Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Apotek i djurens värld

14 april 2014

Jag antar att även du har gått runt och plötsligt slagits av en förundran över något som ständigt varit i din omkrets, men som du egentligen aldrig ägnat någon djupare reflektion över?

Detta hände i alla fall mig för någon vecka sedan cyklandes till närmsta apotek för att inhandla lite apoteksvaror.

Plötsligt slogs jag av tanken: “Varför döptes apoteken tidigare efter djur?”

Detta fenomen har ju uppenbarligen försvunnit mer och mer efter privatiseringen av apoteksmarknaden.

Men man märker ju hur starkt rotade de gamla namnen är hos både apotekspersonal och en del kunder som fortfarande benämner apoteken med deras ursprungliga djurnamn.

Jag lyckades komma över en välskriven artikel från 1977 ur Svensk farmaceutisk tidskrift skriven av Apotekare Stig Ekström. Den besvarade mer än väl min undran och jag tänkte delge lite av godbitarna ur den här.

Jag litar starkt på talesättet “om du har en fråga så sitter säkert minst tio andra och undrar över samma sak.”

Så om minst tio personer lärt sig något nytt efter att ha läst detta inlägg blir jag mer än glad.

Den direkta anledningen till att djurnamn användes historiskt sett var att läskunnigheten var väldigt låg under medeltiden. Därför var man i behov av att på andra sätt än genom att numrera husen särskilja byggnaderna från varandra.

Detta var av naturliga skäl extra viktigt för byggnader där någon sorts kommersiell verksamhet bedrevs. Lösningen var att ha symboler/skyltar på sina fasader och på dörrarna. Dessa symboler, vilka ofta kunde föreställa bibliska figurer/helgon eller djur blev implicit också namnet på byggnaden.

Vad gäller apoteken så var den symboliska poängen med att namnge dem efter ett helgon, beskyddande. Man trodde nämligen vid den tiden att demoner orsakade sjukdomar och att dessa onda makter även kunde förbanna apotekens läkemedel så att effekten av dem försvann.

Ett apotek med helgonbeskydd skulle alltså motverka detta. I Sverige har döpandet av apotek efter helgon varit relativt ovanlig jämfört med sydligare delar av Europa.

En förklaring till detta kan vara att företeelsen apotek uppkom senare här, närmare bestämt 1552 (enligt Farmacihistoriska museet).

Detta är alltså efter reformationen och avskaffandet av helgon i och med protestantismens intåg.

Just när det kommer till namngivningen efter djur på apotek så är en stor orsak till detta den medeltida symboliken som djuren representerar. Denna symbolism är även kopplad till att man trodde att djuren beskyddade apoteken genom magisk kraft.

I jämförelse med resterande Europa så hade Sverige innan omregleringen en både ovanligt stor andel apotek med djurnamn och bland dessa namn en ovanligt bred mångfald av djurarter.

Några utvalda arter var klart vanligare än andra exempelvis: lejon, örn, svan, hjort och grip. Föga överraskande kan tyckas, alla har vi väl haft/har ett “Lejonet” eller “Gripen” i staden vi bor i?

Förklaringen till att dessa namn blev populära hänger samman som med mycket annat från denna tid ihop med kristendomen. Ovanstående nämnda djur ansåg man nämligen symbolisera självaste Jesus Kristus.

Ett väldig intressant sidospår här som jag aldrig reflekterat över själv är att det finns en hel del konst från barocken där man avbildar Jesus som apotekare! (Googlade upp denna länk med exempel på ett antal verk på detta).

Ni som känner till mer i ämnet, lämna gärna en kommentar nedan. Jag kommer nog att botanisera mer om detta i ett framtida inlägg.

En annan orsak till att djurnamn är vanligt hänger ihop med att det inte var ovanligt att läkemedel som härrörde från djur användes.

Mer eller mindre exotiska djurdelar som t.ex. elefantbetar, horn från noshörning, skal från jättesköldpaddor, strutsägg och krokodilskinn sattes upp som prydnad i marknadsföringssyfte för att bidra till mystik och hemlighetsmakeri kring apoteken och därmed locka kunder.

Eller så förädlades en del av djurdelarna för att användas i läkemedel. Det var sedan moderdjuret till respektive djurdel som senare blev symbolen/emblemet för apoteken och därmed även namnet.

Jag kan tänka mig att t.ex. ett specifikt apotek ville göra sig berömt för sitt exklusiva läkemedel innehållande elefantbetar och därför namngav sig som “Apoteket Elefanten”. Alltså ett otroligt lättillgängligt och rättfram sätt att göra reklam för sig själva! Tiderna förändras, det skulle troligtvis inte fungera särskilt bra om apoteken börja hänga upp elefantbetar intill apotekshyllorna idag =)… Det skulle varit svårt att försvara ur ett djuretiskt perspektiv.

Andra metoder att välja djurart till apoteken var helt enkelt att ta efter landskapets/stadens vapen eller arter som ansågs vara representativt utifrån det specifika apotekets geografiska läge, t.ex. Renen i Kiruna.

Avslutningsvis kan man ställa frågan: Ska apoteken fortsätta ha sina gamla djurnamn eller är det bättre med de modernare namnen som anger en hint om geografiskt läge?

Jag hoppas i vilket fall att detta lite annorlunda “kuriosa-inlägg” var av intresse. Jag slogs i alla fall av hur mycket tradition och fina anor en stor del av apoteksväsendet härrör ifrån, när jag läste artikeln av Stig Ekström.

Det gör mig stolt att vara en del av denna yrkeskår som bidragit och fortsätter bidra med en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i samhället, nämligen apoteken.

Henrik Cam

PS. Läs gärna Stig Ekströms utomordentliga originalartikel som finns tillgänglig via Apotekarsocieteten här.

Detta är ett blogginlägg. Det betyder att inläggets innehåll är skribentens egna uppfattningar.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

5 svar till Apotek i djurens värld

  1. bluberry skriver:

    Good blog! Guess some relevant interesting information will be given in this lecture:

    24 april , kl 15:15 — 16:45
    Carolina Rediviva Boksalen
    Blessings, Incantations, Glosses – Vernacular annotations in a ninth century medical book (Uppsala Universitetsbibliotek, C 664)

    PD Dr. Andreas Nievergelt från Universität Zürich, en ledande medeltidsforskare och expert på glosserade handskrifter, håller en föreläsning om sitt specialområde: Blessings, Incantations, Glosses – Vernacular annotations in a ninth century medical book (Uppsala Universitetsbibliotek, C 664) OBS! språk: engelska

  2. David skriver:

    Bland de viktigaste symbolerna är ormen. För att veta varför man använt sig av just ormen får man gå tillbaka till bibeln och läsa 4 Mosebok 21:8-9:

    8 Då sade HERREN till Mose: »Gör dig en orm och sätt upp den på en stång; sedan må var och en som har blivit ormstungen se på den, så skall han bliva vid liv.»

    9 Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång; när sedan någon hade blivit stungen av en orm, såg han upp på kopparormen och blev så vid liv.

  3. Gustav Sjöstrand skriver:

    Ormen som symbol för medicin kommer till oss från flera håll. Framför allt i de antika grekiska myterna är det flera gudar som associeras med läkekonsten som även har en orm som attribut: Apollon, Asklepios och Hygieia.

  4. Maria Wiberg skriver:

    Vill bara kommentera att det djuretiska dilemmat i att hänga upp elefantbetar i marknadsmässigt syfte är ju till och med straffbart. Bifogar länk från jordbruksverket. 🙂

    https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/elfenben.4.567cd63c135afd26c018000297.html

  5. Namn skriver:

    David, ormens roll i medicinen är mycket äldre än bibeln (precis som allt annat kristna och bibeln försöker få cred för) . Se Gustavs kommentar ovanför din egen.