Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Motsägelsefullt
i farmacins bibel

17 april 2013
BLOGG: Jag betraktar FASS som farmacins bibel. Det som står där, det är sant. Jag har känt mig trygg i den vetskapen, i alla fall till dess jag gjorde en förbryllande upptäckt, informationen i FASS kan motsäga sig själv, skriver Svensk Farmacis bloggare Isabella Stenmark.

”Jag ser att du har expedierat vid den här datorn” kan min chef skämtsamt säga när vi loggar ut datorerna vid stängning.

Det får mig att flina, för det är inte de kvarglömda etiketterna eller minnesanteckningarna som avslöjar mig, utan webbläsaren där FASS är uppslaget i ett tjugotal flikar.

Det är inget jag sticker under stolen, förutom min bläckpenna är FASS mitt allra käraste och viktigaste hjälpmedel.

Jag är helt säker på att det är den webbplats som jag besöker allra flitigast under veckans dagar, till och med flitigare än Facebook och Svensk Farmaci.

Du kanske kan läsa det mellan raderna, men här kommer det i klartext. Jag betraktar FASS som farmacins bibel. Det som står där, det är sant.

Jag har känt mig trygg i den vetskapen, i alla fall till dess jag gjorde en förbryllande upptäckt, informationen i FASS kan motsäga sig själv…

Jag tänkte ta upp två stycken exempel som jag har stött på.

Det första exemplet avser, en ordination på amoxicillin Mylan 500 mg x 3 x 7 med indikationen lunginflammation.

Under expeditionstillfället bytte jag i enlighet med reglerna ut preparatet till periodens vara, amoxicillin Sandoz 500 mg.

I vanliga surfade jag därefter in på FASS för att stämma av doseringen.

Då blev jag fundersam, rekommendationen för samhällsförvärvad pneumoni var 1 g x 3, det vill säga dubbelt så hög mot vad som hade förskrivits.

Jag rådfrågade en kollega men bestämde mig tillslut för att ringa förskrivaren och diskutera doseringen, varvid ordinationen ändrades till amoxicillin 750 g x 3 x 7.

Kort därefter visade min kollega mig en intressant sak i FASS.

Den rekommenderade doseringen av amoxicillin med indikationen samhällsförvärvad pneumoni skiljde sig åt mellan de två generiska företagen.

Den höga doseringen, 1 g x 3 var enligt FASS-texten för amoxicillin Mylan bara rekommenderad vid misstanke om pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet.

Någon sådan kompletterande information fanns inte i FASS-texten för amoxicillin Sandoz, utan där angavs endast samhällsförvärvad pneumoni som indikation.

Visst, detta exempel kanske inte är en riktig motsägelse men ändå en relevant skillnad som resulterade i att ordinationen ändrades.

Mitt andra exempel avser amlodipin.

Enligt FASS-texten för originalpreparatet Norvasc avrådes användaren från att kombinera läkemedlet med grapefruktjuice då biotillgängligheten kan öka hos vissa patienter och leda till större blodtryckssänkande effekt.

Samma information finns i FASS-texten för det generiska preparatet amlodipin från Krka.

Kikar du däremot på amlodipin från Teva, som enligt Läkemedelsverket är utbytbart med ovanstående preparat, uppges att grapefruktjuice inte påverkar de farmakokinetiska egenskaperna hos amlodipin.

Detta kallar jag sannerligen för motsägelse!

Vem som helst kan logga in på FASS och ta del av den tillgängliga informationen.

Jag förstår om en kund/patient ifrågasätter det generiska utbytet om olika rekommendationer anges beroende på tillverkare.

Är det då rätt att säga att preparaten är likvärdiga?

Jag som farmaceut är till och med redo att ifrågasätta detta.

Sfinx interaktionsdatabas bekräftar olikheterna i FASS-texterna och uppger att kontroversiella resultat publicerats kring interaktionen mellan amlodipin och grapefruktjuice.

Trots detta, rekommenderar de användaren att undvika grapefrukt/grapefruktjuice vid behandling med amlodipin. Bra att det finns någon som vågar stå på sig i alla fall.

Det känns fel när det står olika saker i FASS. Dock riktar jag ingen kritik mot FASS, jag är fortfarande lika förtjust i, och beroende av detta hjälpmedel.

Det har kommit till min insikt att jag inte helt bemästrar konsten att använda och tolka FASS på rätt sätt, för som sagt, jag har betraktat den som farmacins bibel.

Lärdomen jag drar ur dessa två exempel är att jag måste lära mig att ifrågasätta, även det som är allra ”heligast”.

Frågan kvarstår, dock hur kan det vara tillåtet med olika rekommendationer för preparat som anses vara likvärdiga?

Vem är ansvarig?

Vad säger egentligen Läkemedelsverket?

Hur resonerar ärkefarmaceuten som läser viktiga uppdateringar i FASS till morgonkaffet?

Vad tänker du?

Detta är ett blogginlägg. Det betyder att inläggets innehåll är skribentens egna uppfattningar.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

39 svar till Motsägelsefullt
i farmacins bibel

  1. Hugin skriver:

    Chefen tycks verkligen lägga mer energi åt och kommentera dina FASS “surfingar”! Jag säger då det att chefer på apotek är förhållandevis väldigt introverta.

  2. Hugin skriver:

    Chefen tycks verkligen lägga mer energi åt och kommentera dina FASS “surfingar”! Jag säger då det att chefer på apotek är förhållandevis väldigt introverta.

  3. Hugin skriver:

    Chefen tycks verkligen lägga mer energi åt och kommentera dina FASS “surfingar”! Jag säger då det att chefer på apotek är förhållandevis väldigt introverta.

  4. Joel Uhlander skriver:

    Det verkar vara ett utmärkt ämne att kontakta läkemedelsverket eller LIF om för att få klarhet i denna skillnad i information. Men tabletterna i sig är “likvärdiga” även om rekomendationerna skiljer sig (viket kan vara förvirrande, och reser ansvarsfrågan). Ett annat vanligt exempel är paracetamols rekomenderade dosering, Pinex bör trots allt inte vara mer levertoxiskt än Panodil.

    Återkommer du senare med vad du fick för svar från ansvarig myndighet och företagsorganisation? 🙂

  5. Joel Uhlander skriver:

    Det verkar vara ett utmärkt ämne att kontakta läkemedelsverket eller LIF om för att få klarhet i denna skillnad i information. Men tabletterna i sig är “likvärdiga” även om rekomendationerna skiljer sig (viket kan vara förvirrande, och reser ansvarsfrågan). Ett annat vanligt exempel är paracetamols rekomenderade dosering, Pinex bör trots allt inte vara mer levertoxiskt än Panodil.

    Återkommer du senare med vad du fick för svar från ansvarig myndighet och företagsorganisation? 🙂

  6. Isabella skriver:

    Jag gillar att min chef retas med mig 🙂 (jag retas tillbaka :)) Men att vi har roligt tillsammans på Apoteket var inte huvudbudskapet i inlägget utan motsägelserna i Fass. Vad tycker du om dem?

  7. Isabella skriver:

    Jag gillar att min chef retas med mig 🙂 (jag retas tillbaka :)) Men att vi har roligt tillsammans på Apoteket var inte huvudbudskapet i inlägget utan motsägelserna i Fass. Vad tycker du om dem?

  8. Isabella skriver:

    Jag gillar att min chef retas med mig 🙂 (jag retas tillbaka :)) Men att vi har roligt tillsammans på Apoteket var inte huvudbudskapet i inlägget utan motsägelserna i Fass. Vad tycker du om dem?

  9. Exilapotekare skriver:

    FASS är ju enbart en sammanställning av företagsinformation. Denna information styrs inte i huvudsak av vetenskapliga fakta, utan av regulatorisk och marknadsföringsjuridik!

  10. Exilapotekare skriver:

    FASS är ju enbart en sammanställning av företagsinformation. Denna information styrs inte i huvudsak av vetenskapliga fakta, utan av regulatorisk och marknadsföringsjuridik!

  11. Exilapotekare skriver:

    FASS är ju enbart en sammanställning av företagsinformation. Denna information styrs inte i huvudsak av vetenskapliga fakta, utan av regulatorisk och marknadsföringsjuridik!

  12. Henrik, Apotekare skriver:

    Inställningen till att Fass skulle vara en bibel eller på något sätt helig skulle jag vilja påstå inte är rätt. FASS-texten är ju baserad på SmPC som i sin tur LV ska kontrollera stämmer. Men byråkratin är inte alltid så enkel, läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren. Alltså är det inte bara svenska LV som kan bestämma allt som ska stå i en SmPC utan den blir ofta en sorts kompromiss mellan medlemländernas synpunkter. Därav kan dessa nyare preparaten skilja sig åt från äldre preparat som godkändes innan centrala proceduren fanns trots att läkemedlena innehåller samma substans. Att sedan gå in och ändra äldre texter utefter de nya blir inte heller helt rätt, eftersom de gamla egentligen inte behöver skrivit fel. Utan bara uttryckt sig annorlunda.

    Det här med grapefrukt och amlodipin. Kunskapsläget verkar ju ha förändrats och det är i slutändan företagen som väljer exakt hur de vill formulera eller uttrycka sig i sin SmPC (efter samråd med myndighet). I det här fallet verkar det vara att en del företag inte väljer att ta med denna interaktion eftersom det egentligen inte finns data för den.

    Detta leder ju oundvikligt in på frågan om utbytbarhet. Är de isf vara utbytbara? Ja, eftersom det egentligen inte är skillnad i praktiken mellan preparaten dvs. de är medicinskt likvärdiga. Det är inte egenskaperna hos läkemedlen som skiljer utan det är företagens beskrivningar av preparaten som kan skilja sig. Men absolut att kan generera frågor från kunder och en viss osäkerhet hos farmaceuten. Men jag kan tycka att man som farmaceut ska känna till bakgrunden och kunna förklara varför det finns en skillnad i informationen från företagen.

    Sammanfattningsvis: tänk själv och se FASS som ett verktyg i det dagliga arbetet. Att säga bibel och helig skrift sticker i ögonen, iaf på mig.

    • Isabella skriver:

      Tack för ditt svar och den kompletterande informationen. 🙂 Texten skulle sticka i ögonen, för jag ville väcka lite tankar kring detta. Faktum kvarstår, alla som läser en bipacksedel, eller en FASS-text har inte medicinsk eller farmaceutisk bakgrund. Även om jag kanske klarar av att tolka en FASS-text kanske inte andra gör det till fullo. Det står ju uppenbarligen olika i bipacksedlarna också. Även läkare utgår från FASS-texter ibland och det används som ett verktyg som kanske inte ofta ifrågasätts. Vi som jobbar på apotek kanske måste vara beredda på fler ifrågsättningar från läkemedelsanvändarna, särskilt när så mycket information finns lättillgängligt.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Ja absolut är det en viktig poäng du har. Är det egentligen så bra att information som är avsedd för sjukvårdspersonal finns tillgängligt för alla? I Sverige har man slagit in på vägen ju mer info desto bättre, men många ggr handlar det om att kunna tolka informationen. En viktig fråga som bör diskuteras oftare.

    • Annan apotekare skriver:

      Bra inlägg Henrik! Dock inte helt korrekt att “läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren” (finaliserade procedurer 2012 för nya produkter inom centrala proceduren 65 st jämfört med decentrala+ömsesidiga proceduren 1198+266 st). Företagen skickar in ansökningar kors och tvärs inom EU/EES via alla möjliga procedurer med målet snabbast möjliga väg till önskad marknadsföring, detta ger massvis med generika och spretande texter…. olyckligtvis. Det finns en enorm tröghet i ett EU-system så det är svårt att åtgärda i en handvändning. Men min poäng är att de stackars farmaceuter som slavar på apotek (med att skynda undan recept så de kan sälja hudkrämer och ögonskugga) behöver få bättre utbildning på hur systemet (utanför apoteket) faktiskt funkar och vad som händer bakom kulisserna, så de kan förstå systemet och ge kunden saklig information (inte bara skylla på andra aktörer).
      Jag blir också rädd när man benämner FASS som en helig skrift, då man slutar tänka och söka information (som man lär sig på utbildningen). Som farmaceuten som precis upptäckt att ett läkemedel inte finns i FASS och i princip vägrar expediera det (sann historia). Men det är klart…. uppmuntras kanske inte direkt på dagens apotek att göra annat än titta på den text som automatiskt ploppar upp på skärmen.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Tack för förtydligandet och kompletteringen med siffrorna. Men att LM godkänns väldigt mkt oftare via centrala proceduren än tidigare är vi nog överens om, eftersom den inte existerade innan =).

        Kontentan av det hela är ju iaf att det ofta är otroligt mer komplext och omständigt att ändra i en FASS-text än vad många (även farmaceuter) tror.

  13. Henrik, Apotekare skriver:

    Inställningen till att Fass skulle vara en bibel eller på något sätt helig skulle jag vilja påstå inte är rätt. FASS-texten är ju baserad på SmPC som i sin tur LV ska kontrollera stämmer. Men byråkratin är inte alltid så enkel, läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren. Alltså är det inte bara svenska LV som kan bestämma allt som ska stå i en SmPC utan den blir ofta en sorts kompromiss mellan medlemländernas synpunkter. Därav kan dessa nyare preparaten skilja sig åt från äldre preparat som godkändes innan centrala proceduren fanns trots att läkemedlena innehåller samma substans. Att sedan gå in och ändra äldre texter utefter de nya blir inte heller helt rätt, eftersom de gamla egentligen inte behöver skrivit fel. Utan bara uttryckt sig annorlunda.

    Det här med grapefrukt och amlodipin. Kunskapsläget verkar ju ha förändrats och det är i slutändan företagen som väljer exakt hur de vill formulera eller uttrycka sig i sin SmPC (efter samråd med myndighet). I det här fallet verkar det vara att en del företag inte väljer att ta med denna interaktion eftersom det egentligen inte finns data för den.

    Detta leder ju oundvikligt in på frågan om utbytbarhet. Är de isf vara utbytbara? Ja, eftersom det egentligen inte är skillnad i praktiken mellan preparaten dvs. de är medicinskt likvärdiga. Det är inte egenskaperna hos läkemedlen som skiljer utan det är företagens beskrivningar av preparaten som kan skilja sig. Men absolut att kan generera frågor från kunder och en viss osäkerhet hos farmaceuten. Men jag kan tycka att man som farmaceut ska känna till bakgrunden och kunna förklara varför det finns en skillnad i informationen från företagen.

    Sammanfattningsvis: tänk själv och se FASS som ett verktyg i det dagliga arbetet. Att säga bibel och helig skrift sticker i ögonen, iaf på mig.

    • Isabella skriver:

      Tack för ditt svar och den kompletterande informationen. 🙂 Texten skulle sticka i ögonen, för jag ville väcka lite tankar kring detta. Faktum kvarstår, alla som läser en bipacksedel, eller en FASS-text har inte medicinsk eller farmaceutisk bakgrund. Även om jag kanske klarar av att tolka en FASS-text kanske inte andra gör det till fullo. Det står ju uppenbarligen olika i bipacksedlarna också. Även läkare utgår från FASS-texter ibland och det används som ett verktyg som kanske inte ofta ifrågasätts. Vi som jobbar på apotek kanske måste vara beredda på fler ifrågsättningar från läkemedelsanvändarna, särskilt när så mycket information finns lättillgängligt.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Ja absolut är det en viktig poäng du har. Är det egentligen så bra att information som är avsedd för sjukvårdspersonal finns tillgängligt för alla? I Sverige har man slagit in på vägen ju mer info desto bättre, men många ggr handlar det om att kunna tolka informationen. En viktig fråga som bör diskuteras oftare.

    • Annan apotekare skriver:

      Bra inlägg Henrik! Dock inte helt korrekt att “läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren” (finaliserade procedurer 2012 för nya produkter inom centrala proceduren 65 st jämfört med decentrala+ömsesidiga proceduren 1198+266 st). Företagen skickar in ansökningar kors och tvärs inom EU/EES via alla möjliga procedurer med målet snabbast möjliga väg till önskad marknadsföring, detta ger massvis med generika och spretande texter…. olyckligtvis. Det finns en enorm tröghet i ett EU-system så det är svårt att åtgärda i en handvändning. Men min poäng är att de stackars farmaceuter som slavar på apotek (med att skynda undan recept så de kan sälja hudkrämer och ögonskugga) behöver få bättre utbildning på hur systemet (utanför apoteket) faktiskt funkar och vad som händer bakom kulisserna, så de kan förstå systemet och ge kunden saklig information (inte bara skylla på andra aktörer).
      Jag blir också rädd när man benämner FASS som en helig skrift, då man slutar tänka och söka information (som man lär sig på utbildningen). Som farmaceuten som precis upptäckt att ett läkemedel inte finns i FASS och i princip vägrar expediera det (sann historia). Men det är klart…. uppmuntras kanske inte direkt på dagens apotek att göra annat än titta på den text som automatiskt ploppar upp på skärmen.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Tack för förtydligandet och kompletteringen med siffrorna. Men att LM godkänns väldigt mkt oftare via centrala proceduren än tidigare är vi nog överens om, eftersom den inte existerade innan =).

        Kontentan av det hela är ju iaf att det ofta är otroligt mer komplext och omständigt att ändra i en FASS-text än vad många (även farmaceuter) tror.

  14. Henrik, Apotekare skriver:

    Inställningen till att Fass skulle vara en bibel eller på något sätt helig skulle jag vilja påstå inte är rätt. FASS-texten är ju baserad på SmPC som i sin tur LV ska kontrollera stämmer. Men byråkratin är inte alltid så enkel, läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren. Alltså är det inte bara svenska LV som kan bestämma allt som ska stå i en SmPC utan den blir ofta en sorts kompromiss mellan medlemländernas synpunkter. Därav kan dessa nyare preparaten skilja sig åt från äldre preparat som godkändes innan centrala proceduren fanns trots att läkemedlena innehåller samma substans. Att sedan gå in och ändra äldre texter utefter de nya blir inte heller helt rätt, eftersom de gamla egentligen inte behöver skrivit fel. Utan bara uttryckt sig annorlunda.

    Det här med grapefrukt och amlodipin. Kunskapsläget verkar ju ha förändrats och det är i slutändan företagen som väljer exakt hur de vill formulera eller uttrycka sig i sin SmPC (efter samråd med myndighet). I det här fallet verkar det vara att en del företag inte väljer att ta med denna interaktion eftersom det egentligen inte finns data för den.

    Detta leder ju oundvikligt in på frågan om utbytbarhet. Är de isf vara utbytbara? Ja, eftersom det egentligen inte är skillnad i praktiken mellan preparaten dvs. de är medicinskt likvärdiga. Det är inte egenskaperna hos läkemedlen som skiljer utan det är företagens beskrivningar av preparaten som kan skilja sig. Men absolut att kan generera frågor från kunder och en viss osäkerhet hos farmaceuten. Men jag kan tycka att man som farmaceut ska känna till bakgrunden och kunna förklara varför det finns en skillnad i informationen från företagen.

    Sammanfattningsvis: tänk själv och se FASS som ett verktyg i det dagliga arbetet. Att säga bibel och helig skrift sticker i ögonen, iaf på mig.

    • Isabella skriver:

      Tack för ditt svar och den kompletterande informationen. 🙂 Texten skulle sticka i ögonen, för jag ville väcka lite tankar kring detta. Faktum kvarstår, alla som läser en bipacksedel, eller en FASS-text har inte medicinsk eller farmaceutisk bakgrund. Även om jag kanske klarar av att tolka en FASS-text kanske inte andra gör det till fullo. Det står ju uppenbarligen olika i bipacksedlarna också. Även läkare utgår från FASS-texter ibland och det används som ett verktyg som kanske inte ofta ifrågasätts. Vi som jobbar på apotek kanske måste vara beredda på fler ifrågsättningar från läkemedelsanvändarna, särskilt när så mycket information finns lättillgängligt.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Ja absolut är det en viktig poäng du har. Är det egentligen så bra att information som är avsedd för sjukvårdspersonal finns tillgängligt för alla? I Sverige har man slagit in på vägen ju mer info desto bättre, men många ggr handlar det om att kunna tolka informationen. En viktig fråga som bör diskuteras oftare.

    • Annan apotekare skriver:

      Bra inlägg Henrik! Dock inte helt korrekt att “läkemedel godkänns ju oftast numera via centrala proceduren” (finaliserade procedurer 2012 för nya produkter inom centrala proceduren 65 st jämfört med decentrala+ömsesidiga proceduren 1198+266 st). Företagen skickar in ansökningar kors och tvärs inom EU/EES via alla möjliga procedurer med målet snabbast möjliga väg till önskad marknadsföring, detta ger massvis med generika och spretande texter…. olyckligtvis. Det finns en enorm tröghet i ett EU-system så det är svårt att åtgärda i en handvändning. Men min poäng är att de stackars farmaceuter som slavar på apotek (med att skynda undan recept så de kan sälja hudkrämer och ögonskugga) behöver få bättre utbildning på hur systemet (utanför apoteket) faktiskt funkar och vad som händer bakom kulisserna, så de kan förstå systemet och ge kunden saklig information (inte bara skylla på andra aktörer).
      Jag blir också rädd när man benämner FASS som en helig skrift, då man slutar tänka och söka information (som man lär sig på utbildningen). Som farmaceuten som precis upptäckt att ett läkemedel inte finns i FASS och i princip vägrar expediera det (sann historia). Men det är klart…. uppmuntras kanske inte direkt på dagens apotek att göra annat än titta på den text som automatiskt ploppar upp på skärmen.

      • Henrik, Apotekare skriver:

        Tack för förtydligandet och kompletteringen med siffrorna. Men att LM godkänns väldigt mkt oftare via centrala proceduren än tidigare är vi nog överens om, eftersom den inte existerade innan =).

        Kontentan av det hela är ju iaf att det ofta är otroligt mer komplext och omständigt att ändra i en FASS-text än vad många (även farmaceuter) tror.

  15. Forskare skriver:

    Tro absolut inte blint på det som står där. Många gånger innehåller texten direkta felaktigheter. Även om ny forskning kan påvisa fel kan det ta lång tid innan texten korrigeras. Om den korrigeras alls.

    • Isabella skriver:

      Det är synd att den inte korrigeras. Jag undrar på vems ansvar en sådan korrigering ligger.

  16. Forskare skriver:

    Tro absolut inte blint på det som står där. Många gånger innehåller texten direkta felaktigheter. Även om ny forskning kan påvisa fel kan det ta lång tid innan texten korrigeras. Om den korrigeras alls.

    • Isabella skriver:

      Det är synd att den inte korrigeras. Jag undrar på vems ansvar en sådan korrigering ligger.

  17. Forskare skriver:

    Tro absolut inte blint på det som står där. Många gånger innehåller texten direkta felaktigheter. Även om ny forskning kan påvisa fel kan det ta lång tid innan texten korrigeras. Om den korrigeras alls.

    • Isabella skriver:

      Det är synd att den inte korrigeras. Jag undrar på vems ansvar en sådan korrigering ligger.

  18. Christina skriver:

    Hej! Jag tycker att du skall titta på de senaste Strama Stockholm om du jobbar inom Stockholms län. Rekommendationerna är uppdaterade 7 mars i

    rekommendationerna när det gäller doseringar

    http://www.janusinfo.se/Behandling/Strama-Stockholm/

  19. Christina skriver:

    Hej! Jag tycker att du skall titta på de senaste Strama Stockholm om du jobbar inom Stockholms län. Rekommendationerna är uppdaterade 7 mars i

    rekommendationerna när det gäller doseringar

    http://www.janusinfo.se/Behandling/Strama-Stockholm/

  20. Christina skriver:

    Hej! Jag tycker att du skall titta på de senaste Strama Stockholm om du jobbar inom Stockholms län. Rekommendationerna är uppdaterade 7 mars i

    rekommendationerna när det gäller doseringar

    http://www.janusinfo.se/Behandling/Strama-Stockholm/