Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Kliv fram och ta plats i din yrkesroll”

20 mars 2015
BLOGG: Fler farmaceuter behöver kliva fram och ta den självklara platsen som samhällets främsta läkemedelsexperter, skriver Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter.

Förr eller senare kommer vi alla i kontakt med läkemedel. De är en stor tillgång för mänskligheten som ges möjlighet att behandla sjukdomar – preventivt, symtomatiskt eller kurativt.

Tillgången är tyvärr inte på något sätt jämlik – men det är en diskussion som jag tänkte ta upp vid ett annat tillfälle.

I en förstudie till den Nationella läkemedelsstrategin framkom att felaktig användning kostar samhället i runda tal 10 miljarder kronor per år*.

Sveriges Farmaceuter har som bekant tagit fram en nollvision som innebär att vi, apotekare och receptarier, ska arbeta mot att ingen ska bli sjuk av sina läkemedel.

Orealistiskt, javisst, men en vision ska vara just en vision, ange en riktning att sträva mot.

Varför just vi? Jo det är vi som har den mest kompletta kunskapen om läkemedel hela vägen från molekyl via beredningsformer till farmakodynamik och farmakokinetik.

Receptarier läser tre år på universitet och apotekare fem. Det är hög tid att vi, i samarbete med läkarna och sjuksköterskorna inom vården, kliver fram och tar den självklara plats vi borde ha som samhällets främsta läkemedelsexperter.

Några har redan gjort det, men fler behöver på olika sätt kliva fram. Ta plats.

Många av oss arbetar idag på apotek och vi blir därmed den sista anhalten för patienten/kunden att få information om hur han eller hon ska ta sina läkemedel.

Jag läste med bestörtning TLV:s rapport ”Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek” från februari i år, där man refererade till en undersökning där det framkom att i 20 procent av 259 inspelade kundsamtal på apotek saknade samtalet helt medicinskt innehåll**.

Liknande utfall redovisas även från andra studier.

I författningarna står bland annat att i vårt arbete ingår att säkerställa att patienten vet hur läkemedlen ska tas och våra läkarkollegor räknar med att så sker.

Den stora frågan är vad som ingår i detta begrepp? Finns några riktlinjer?

I och med denna otydlighet blir det heller inga konsekvenser om vi fallerar att göra vårt jobb.

Jag hade själv nyligen en kund som fått två olika antimykotika och som även stod på citalopram.

Flukonazol och citalopram ska inte kombineras – D-interaktion – och doktorn hade noga noterat detta på sin ordinering.

Hur skulle då denne patient informeras? Dossänkning?

Jag ringde läkaren och det visade sig att hon informerat patienten att han inte skulle ta flukonazol utan först prova det andra preparatet.

De hade ett uppföljningsbesök bokat och skulle då ta ställning till om fortsatt behandling var nödvändig.

Allt detta hade patienten glömt när han kom till mig…..

Vad hade hänt om jag bara expedierat? Och patienten drabbats av svåra arrytmier?

För mig är det självklart att ansvaret ligger på mig som apotekare – men det vore väldigt bra om det kunde tydliggöras i författningarna.

Tänk förresten om vi på ett enkelt och tidsenligt sätt kunde kommunicera med varandra, läkare och farmaceuter, exempelvis via expeditionssystemet. Detta skulle leda till ökad patientsäkerhet och jag känner flera läkare som också efterlyser detta.

Häromveckan deltog jag i Läkemedelsriksdagen och Apoteksmarknadsdagen där ”Osäkerhetens pris” respektive ”Digital Hälsa” var teman. Som den entreprenör jag är försöker jag hela tiden se vilka möjligheter vi apotekare och receptarier har att erbjuda vår kompetens.

När det gäller de nya företeelserna stegvist införande och RWD (real world data) – läs mer i Svensk Farmaci nr 5-6/13 – så kanaliseras större insatser på uppföljning av effekt/säkerhet av nya läkemedel. Här finns ett fönster av möjligheter för farmaceuter på apotek, som borde kunna ha en viktig roll att fylla!

En annan trend är att många apotekskedjor nu marknadsför sin e-handel mer än tidigare. Här är det viktigt att personlig information av en apotekare/receptarie, för att säkerställa att läkemedlet tas rätt, erbjuds även när man beställer på webben. Varför inte erbjuda möjlighet att skypa med en apotekare eller receptarie?

Vid sidan av apoteksvärlden och läkemedelsindustrin vinner den kliniska farmacin sakta terräng i landet, och antalet landstingsanställda farmaceuter ökar. Det är också glädjande när vi får svart på vitt att det fungerar. Enligt Charlotta Vinterflods studie i Västerbotten, som vi skrev om nyligen, var sjukhusläkarna mycket nöjda med samarbetet och följde i stor utsträckning apotekarens råd.

För att åtnjuta förtroende är det viktigt att vi håller oss uppdaterade på de senaste vetenskapliga rönen. En av de frågor vi driver hårt från förbundet är att alla ska ha möjlighet till kompetensutveckling via sin arbetsgivare. Läs mer om fortbildning i artiklar i Svensk Farmaci nr 2 som kommer ut i april. När det gäller fortbildning kan vi dock aldrig bortse från vårt eget ansvar!

Grundutbildningen får heller inte urholkas, då sågar vi av grenen vi sitter på. Vi undersöker, i enlighet med fullmäktigebeslut, förutsättningarna för att skapa specialistutbildningar inom yrket. Det skulle göra våra utbildningar ännu mer attraktiva.

Vårt skrå har alla möjligheter att blir mer synliga och att bli en än mer självklar aktör i läkemedelsfrågor tillsammans med spelare som Socialdepartementet, Läkemedelsverket, TLV, SKL, Läkarförbundet, Vårdförbundet och inte minst patientorganisationerna.

Jag tar själv alla möjligheter att synliggöra oss i olika sammanhang och räknar med att även du gör ditt för att synas!

Du får gärna kontakta mig eller mina coacher/kollegor på kansliet om du har funderingar på hur du kan utveckla ditt uppdrag inom ramen för ditt arbete. Vi finns för din skull!

Vid pennan,

Kristina Fritjofsson

Referenser:

* S2010/6349/FS

** Olsson E, et al. Pharmacist-patient communication in Swedish community pharmacies. Res Social Adm Pharm 2014;10(1):149-155

Detta är ett blogginlägg. Det betyder att inläggets innehåll är skribentens egna uppfattningar.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

4 svar till ”Kliv fram och ta plats”

  1. Exilapotekare skriver:

    Vilken är skillnaden mellan yrkesrollerna för apotekare resp. receptarie? Är båda “samhällets främsta läkemedelsexperter”? När ska patienten/sjukvården se till att kontakta en apotekare för bästa möjliga vård/svar och i vilken situation ska denne vända sig till receptarien? Vilket är yrket som förbundet ska undersöka “förutsättningarna för att skapa specialistutbildningar inom”? Inlägget efterfrågar mer stöd i författningarna – det gör jag också men från ett helt annat perspektiv! Diskussionen kommer inte leda annat än till ytterligare förvirring om vi inte först tar itu med kärnfrågan som tycks vara omöjlig att hantera i Sverige: vad är skillnaden i en utbildning på grundnivå gentemot en på avancerad nivå i vad jag som legitimerad har rätt att utföra inom min yrkesroll? Som ser det är det dags att skrota antingen receptarie- eller apotekarlegitimationen, och sedan ta konsekvenserna av detta på utbildningssidan.

  2. David skriver:

    Skrota receptarieprogrammet så får apotekarna någon yrkesstolthet. Fastän apotekare läser betydligt mer kemi, ex hela tre st analytisk kemi kurser och fördjupad organisk kemi (jämfört med receptarier som bara läser grunder) så vågar man som apotekare inte ens påpeka det.

    Vem är samhällets läkemedels expert och hur tänkte man när man utvecklade två utbildningar som i princip leder till samma sak? Majoriteten av alla annonser skriver: Apotekare eller receptarie behövs till tjänsten. Hur kan två helt olika utbildningar med olika längd(2 års skillnad) leda till samma sak? Hur kan det stå “apotekare elr receptarie”? Tänk er att det på en jobb annons skulle stå “läkare eller sjuksköterska”…

  3. Receptarie skriver:

    Låt receptarierna jobba på apotek och apotekarna jobba på industrin om de nu kan mer analytisk kemi. Man behöver ingen avancerad kemi när man ska förklara för kunden hur läkemedel ska tas och användas på rätt sätt. Från början var det enbart receptarier på apoteken sen kom apotekarna och tog över pga. läkemedelsindustrin som går dåligt i Sverige.

  4. Exilapotekare skriver:

    Som vanligt är det synd att kommentarerna inte är villiga att överväga kärnfrågan, och jag hoppas fortfarande få svar från SFa och Kristina… För signaturen Receptarie kan jag varmt rekommendera boken “Doften av apotek” (Premiss, 2014) eller artikeln “Apotek som arbetsmarknad” (Stanfors & Öberg, Hist. Tidskr. 127(2007)225) för lite verklighetstillvänjning…