Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Personalkostnader
skenar på verket

21 augusti 2013
Läkemedelsverkets delårsrapport visar på betydligt större kostnader än samma period i fjol. ”Kostnader för personal och konsulter drar iväg”, säger en anställd.

Läkemedelsverket lämnade häromdagen sin delårsrapport för första halvåret 2013 till regeringen.

Där framgår att den totala personalkostnaden för verket ökat med nästan 44 miljoner kronor jämfört med fjolårets delårsredovisning.

Verksamhetens samlade kostnader har ökat med ungefär 50 miljoner kronor bara på ett år. Kostnaderna var första halvåret 390 miljoner kronor jämfört med 340 miljoner första halvåret i fjol.

Styrelsen beslutade om Läkemedelsverkets budget i februari i år. Enligt beslutet skulle kostnaderna för 2013 stanna vid 694 miljoner kronor.

Men i juni var kostnadsprognosen för helåret uppe i 739 miljoner kronor.

– Kostnader för personal och konsulter drar iväg, säger en anställd på Läkemedelsverket till Svensk Farmaci.

De kraftigt ökade personalkostnaderna bottnar enligt rapporten i att 54 årsarbetare, mätt som årsarbetskraft, rekryterats.

Snittet av antalet årsarbetare under de senaste 12 månaderna är 680 jämfört med 626 i juni 2012. Som en följd av detta har semesterlöneskulden ökat och påverkar resultatet vid halvåret med 26,7 miljoner kronor, jämfört med 23,5 miljoner i fjol.

De många rekryteringarna beror enligt Läkemedelsverket ”dels på att verket fått utökade uppdrag och har dels varit nödvändiga för att upprätthålla krav på god arbetsmiljö och för att hantera utredningar inom utsatt tid.”

“Många av de nyrekryterade är experter inom sina områden och därför dyra rekryteringar”, enligt delårsrapporten.

Läkemedelsverket har även ”valt att anställa personer istället för att anlita konsulter inom områden där man ser att behovet är långvarigt”, bland annat inom IT, enligt rapporten.

Men trots detta har konsultkostnaderna ökat till 32,7 miljoner kronor för första halvåret jämfört med 29,2 miljoner första halvåret i fjol.

Svensk Farmaci har sökt Enrique Arias, förvaltningsdirektör på Läkemedelsverket, för en kommentar till rapporten.

Läs delårsrapporten här.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

20 svar till Personalkostnader
skenar på verket

  1. Staffan skriver:

    Många nya medarbetare med mångårig erfarenhet har ju anställts från AstraZenecas forskningsverksamhet i Södertälje. Erfarna och därmed dyra medarbetare men som såklart tillför verket massor av kompetens också.

  2. Staffan skriver:

    Många nya medarbetare med mångårig erfarenhet har ju anställts från AstraZenecas forskningsverksamhet i Södertälje. Erfarna och därmed dyra medarbetare men som såklart tillför verket massor av kompetens också.

  3. Var är revisorn? skriver:

    Märkligt att det i delårsrapporten står att de nya tjänsterna har tillsatts för att utredningar ska bli klara i tid. Det måste vara ett missförstånd?!? Utredningsenheterna har inte fått någon märkbar resursförstärkning. De nya resurserna har väl främst hamnat på administrationen och innovationsstödet? De som jobbar med biverkningar har blivit fler men det är ändå bara en liten del av 54 nya årsarbetare. Finns det ingen revisor som synar delårsrapportens påståenden?

  4. Var är revisorn? skriver:

    Märkligt att det i delårsrapporten står att de nya tjänsterna har tillsatts för att utredningar ska bli klara i tid. Det måste vara ett missförstånd?!? Utredningsenheterna har inte fått någon märkbar resursförstärkning. De nya resurserna har väl främst hamnat på administrationen och innovationsstödet? De som jobbar med biverkningar har blivit fler men det är ändå bara en liten del av 54 nya årsarbetare. Finns det ingen revisor som synar delårsrapportens påståenden?

  5. Uppgiven LV-anställd skriver:

    Ja vi anställda är väl korkade som inte förstått hur fantastisk ledning vi har och fortsätter att ge den låga värden i medarbetarundersökningar. Men det är väl ändå lite magstarkt att påstå att resultatet för andra halv miljoner ska bli 100 miljoner bättre än för det första, något som aktuell prognos hävdar. Det har gått utför för LV i fem år, nu går det allt fortare..

  6. Uppgiven LV-anställd skriver:

    Ja vi anställda är väl korkade som inte förstått hur fantastisk ledning vi har och fortsätter att ge den låga värden i medarbetarundersökningar. Men det är väl ändå lite magstarkt att påstå att resultatet för andra halv miljoner ska bli 100 miljoner bättre än för det första, något som aktuell prognos hävdar. Det har gått utför för LV i fem år, nu går det allt fortare..

  7. Enrique Arias skriver:

    Hej Nils,

    Det var synd att du inte fick tag på mig, då hade jag kunnat förklara vår delårsrapport lite bättre. Visst har vi stora kostnader, men inte oplanerade eller oförutsedda sådana. De senaste sju åren har vi på LV vuxit från 397 till närmare 800 helårsarbetare, en effekt av att vårt myndighetsuppdrag har utökats. För en fungerande verksamhet och arbetsplats måste vi bygga upp både en infrastruktur och en kompetens för att kunna möta de krav som ställs på oss. Under en tid får vi då ökade konsultkostnader för att kunna bygga upp system vi behöver – en kompetens vi inte kommer att ha behov av längre fram. Vi investerar också i ett riktigt bra ledarutvecklingsprogram.

    Jag vill uppmärksamma dig på att prognosen för helåret 2013 pekar på ett positivt resultat på drygt 700 000 kronor.
    Vi håller oss inom ramarna för vår budget.

    Enrique Arias, förvaltningsdirektör på Läkemedelsverket

    • svenskfarmaci skriver:

      Hej Enrique, tack för din input.
      Nils Bergeå Nygren, Svensk Farmaci

    • Saknar trovärdig information skriver:

      Jasså, inga oplanerade kostnader? Styrelsen, där Christina Åkerman själv ingick, planerade i februari att kostnaderna år 2013 skulle bli 694 miljoner kronor. Första halvåret förbrukades 390 miljoner. Om allt går som planerat kommer alltså kostnaden för andra halvåret stanna vid 304 miljoner… Vem går på den valsen? Det har skottats in folk och konsulter och rekryteringarna har gått på högvarv i sommar. Är det inte mer sannolikt att andra halvåret blir minst lika dyrt som det första? I februari lämnade styrelsen in en prognos till departementet att myndigheten kommer gå ca 30 miljoner kr back årligen 2014-2016. Ett tag räcker myndighetskapitalet. Men sen? Hur länge dröjer det innan man behöver göra sig av med personal?

      • Enrique Arias skriver:

        Hej, du har rätt i att det ser ut som att vi har ett kraftigt underskott för det första halvåret. Det är till stor del effekten av den regelmässiga upparbetade semesterlöneskulden på 26,7 miljoner kronor. Varje år uppstår liknande problematik. Myndigheterna upparbetar en semesterlöneskuld under första halvåret, och sedan tar personalen ut sin semester i juli/augusti. Det förklarar den högre kostnadsförbrukningen under årets första sex månader. Det handlar också om bidragsintäkter för regeringsuppdrag på 15 miljoner kronor som betalats in först i juli. Som du märker ger delårsresultatet en för snäv bild av det ekonomiska läget sett i ett helårsperspektiv. Årets prognos leder till ett beräknat positivt myndighetskapital på drygt 100 miljoner kronor. Vad är då ett myndighetskapital? Det är ett begrepp inom den statliga redovisningsmodellen som betyder att myndigheten har samlat ett överskott på 100 miljoner kronor. Enligt den senaste avgiftsförordningen får vi göra ett överskott eller underskott på maximalt 10 procent av avgifternas storlek. Alltså måste kapitalet balanseras ut över 2014-2016. Ett överskott balanseras alltså med ett underskott över tiden. Om du vill så är du välkommen att höra av dig direkt till mig så förklarar jag gärna vidare.
        Enrique Arias

  8. Enrique Arias skriver:

    Hej Nils,

    Det var synd att du inte fick tag på mig, då hade jag kunnat förklara vår delårsrapport lite bättre. Visst har vi stora kostnader, men inte oplanerade eller oförutsedda sådana. De senaste sju åren har vi på LV vuxit från 397 till närmare 800 helårsarbetare, en effekt av att vårt myndighetsuppdrag har utökats. För en fungerande verksamhet och arbetsplats måste vi bygga upp både en infrastruktur och en kompetens för att kunna möta de krav som ställs på oss. Under en tid får vi då ökade konsultkostnader för att kunna bygga upp system vi behöver – en kompetens vi inte kommer att ha behov av längre fram. Vi investerar också i ett riktigt bra ledarutvecklingsprogram.

    Jag vill uppmärksamma dig på att prognosen för helåret 2013 pekar på ett positivt resultat på drygt 700 000 kronor.
    Vi håller oss inom ramarna för vår budget.

    Enrique Arias, förvaltningsdirektör på Läkemedelsverket

    • svenskfarmaci skriver:

      Hej Enrique, tack för din input.
      Nils Bergeå Nygren, Svensk Farmaci

    • Saknar trovärdig information skriver:

      Jasså, inga oplanerade kostnader? Styrelsen, där Christina Åkerman själv ingick, planerade i februari att kostnaderna år 2013 skulle bli 694 miljoner kronor. Första halvåret förbrukades 390 miljoner. Om allt går som planerat kommer alltså kostnaden för andra halvåret stanna vid 304 miljoner… Vem går på den valsen? Det har skottats in folk och konsulter och rekryteringarna har gått på högvarv i sommar. Är det inte mer sannolikt att andra halvåret blir minst lika dyrt som det första? I februari lämnade styrelsen in en prognos till departementet att myndigheten kommer gå ca 30 miljoner kr back årligen 2014-2016. Ett tag räcker myndighetskapitalet. Men sen? Hur länge dröjer det innan man behöver göra sig av med personal?

      • Enrique Arias skriver:

        Hej, du har rätt i att det ser ut som att vi har ett kraftigt underskott för det första halvåret. Det är till stor del effekten av den regelmässiga upparbetade semesterlöneskulden på 26,7 miljoner kronor. Varje år uppstår liknande problematik. Myndigheterna upparbetar en semesterlöneskuld under första halvåret, och sedan tar personalen ut sin semester i juli/augusti. Det förklarar den högre kostnadsförbrukningen under årets första sex månader. Det handlar också om bidragsintäkter för regeringsuppdrag på 15 miljoner kronor som betalats in först i juli. Som du märker ger delårsresultatet en för snäv bild av det ekonomiska läget sett i ett helårsperspektiv. Årets prognos leder till ett beräknat positivt myndighetskapital på drygt 100 miljoner kronor. Vad är då ett myndighetskapital? Det är ett begrepp inom den statliga redovisningsmodellen som betyder att myndigheten har samlat ett överskott på 100 miljoner kronor. Enligt den senaste avgiftsförordningen får vi göra ett överskott eller underskott på maximalt 10 procent av avgifternas storlek. Alltså måste kapitalet balanseras ut över 2014-2016. Ett överskott balanseras alltså med ett underskott över tiden. Om du vill så är du välkommen att höra av dig direkt till mig så förklarar jag gärna vidare.
        Enrique Arias

  9. Rolf skriver:

    Vore det inte bättre att lägga ned hela denna verksamheten? Vad tillför den?

    • Exilapotekare skriver:

      Med tanke på att Sverige har haft en läkemedelskontroll sedan 1600-talet är det nog fel väg att upphöra nu…

  10. Rolf skriver:

    Vore det inte bättre att lägga ned hela denna verksamheten? Vad tillför den?

    • Exilapotekare skriver:

      Med tanke på att Sverige har haft en läkemedelskontroll sedan 1600-talet är det nog fel väg att upphöra nu…


Annonsera och prenumerera