Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Omregleringen var inspirerad av NPM”

17 maj 2019
Den borgerliga alliansen var inspirerad av NPM när den tog bort apoteksmonopolet, men hade inte undersökt tillräckligt väl hur effekterna skulle bli, enligt Kristin Wisell som idag doktorerar med en avhandling om omregleringen av apoteksmarknaden.

Avhandlingen heter “The Liberalization Experiment – Understanding the political rationale leading to change in pharmacy policy” och består av fyra studier där Kristin Wisell, forskare i samhällsfarmaci, har intervjuat företrädare för professions- och patientorganisationer. Hon har också intervjuat företrädare för de fyra partierna i den dåvarande Alliansen och för Socialdemokraterna samt läst de direktiv och andra dokument som låg till grund för omregleringen.

Vilken är den viktigaste slutsatsen i din avhandling?

– En sak som blivit tydlig är att reformen genomdrevs av ideologiska skäl. Det var väldigt inspirerat av idéer från New Public Management, NPM, som bland annat innebär att privatisering och konkurrens leder till effektivisering, prispress och högre kvalitet. Men det finns mycket forskning som talar för att den här typen av NPM-reformer inte leder till det på apoteksområdet och det hade politikerna inte tagit reda på.

Samtidigt ligger det i den liberala ideologin att tillåta privata aktörer och fri företagsamhet på många områden. Så kanske inte så oväntat att Alliansen genomförde omregleringen av ideologiska skäl?

– Ja, fast så framställde inte de dåvarande regeringspartierna det. Istället motiverade Alliansen reformen med att den skulle leda till prispress, effektivisering, ökad tillgänglighet och bättre läkemedelsanvändning, inte att ideologin i sig var motivet och att det sedan skulle leda till något bättre. Under tidens gång försvann de här målen som de hade satt upp så att bara ökad tillgänglighet kvarstod och det är det enda av målen som man har uppnått, om man definierar ökad tillgänglighet som fler apotek. Sedan tillkom målet diversitet.

I en av studierna i avhandlingen har Kristin Wisell tittat närmare på målet om diversitet.

Vad har du kommit fram till där?

– Vad politikerna menar med diversitet är vagt och otydligt. De tog till sig av New Public Management, men anpassade inte riktigt modellen efter de förutsättningar som råder inom apotekssektorn. Det jag ser i studien är att man tänker sig att mer privatisering och mer konkurrens skulle leda till utveckling av fler idéer och ökad diversitet, men det har inte skett.

Fast det har väl ändå skett en viss diversifiering med stora kedjor som till viss del har olika inriktningar, egenföretagarapotek inom Apoteksgruppen och några helt fristående apotek?

– Det finns några få fristående apotek, men hur många hade man hade man tänkt att det skulle bli? De intervjusvar jag har fått pekar på att det inte alls blev så mycket diversitet som man hade tänkt sig inom professions- och patientorganisationer. Mina intervjupersoner har förstås svarat olika, men generellt hade man väntat sig mer.

Var det något du blev särskilt förvånad över när du arbetade med avhandlingen?

– Det är att politikerna efterfrågar att professionen ska vara mer aktiv. Det trodde jag inte att jag skulle få höra från dem. Apotekare och receptarier behöver berätta för politikerna om vad de behöver göra.

– Jag blev också förvånad över hur lite de politiker som jag intervjuade kan om apotekssektorn. Det var riktigt chockartat för jag hade ändå låtit partierna utse de representanter som var mest kunniga inom apoteksområdet. Vi som profession behöver berätta vad apotekare och receptarier kan, det är verkligen styrkt nu.

Har du några exempel på den här okunskapen?

– De har knappt koll på varför det finns legitimerad personal på apotek och verkar tro att apotek bara är en affär. Fast kunskapsnivån skilde sig förstås mellan olika partiföreträdare.

En av de slutsatser Kristin Wisell drar i sin avhandling är att politiker mer ingående behöver studera tidigare exempel innan ge genomför stora reformer och att de bör titta på vad forskningen säger.

– Det är viktigt att se på angränsande länder som har gjort liknande politiska förändringar innan man gör en egen. I det här fallet hade de kunnat se mer på den norska liberaliseringen av apoteken.

Avhandlingen har handletts av Sofia Kälvemark Sporrong och Ulrika Winblad. Den läggs fram idag, fredag, vid institutionen för farmaci inom ämnet samhällsfarmaci vid Uppsala universitet. Här kan du läsa hela avhandlingen.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.