsnittliga sammanhållna nyhetstiden på SVT har minskat från 30 sekunder 1982 till 12 sekunder 2010. Det är kanske inte konstigt att Trumps twittrande får så stor genomslagskraft.

Hon pratade om ”medieförskjutning”, att digitala giganter åderlåter marknaden. Informationen ökar, men det är främst via icke-kvalitativa källor och kanaler. Hon tycker att man ska stå på en medie-diet, dvs på samma sätt som man är medveten om vilken mat man stoppar i sig ska man vara medveten om vilka källor till information man använder. De etablerade medierna har mindre resurser att producera och Anette uppmanade oss att betala för kvalitativt innehåll.

Anette pratade också om data som drivkraft, att små grupper kan få oproportionerligt stort genomslag. Tex en lite grupp främlingsfientliga som är väldigt aktiva kommer att synas mycket mer än den stora gruppen med toleranta människor. Det omvända kan också inträffa som i fallet med allt hat mot Jimmy Durmas efter att han orsakat frisparken som gav Tyskland segern mot Sverige. Inom ett halvt dygn visade det sig att de kloka och goda faktiskt är många, många fler.

Om du söker på Youtube, vad bestämmer vilka klipp du ska titta på? Många svarar ”antal visningar”, att klipp med många visningar kommer snabbt att få ännu fler. Om dessa urval inte fanns skulle det se annorlunda ut. Det är lätt att få en skev bild av vad som är riktigt och sant.

Det jag tar med mig från den här dagen är vikten av att betala för kvalitativt innehåll. Det är otroligt enkelt att förfalska både text och bild, även rörliga, så var källkritisk! Och man kan behöva ta en eller annan strid, för att sprida hur viktigt det är med källkritik.

Jag tycker att alla någon gång borde vara engagerade i en frivilligorganisation. Det är en bra skola för hur demokrati fungerar. Det kan vara en bostadsrättsförening, eller varför inte ett fackförbund som Sveriges Farmaceuter.

Vad kan man annars själv göra för att inte bidra till mer polarisering och spridande av text och bilder som inte är sanna?

Det finns flera strategier, här är mina. Jag blockerar vissa sidor som bekanta delar på Facebook. Jag skulle ju kunna välja att blockera dessa personer och det kan vara ett alternativ. Man kan också välja att engagera sig i Facebook-grupper som arbetar för ett bättre klimat i kommentarsfält med mera.

Jag fattade nyligen ett beslut som kanske inte får någon effekt i det stora hela, men för mig har det betydelse. Jag har bestämt att göra mig av med tre böcker med en författare som, i mina ögon, stundvis torgför tveksamma värderingar.

Som apotekare och receptarier tillhör vi en av många välutbildade och vetenskapligt skolade yrkesgrupper i samhället. Med detta tycker jag att det följer ett särskilt ansvar att stå för och förmedla vederhäftig, relevant och evidensbaserad information.

Pia Seidel, apotekare, styrelseledamot i Sveriges Farmaceuters offentligsektion

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Sveriges Farmaceuter driver på för att dosläkemedel ska lämnas ut på apotek — och bara i undantagsfall på exempelvis bensinmackar. Håller du med?

Loading ... Loading ...