Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Minns ni jakten på LRP?

ETIKRÅDETS BLOGG: Registreringen av så kallade LRP var ett bra initiativ på monopolets tid. Att använda LRP som grund för lönesättning var mindre bra. Idag är i stället individuell försäljning av handelsvaror lönegrundande. Är det bättre? Vad är viktigt i rollen som farmaceut?

Förr i tiden, före omregleringen, fanns det något som hette läkemedelsrelaterade problem, LRP.

Begreppet infördes med buller och ståhej på Apoteket AB och var en strålande chans för apotekspersonalen att visa att man gjorde något viktigt för patienterna.

Ju fler LRP ett apotek hanterade, ju mer och viktigare jobb gjorde man. Och man kunde också visa att man gjorde något – för LRP registrerades i ett speciellt datasystem.

LRP var stort i organisationen under en period och alla på apoteken skulle involveras i verksamheten.

Tyvärr var inte alla så aktiva som man kunde önska och en del apotek och deras personal var inte riktigt med i LRP-jakten. I vissa områden gjorde man då antalet registrerade LRP till en viktig del av grunden för revision av lönen. Resultatet kom tämligen omgående – fler LRP registrerades.

Att det var en förskräcklig blandning av LRP, felexpeditioner, kundsynpunkter och konstateranden av allmänt trivial karaktär, var det inte många som reflekterade över.

Idag är det inte många i den nya apoteksvärlden som registrerar LRP. Man jobbar säkert med de problemställningar runt läkemedelsbehandling, som man fångar in på apoteken, men de klassificeras inte som LRP och registreras inte heller.

Det är istället andra parametrar som registreras idag. På flera apotek för man statistik över hur många kampanjvaror som varje enskild medarbetare lyckats sälja.

Detta utgör sedan en del av grunden för lönesättning, precis som den tidigare LRP-registreringen gjorde.

Självklart säljer många i personalen så mycket som möjligt. Vilket kan bli ganska dråpligt. En av våra kollegor köpte migränmedicin i julas. Den unge apotekaren tog emot det nyutskrivna pappersreceptet, började skriva i datorn, tittade upp och sa: Behöver du pepparmyntsolja?

Kollegan ville endast ha sin migränmedicin.

Efter en stund tittar apotekaren upp igen från sitt arbete med receptet och frågar om hon inte behövde julsenap?

Det var inte heller aktuellt för kollegan. När han hämtat läkemedlet och börjat klistra etiketter kom nästa fråga – ville hon möjligen ha glöggkryddor?

När hon väl svarat – nekande även denna gång – var expeditionen klar och hon fick sitt läkemedel, betalade och gick.

Apotekaren frågade inte om hon haft medicinen förut.

Kollegan var också farmaceut – men tänk om kunden inte varit farmaceut, läkemedlet nytt och okänt och det hade funnits en hel del viktigt att diskutera?

Försäljningsivern tog bort fokus från läkemedelsexpeditionen och etiken i expeditionen är tveksam. En av de etiska riktlinjerna säger ”Farmacevten har individens hälsa och välbefinnande som främsta mål”.

Målet i den beskrivna situationen förefaller inte riktigt överensstämma med etiken.

Sälja är idag en del av vår vardag och ett måste för alla apotek – annars överlever man inte. Balansen mellan att sälja och en välfungerande receptexpedition kan ibland vara svår att upprätthålla.

Hur vill vi farmaceuter bli betraktade? Vad är viktigt för oss?

Hur förhåller vi oss till försäljningstävlingar av olika slag, där det viktigaste målet är att sälja mycket, oavsett till vem och vilka eventuella behov kunden framför dig har?

Att registrera LRP var bra – att ha det som grund för lönesättning var mindre bra. Att registrera försäljning av handelsvaror som en del av lönegrund är värt att fundera på. LRP relaterade till profession och hade fokus på patientsäkerhet. Att fokusera på försäljning är uppenbarligen en utmaning.

Hur man gör det på ett professionellt sätt måste vi alla reflektera över.

Etikrådet

Mest läst