Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

“Ibland måste man
bryta mot reglerna”

26 augusti 2013
BLOGG: Hur ska man agera på apoteksgolvet när regelverket ställs mot sunt förnuft och etiska riktlinjer? Etikrådet berättar om ett patientfall som manar till eftertanke.

Ett par börjar bli till åren. Mannen har problem med hjärtat och har för detta fått nitroglycerinspray, att använda vid behov. Paret är ganska rörliga, trots att de båda är runt 80. De är ute och rör på sig en hel del, gör små bilutflykter i närområdet och hälsar på släkt och vänner.

Mannen har dock börjat bli lite glömsk och tenderar därmed också att glömma sin viktiga medicinspray när de tar sig en tur.

Frun är lite fundersam – sist de var på sjukhuset så gick det inte att göra så mycket mer för hjärtat – sprayen är absolut viktigast för att förebygga hjärtproblemen. Hon har nu flera gånger varit med om att maken glömmer sprayen och vid några tillfällen har utebliven medicinering resulterat i ambulansfärd och inläggning på sjukhus.

För att förebygga att sprayen inte glöms bort, så går hon till apoteket för att köpa ut en extra burk, som hon kan ha i sin handväska. Då är det inte så bekymmersamt om maken glömmer sprayen och dessutom behöver hon inte försöka hålla reda på honom också.

Men det går inte så bra på apoteket som hon förväntat sig. Förskrivaren – med största sannolikhet utan att fundera speciellt mycket på det – hade försett receptet med expeditionsintervall.

På apoteket försökte patientens hustru förklara att användningen var väldigt varierande samt hur behändigt det skulle vara om hon också kunde ha en sprayburk till hands då behovet uppstod och maken hade glömt sin spray.

Men hon fick ingen spray på apoteket den dagen.

Hur tänker man? Var finns omtanken om patienten och den farmaceutiska omsorgen i praktiken?

Vad blir konsekvenserna av de olika sätten att handla? Att göra som farmaceuten, som mötte frun, det vill säga inte expediera, innebär att farmaceuten har följt lagen och gjort precis som den säger. Ur den aspekten går det inte att ifrågasätta hanteringen.

Men vad innebar det för patienten och hans hustru?

Hon fick extra bry med att hålla reda på patientens spray och det är mycket möjligt att det inte finns någon spray med, på någon av bilturerna.

En glömd förpackning, om hjärtproblemen slår till, innebär med största sannolikhet ny ambulansfärd, ny inläggning och ytterligare belastning på ett redan skört och skadat hjärta.

Vad hade det inneburit om en spray hade expedierats?

Farmaceuten hade gjort fel. Vad hade påföljden för farmaceuten blivit? Ingen farmaceut har någonsin blivit anmäld eller ställd till svars för att man hjälpt en patient med ett så enkelt problem som det här är frågan om.

Patienten och hans fru hade blivit mycket nöjda – deras vardagsproblem hade lösts på ett enkelt och rationellt sett. Samhällsekonomiskt har den av frun föreslagna lösningen bara fördelar.

Förvisso har vi ett regelverk att förhålla oss till, men vi måste också fundera igenom vår uppgift och hur vi förhåller oss till den.

Regler går att bryta och ibland måste de brytas, för att leva upp till de moraliska och etiska värderingar som vi som enskilda farmaceuter måste ha!

Enligt de etiska riktlinjerna ska en farmaceut stödja den enskildes läkemedelsbehov; ”Farmaceuten har individens hälsa och välbefinnande som främsta mål”.

Det gjorde inte farmaceuten i detta fall.

Etikrådet

Detta är ett blogginlägg. Det betyder att inläggets innehåll är skribentens egna uppfattningar.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

22 svar till “Ibland måste man
bryta mot reglerna”

  1. Ellinor skriver:

    Om man som farmaceut inte törs bryta mot regeln och expediera finns möjligheten att ringa läkaren och be att få expediera trots intervall. Läkaren hade med största sannolikhet inte protesterat. Frågan är vilken typ av apotek det handlade om, när på dagen, långa köer o s v. Var farmaceuten ensam farmaceut med lång kö? Då är det inte lätt att börja ringa och söka läkaren och helt stoppa upp kön, så ser verkligheten ut för många idag. Jag hade expedierat trots intervall och meddelat läkaren i efterhand vad jag gjort. Har under mina snart 30 år på apotek aldrig blivit tillrättavisad av läkarna utan de har varit tacksamma för att jag löst patientens problem på ett smidigt sätt.

  2. Ellinor skriver:

    Om man som farmaceut inte törs bryta mot regeln och expediera finns möjligheten att ringa läkaren och be att få expediera trots intervall. Läkaren hade med största sannolikhet inte protesterat. Frågan är vilken typ av apotek det handlade om, när på dagen, långa köer o s v. Var farmaceuten ensam farmaceut med lång kö? Då är det inte lätt att börja ringa och söka läkaren och helt stoppa upp kön, så ser verkligheten ut för många idag. Jag hade expedierat trots intervall och meddelat läkaren i efterhand vad jag gjort. Har under mina snart 30 år på apotek aldrig blivit tillrättavisad av läkarna utan de har varit tacksamma för att jag löst patientens problem på ett smidigt sätt.

  3. Receptarien skriver:

    Tycker det är synd att förskrivarna ibland förser sina recept med fullständigt obegripliga intervall. Detta är ett sådant fall. Tänk om det i läkarutbildningen kunde ingå en veckas praktik på apotek! För övrigt krävs det nog en viss erfarenhet från farmaceutens sida för att våga bryta ett förskrivarintervall. Erfarenhet är värdefullt och borde verkligen värderas högre av våra kära arbetsgivare! Jag menar, synas i lönekuvertet.

  4. Receptarien skriver:

    Tycker det är synd att förskrivarna ibland förser sina recept med fullständigt obegripliga intervall. Detta är ett sådant fall. Tänk om det i läkarutbildningen kunde ingå en veckas praktik på apotek! För övrigt krävs det nog en viss erfarenhet från farmaceutens sida för att våga bryta ett förskrivarintervall. Erfarenhet är värdefullt och borde verkligen värderas högre av våra kära arbetsgivare! Jag menar, synas i lönekuvertet.

  5. carin svensson skriver:

    Tack etikrådet för att ni lyft en viktig etisk fråga. I detta fall är det fullständigt självklart att patientens hustru skulle fått en extra Nitroglycerinspray expedierad för nödfallssituationer. Jag kan inte förstå varför farmaceuter agerar “poliser” i medicinska sammanhang, där man utifrån sin kompetens och sin legitimation borde inse att vårt uppdrag är att hjälpa patienten till en bra läkemedelsanvändning snarare än att snubbla på formaliakrav. Grundfrågan man borde ställa sig i detta sammanhang, innan man säger nej är, “hur kul kan man ha med en extra Nitroglycerinspray”

  6. carin svensson skriver:

    Tack etikrådet för att ni lyft en viktig etisk fråga. I detta fall är det fullständigt självklart att patientens hustru skulle fått en extra Nitroglycerinspray expedierad för nödfallssituationer. Jag kan inte förstå varför farmaceuter agerar “poliser” i medicinska sammanhang, där man utifrån sin kompetens och sin legitimation borde inse att vårt uppdrag är att hjälpa patienten till en bra läkemedelsanvändning snarare än att snubbla på formaliakrav. Grundfrågan man borde ställa sig i detta sammanhang, innan man säger nej är, “hur kul kan man ha med en extra Nitroglycerinspray”

  7. AT skriver:

    Under mina år på öppenvårdsapotek stötte jag på många märkliga intervall, rekordet sattes nog av en vetrinär som fyllt i “valfritt” i rutan för intervall. Vanligast var dock intervall på Dentan. De var alltid 3 månader, även om doseringen ibland innebar att flaskan inte ens räckte så länge. Dentan hade vid denna tidpunkt även kommit receptfritt. Jag hade en konsekvent policy med dessa recept, jag ignorerade alltid intervallen. Jag försökte kontakta diverse tandläkarmottagningar och upplysa dem om vad intervall var till för, men det bet inte alltid, och de verkade inte förstå vad det innebar. Likafullt fortsatte jag att expediera dessa recept utan intervall, eftersom jag hade svårt att se missbrukspotentialen.
    Däremot var jag lika konsekvent på andra hållet med läkemedel som kan missbrukas, jag ringde aldrig läkare och frågade om intervallet gick att rucka på, utan hänvisade patienterna till att ta dessa kontakter själva.

    • IS skriver:

      Jag har fått ett urdumt svar ifrån en tandhyginist ang Dentan. Det skall vara intervall för annars kan hela familjen använda den.

  8. AT skriver:

    Under mina år på öppenvårdsapotek stötte jag på många märkliga intervall, rekordet sattes nog av en vetrinär som fyllt i “valfritt” i rutan för intervall. Vanligast var dock intervall på Dentan. De var alltid 3 månader, även om doseringen ibland innebar att flaskan inte ens räckte så länge. Dentan hade vid denna tidpunkt även kommit receptfritt. Jag hade en konsekvent policy med dessa recept, jag ignorerade alltid intervallen. Jag försökte kontakta diverse tandläkarmottagningar och upplysa dem om vad intervall var till för, men det bet inte alltid, och de verkade inte förstå vad det innebar. Likafullt fortsatte jag att expediera dessa recept utan intervall, eftersom jag hade svårt att se missbrukspotentialen.
    Däremot var jag lika konsekvent på andra hållet med läkemedel som kan missbrukas, jag ringde aldrig läkare och frågade om intervallet gick att rucka på, utan hänvisade patienterna till att ta dessa kontakter själva.

    • IS skriver:

      Jag har fått ett urdumt svar ifrån en tandhyginist ang Dentan. Det skall vara intervall för annars kan hela familjen använda den.

  9. Kerstin movin skriver:

    Just intervall tycker jag är svårt att själv ta beslut om att bryta. Jag har ju ingen aning om bakgrunden. Jag har varit med om att konstiga intervall ändå stämmer när jag kontaktat förskrivare.

  10. Kerstin movin skriver:

    Just intervall tycker jag är svårt att själv ta beslut om att bryta. Jag har ju ingen aning om bakgrunden. Jag har varit med om att konstiga intervall ändå stämmer när jag kontaktat förskrivare.

  11. Gunhild skriver:

    Det är ju precis det här som en legitimation handlar om! Att på ett ansvarsfullt sätt kunna bryta mot regler!

  12. Gunhild skriver:

    Det är ju precis det här som en legitimation handlar om! Att på ett ansvarsfullt sätt kunna bryta mot regler!

  13. Anna skriver:

    Jag hade expedierat utan att blinka. Och jag hade inte ringt läkaren heller för sånt trams. Ofattbart att någon vägrade?!
    Bästa exemplet på expeditionsintervall: en pensionerad läkare var vår stamkund. Han lämnade in ett egenskrivet recept på proscar. Med expeditionsintervall. Åt sig själv…
    När jag påtalade detta fattade han inget alls. Många förskrivare är inte ett dugg medvetna om vad det innebär utan skriver något i varje ruta.
    “Eftertraktade” narkotikaklassade läkemedel däremot, expedierar jag aldrig innan intervallet har gått. Här gäller det bara att vara stenhård! Många försöker ljuga och manipulera för att få sin vilja igenom.

  14. Anna skriver:

    Jag hade expedierat utan att blinka. Och jag hade inte ringt läkaren heller för sånt trams. Ofattbart att någon vägrade?!
    Bästa exemplet på expeditionsintervall: en pensionerad läkare var vår stamkund. Han lämnade in ett egenskrivet recept på proscar. Med expeditionsintervall. Åt sig själv…
    När jag påtalade detta fattade han inget alls. Många förskrivare är inte ett dugg medvetna om vad det innebär utan skriver något i varje ruta.
    “Eftertraktade” narkotikaklassade läkemedel däremot, expedierar jag aldrig innan intervallet har gått. Här gäller det bara att vara stenhård! Många försöker ljuga och manipulera för att få sin vilja igenom.

  15. Mikael Hoffmann NEPI skriver:

    Om det är rätt att expediera men fel enligt regelverket så måste naturligtvis regelverket diskuteras.

    I denna fråga är det extra enkelt. Hos ett litet fåtal patienter är det relevant att begränsa antalet uttag och sätta nedre gräns för expeditionsintervall – beroendeproblematik, suicidrisk. Här ska läkaren naturligtvis ha möjligheten att uttrycka åsikt om expeditionsintervall.

    I nästan alla fall är regler om expeditionsintervall och förpackningsstorlek helt styrda av reglerna för läkemedelsförmånen. Varför ska läkaren ens behöva bekymra sig om detta (och kanske dessutom göra fel)? Om läkaren ej begränsar till 3 månader och ett antal 100 tabletter (som stämmer överens med dosen), ja, då är ju expedierande farmaceut ändå styrd av läkemedelsförmånsreglerna.

    I ett normalt e-recept är det ungefär hälften av klicken = besluten som läkaren måste göra helt onödiga. Besluten ska tas på apotek i varje fall av expedierande farmaceut och dessutom blir besluten då bättre eftersom de vet vilka förpackningsstorlekar (t ex) som finns på hyllan.

    Ändå diskuterar vi inte gemensamt varför vi har regelverk sedan pappersrecepttiden som styr vad vi gör i dag med e-recept och snart NOD idag. Läkaren bör naturligtvis fatta de medicinska besluten – och inte mer. Expedierande farmaceut bör fatta de farmaceutiska besluten – och inte mer men vid behov påtala problem med de medicinska.

    Om vi kan se varandras processer tydligare så kan vi också föreslå inte bara IT-lösningar utan även förändrade arbetssätt och regelverk som stödjer dem.

  16. Mikael Hoffmann NEPI skriver:

    Om det är rätt att expediera men fel enligt regelverket så måste naturligtvis regelverket diskuteras.

    I denna fråga är det extra enkelt. Hos ett litet fåtal patienter är det relevant att begränsa antalet uttag och sätta nedre gräns för expeditionsintervall – beroendeproblematik, suicidrisk. Här ska läkaren naturligtvis ha möjligheten att uttrycka åsikt om expeditionsintervall.

    I nästan alla fall är regler om expeditionsintervall och förpackningsstorlek helt styrda av reglerna för läkemedelsförmånen. Varför ska läkaren ens behöva bekymra sig om detta (och kanske dessutom göra fel)? Om läkaren ej begränsar till 3 månader och ett antal 100 tabletter (som stämmer överens med dosen), ja, då är ju expedierande farmaceut ändå styrd av läkemedelsförmånsreglerna.

    I ett normalt e-recept är det ungefär hälften av klicken = besluten som läkaren måste göra helt onödiga. Besluten ska tas på apotek i varje fall av expedierande farmaceut och dessutom blir besluten då bättre eftersom de vet vilka förpackningsstorlekar (t ex) som finns på hyllan.

    Ändå diskuterar vi inte gemensamt varför vi har regelverk sedan pappersrecepttiden som styr vad vi gör i dag med e-recept och snart NOD idag. Läkaren bör naturligtvis fatta de medicinska besluten – och inte mer. Expedierande farmaceut bör fatta de farmaceutiska besluten – och inte mer men vid behov påtala problem med de medicinska.

    Om vi kan se varandras processer tydligare så kan vi också föreslå inte bara IT-lösningar utan även förändrade arbetssätt och regelverk som stödjer dem.