Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Lönsamt välja apotekarutbildning

20 oktober 2016
Det är en god affär att utbilda sig till apotekare, enligt Sacos nya rapport om akademikers livslöner. Men generellt lönar det sig allt sämre att läsa vidare på högskola/universitet. UPPDATERAD 12:09

Nästan hälften av de undersökta utbildningarna i Sacos undersökning är förlustaffärer, däribland lärar- och socionomutbildningarna.

Andelen olönsamma utbildningar har ökat och nära hälften av de undersökta utbildningarna är numera en ren förlustaffär. Det gäller bland annat för ”samhällsbärare” som lärare och socionomer.

– Det är allvarligt. Ska vi lösa personalbristen i välfärdssektorn måste Sveriges akademiker kunna göra lönekarriär, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Apotekare tjänar dock fortfarande på sin universitetsutbildning.

I snitt tjänar en apotekare 20,0 miljoner kronor under sin livstid, och en receptarie 16,7 miljoner.

Apotekarna tjänar därmed 16,3 procent mer än en genomsnittlig gymnasieutbildad person som gått det naturvetenskapliga programmet, vilket motsvarar 2,7 miljoner kronor. Receptarier “förlorar” dock på motsvarande sätt 500 000 kronor på sin universitetsutbildning, även om de tjänar mer än personer som bara gått samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.

Som jämförelse tjänar läkare 26,1 miljoner i snitt under livet och ämneslärare på högstadiet eller gymnasiet 15,8 miljoner.

Genomsnittet för akademiker är 19,0 miljoner, medan genomsnittet för personer som endast gått det naturvetenskapligt program på gymnasiet är 17,2 miljoner kronor.

Högst livslöner har läkare, följt av jurister och ekonomer. Vårdyrken som sjuksköterska, fysioterapeut och tandhygienist finns bland yrkena där utbildningen inte lönar sig sett till livslön.

Läs Sacos rapport här.

FOTNOT: Artikeln är reviderad. Ett fel i den pdf-fil som Saco skickade ut gjorde att siffrorna för receptarier var fel i den första versionen av artikeln.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

6 svar till Lönsamt välja apotekarutbildning

  1. PhD Apotekare skriver:

    Hej Jag är en av flera disputerade Apotekare som lämnar info till lönestatistiken. Så, jag tror slutsatsen är felaktig i artikeln. Skulle vara intressant att förstå hur faktan kommit till

    • Nils Bergeå Nygren, Sv Farmaci skriver:

      Hej, du kan läsa mer om Sacos rapport och om metodiken bakom den här: http://www.saco.se/vara-fragor/lon-och-livslon/livsloner-for-olika-utbildningar/ (och i dokument länkade till höger på den sidan). Thomas Ljunglöf på Saco är statistikern som gjort rapporten, maila gärna honom, kontaktuppgifter finns längst ned.

      • PhD Apotekare skriver:

        Hej, Tack för länken. Jag testar att eposta mina frågor och skriver in svaret sedan

        • PhD Apotekare skriver:

          Hej! Enligt info så är det så att lönestatistiken är baserad på anställning, dvs innehåller även PhDs, men sen har man matchat hela underlaget (!!) mot personnummer och sållat bort disputerade. Så, man har tagit bort denna felkälla tydligen. Fantastiskt bra! Enligt SACO.

          • Nils Bergeå Nygren, Sv Farmaci skriver:

            Tack för info. Vad som gäller för disputerade inom olika områden vore kanske värt en egen Saco-rapport. Jag tar gärna upp tråden med Thomas/Saco.

  2. Apotekare skriver:

    Nu tittar rapporten på pengarna bara.
    Men om vi jämför hur mycket en Akademiker(19M/livstid) sliter, undertryckt på sin arbetsplats, hälsotillståndet samt andra faktorer. Jämför det med personen men endast gymnasium utbildning (17,2M/livstid). Så kommer man troligen se det är bättre hos akademikern. Akademiker mår mycket bättre under sin livstid jämfört men personen med endast gymnasium utbildning.