Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

FIP presenterar visionär bild av framtidens farmaci

Den internationella farmaciorganisationen FIP har lagt fram ett visionsdokument om öppenvårdsfarmacin 2020–2025. Svensk Farmaci ställde fem frågor till den sittande presidenten i FIP:s sektion för öppenvårdsfarmaci, Lars-Åke Söderlund, och fick långa, men intressanta, svar.

Varför behöver öppenvårdsfarmacin en framtidsvision, är det inte ganska bra som det är?

”Vi har en trygg och bra läkemedelsförsörjning i Sverige, av högsta världsklass. Det ska vi vara mycket stolta över. Vi har fina apotek, kompetenta medarbetare, och har varit föregångare i att nyttja digital teknik.

Lars-Åke Söderlund, president i FIP:s sektion för öppenvårdsapotek.

Lars-Åke Söderlund, president i FIP:s sektion för öppenvårdsapotek.

Men, det är inte bra som det är. Varför? Jo, fokus i många länder har varit att på ett tryggt och säkert sätt expediera läkemedel med tillhörande rådgivning. Detta är oerhört viktigt i sig (och en av våra enligt lag grundläggande uppgifter), men samtidigt förändras världen runtomkring oss. Ny teknik, digitaliseringens möjligheter, hälso- och sjukvårdens utveckling men också dess svåra utmaningar, kvalitetsbristkostnaderna för felaktig läkemedelsanvändning till exempel vid livslånga sjukdomar – det finns således en mängd orsaker och anledningar till att apoteken och världens farmaceuter vill förändra och utveckla professionen.

Ett förskrivet läkemedel är ju en viktig insatsfaktor och investering i hälsa – för att denna investering ska få maximal effekt för patienten och hans/hennes hälsa, samt för samhället, krävs att vi optimerar nyttan av denna investering. Receptförskrivna läkemedel står idag för cirka 21 procent av kostnaden för öppenvård, och då ingår inte egenvårdsläkemedel. Omfattande global evidens visar att följsamheten (referens WHO) vid läkemedelsbehandling av kroniska sjukdomar ligger på mellan 30–70 procent. Här finns således stora förbättringsmöjligheter! Den allra vanligaste vårdplanen är att vårda sig själv i hemmet med läkemedel på recept. Många patienter får dock inte den avsedda effekten av läkemedelsbehandlingen till följd av bristande följsamhet, felaktiga eller svårtolkade recept eller missförstånd i kommunikationen. Här har apoteken ett stort ansvar och en stor möjlighet att bättra värdet av denna insatsfaktor. Tjänster inom detta område kan få en stor positiv inverkan på såväl återinläggningar eller återbesök i vården, samt en förbättrad hälsa för den enskilde. Dessutom är farmaceuter och apoteken den mest tillgängliga hälso- och sjukvårdsprofessionen.

Ett antal olika evidensbaserade tjänster kan nyttjas för detta ändamål. Idag uppskattas kvalitetsbristkostnaderna för låg följsamhet till hela 0,7 triljoner US dollar (Källa IMS/IQVIA) – det bästa är att den största delen av kostnaderna kan minimeras eller förebyggas med stöd av apoteken och dess tjänster, till gagn för både patient och samhälle. Det räcker således inte med att på ett tryggt och patientsäkert sätt expediera läkemedlen. Farmaceuten befinner sig i en för samhälle och patient ideal position, gör viktiga insatser för läkemedelsanvändningen både på apotek och inom kommuner och regioner, men yrkesgruppen skulle kunna bidra än mer till läkemedelsanvändningen. Som profession är farmaceuten en underutnyttjad resurs i svensk hälso- och sjukvård.

Vården står inför stora utmaningar, bland annat den demografiska utvecklingen, stora kostnadsutmaningar samt brist på vårdpersonal. Att integrera apoteken och apotekens tjänster till exempel i primärvården bidrar definitivt till en god, hållbar, mer tillgänglig och kostnadseffektiv och nära vård.”

 

Vad är den viktigaste nyheten eller det viktigaste ställningstagandet i visionsdokumentet, ur ett svenskt perspektiv?

”Vårt visionsdokument definierar inriktningen för öppenvårdsapoteken under de närmaste fem åren och prioriterar åtgärder som kan genomföras på nationell, regional och lokal nivå. Ännu viktigare är att det signalerar ambitionen att nyttja farmaceutens, och apotekens, kompetens och tjänster till förmån för patienten, hälso- och sjukvården samt samhället, det vill säga som en del av en god och nära, tillgänglig hållbar primärvård.

Coronapandemin visar att apoteken aldrig har varit viktigare för läkemedelsförsörjningen än nu, menar Lars-Åke Söderlund. Foto: Shutterstock.

Covid-19-pandemin utmanar hela vården med nya krav och nya prioriteringar, men inte en ny vision eller syfte för öppenvårdsapoteken. Våra apotek har aldrig varit viktigare för läkemedelsförsörjningen än idag, och säkerställer en tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Apoteken har, som en följd av pandemin, fått en allt större och viktigare roll, i stort sett i varje land.

Farmaceutens roll är avgörande som en aktör i vårdkedjan, för patientens egenvård av såväl enkla åkommor som av den egna läkemedelsbehandlingen vid en livslång sjukdom, vid rådgivning, triage där vi kan avlasta och/eller stödja andra vårdprofessioner. Det faktum att gruppen med kronisk sjukdom utgör nästan halva befolkningen och att en majoritet av sjukvårdens insatser riktar sig till dem visar på en betydande effektiviseringspotential där apoteken, på ett mer effektivt sätt än idag, kan stödja vården. Sammantaget kan vi säga att dokumentet lyfter fram hur apoteken kan bidra till en mer kostnadseffektiv, mer tillgänglig nära och god vård inom fyra olika kärnområden (genomgång, förskrivning, dispensering och administrering).”

 

Ni tar upp de fyra hörnstenarna i öppenvårdsfarmacin som självklarheter; genomgång, förskrivning, dispensering och administrering. Men i ett svenskt perspektiv är det bara genomgång och dispensering som är realiteter. Ligger Sverige efter när det gäller att utveckla öppenvårdsfarmacin?

”Ja, det stämmer. I många länder har utvecklingen de senaste åren nått mycket längre. Pandemin har också medfört att i ett flertal länder har de regulatoriska myndigheterna gett farmaceuten möjlighet att förnya recept för till exempel kroniska sjukdomar, utan att patienten behöver kontakta sin läkare. Tjänster finns på svenska apotek också till exempel avseende uppföljning av behandlingen, med där har andra länder kommit längre. Våra branschorganisationer arbetar med hög prioritet på att utveckla och förstärka apotekens roll som en del av vården, vilket jag är oerhört glad över.

De fyra hörnstenarna kompletterar varandra. De länder där öppenvårdsapoteken levererar mest värde till patient och vård, är de länder där man också integrerat apoteken i den nära och goda vården, och gett apoteken tydliga uppdrag att förbättra nyttan av till exempel förskrivna läkemedel genom olika typer av program (där apoteken ersätts för sina insatser), nyttjat apoteken som första länken i vårdkedjan till exempel avseende screening och en tydligt utvecklad egenvård (till exempel Skottland, Australien) och som nu också under pandemin gett farmaceuten rätt att förnya vissa recept på läkemedel. I flera länder får också farmaceuten förskriva vissa läkemedel, efter att ha genomgått en kompletterande utbildning. Screening, vaccinationer och prevention är också viktiga överenskomna områden för apoteken i dessa länder.”

 

Vad skulle du vilja se att svenska öppenvårdsfarmaceuter först tar tag i för att komma närmare visionen?

”Först av allt bör de läsa visionsdokumentet, reflektera, diskutera med kollegor, lyfta angelägna frågor med branschorganisationer till exempel Sveriges Farmaceuter – vad kan vara viktigt att ta tag i på hemmaplan, hur kan vi gemensamt med andra professioner utveckla vår primärvård. Hur kan vi alla bidra till en utveckling av vården, genom att utveckla såväl apotek som profession? En person kan kanske inte ensam ändra så mycket, men gemensamt kan vi bidra till en mycket positiv utveckling. Och alla kan ändå göra något, redan idag i mötet med patienten.

Digitaliseringen av de svenska apoteken bidrog till att de kunde hantera pandemin så bra för många äldre. Foto: Shutterstock.

Digitaliseringen av de svenska apoteken bidrog till att de kunde hantera pandemin så bra för många äldre. Foto: Shutterstock.

Det viktigaste är kanske att vi vill skapa engagemang och intresse för utveckling av professionen, till de vi är till för. Den digitalisering de svenska apoteken gjort under de senast 10–15 åren ligger i framkant jämfört med många andra länder – det bidrog också kraftigt till att Sverige framgångsrikt kunde hantera läkemedelsförsörjningen till 70+ under pandemin. Vårt samarbete med andra vårdprofessioner just kring e-recept har inneburit ett fokus på patienten, inte enbart på vården.

Men det finns fler områden att fokusera på. Vi måste, som profession, engagera oss i vårdens utveckling. Lämna förslag på hur läkemedelsanvändningen i en god och nära vård kan och bör utvecklas, och hur apotek och farmaceuter ska samverka med övrig vård och andra vårdprofessioner. Just detta är viktigt – det handlar om samverkan (på riktigt!) mellan vårdprofessioner, för patientens bästa!

Det är på tack vare vår roll och kompetens, vår tillgänglighet vi kan fungera som första länken i vårdkedjan, med tillgång till läkemedel, rådgivning såväl om egenvård, läkemedel som hälsofrämjande insatser – och nu mer tydligt än någonsin tidigare. Vid sidan av behovet av vägledning och tolkning kring de framväxande bevisbasen kring tester, behandlingar, läkemedel och vacciner mot covid-19, är professioner mer enad än någonsin tidigare. Är vi dessutom enade i visionen, är vi enade i hur vi kan stödja såväl patient, hälso- och sjukvården som samhället.

I Sverige finns fler apotek än vårdcentraler och apoteken träffar patienterna betydligt oftare än vad både läkare och annan sjukvårdspersonal gör. Dagligen möter Sveriges apotek ett stort antal kunder, och erbjuder en fin service med fokus på hälsa, läkemedelsförsörjning, egenvård och rådgivning.

Härigenom är vi i hjärtat av våra samhällen. Detta borde samhället utnyttja i större grad. De tjänster och samarbeten som apoteken nu utvecklar för att förbättra läkemedelsbehandlingen bör ersättas fullt ut. Apotekens personal är den del av hälso- och sjukvården som har störst kompetens om läkemedel och dessutom kunskap om när det är läge att uppsöka andra delar av vården. Fler kommuner och regioner skulle tjäna på att i större utsträckning inleda samarbeten med apotek och utnyttja apotekens kompetens för att stödja och avlasta primärvården. Nya modeller för ett ökat samarbete mellan vården och apoteken behöver utvecklas. Apotekens samhällsuppdrag att hantera och ge råd om läkemedel är viktigt för att hela vårdkedjan ska fungera på bästa sätt för patienterna. Apotekens tillgänglighet, kompetens och nuvarande och nya tjänster kan avlasta primärvården och på sikt minska samhällets kostnader.

Dessa frågor hoppas jag den nya visionen ska inspirera Sveriges farmaceuter att driva gemensamt!”

 

I visionsdokumentet beskriver ni öppenvårdsfarmaceuten som varande i hjärtat av samhället, vilket låter slagkraftigt och bra. Men är det ändå inte att ta i för mycket? Finns det inte en risk att det kan uppfattas som en lite överdriven självbild?

”När hälso- och sjukvården nu ställer om och börjar utföra mer av vården på andra platser än på sjukhus, till exempel i patientens hem, kommer andelen läkemedel som förskrivs via recept att öka, samtidigt som andelen läkemedel på rekvisition kommer att minska, vilket gör att apotekens och farmaceuternas roll kommer att bli ännu viktigare. Att ge sakkunnig och individuellt anpassad information och rådgivning är enligt lag en av apotekens tre huvuduppgifter. Apoteksfarmaceuterna ska därigenom förstärka syftet med ordinationen, men för det krävs samarbete och kommunikation med övrig hälso- och sjukvård. Därmed är det också viktigt att apoteken i långt större utsträckning integreras i primärvården.

För mig är det en självklarhet att vi beaktar patientperspektivet i den goda, nära och tillgängliga vården. En samordnad utveckling av en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården kräver definitivt att apoteken är en av aktörerna i denna utveckling. Då kan vi också möta såväl allmänhetens och patienternas behov och framtidens utmaningar inom vården. Detta är också något som WHO förespråkar. Det handlar därför om viktiga strategiska och politiska beslut och vilja att utveckla primärvården till gagn för de som vi alla inom vården är till för – patienten! Och i en god, nära och tillgänglig vård kommer apoteken att vara i hjärtat av våra samhällen – som den mest tillgängliga vårdaktören.

Fördjupade analyser av hur läkemedelsanvändningen kan förbättras inom vården och omsorgen kan behövas, men det finns också goda internationella exempel att lära ifrån. Apotek och farmaceuter finns nära patienterna för att säkerställa en god läkemedelsförsörjning och stödja en god läkemedelsanvändning. Det är en självklarhet att dessa ska nyttjas för att vår hälso- och sjukvård ska kunna göra anspråk på att vara personcentrerad, hållbar och anpassad till patientens hela sammanhang och samhällets behov. I detta sammanhang är FIP:s nya vision för öppenvårdsapoteken bra, då den mycket tydligt anger färdriktningen.

Apotekens dörrar har varit öppna under hela pandemin. Foto: Shutterstock.

Apotekens dörrar har varit öppna under hela pandemin. Foto: Shutterstock.

Apoteken har dessutom under coronapandemin tydigt visat att vi är i hjärtat av våra samhällen. När andra branscher stängde dörren, liksom till viss del primärvården, var apotekens dörrar öppna. Vår personal fanns på plats varje dag, vi säkerställde att våra patienter fick de läkemedel de behövde, vi såg till att skydda de äldre, vi stod för saklig rådgivning såväl om covid-19 som patientens läkemedel, vi arbetade snabbt fram nya lösningar med mera – pandemin visade tydligt hur viktiga apoteken och läkemedelsförsörjning och rådgivning är såväl för den enskilde och hans/hennes hälsa som för en hel nation, för hela Sverige.

I en modern, nära och tillgänglig primärvård – där apotekens roll är betydligt tydligare som hälso- och vårdaktör – kommer apoteken än mer vara i hjärtat av våra samhällen. Det vinner vi alla på! När vi talar om att öka patientsäkerheten, förbättra läkemedelsanvändning, screena patienter för sjukdomar, prevention, vaccinering på apotek med mera – då gör vi det för våra patienter, för en hållbar hälso- och sjukvård, för en god, nära och mer kostnadseffektiv vård vilket gagnar samhället! Framtidens patienter är redan här och det är hög tid att vården utformas efter deras behov. Apoteken är redo att stöjda vården i denna utveckling! Farmaceuten vill använda sin position som högkvalificerad vårdpersonal – i hjärtat av våra samhällen – för att ytterligare förbättra den offentliga vården i en föränderlig vårdmiljö, vilken kräver mer personligt, patientcentrerat och digitalt fokus.”

Klicka på bilden eller på texten här intill för att komma till FIP:s visionsdokument.

Klicka på bilden eller på texten här intill för att komma till FIP:s visionsdokument.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs FIP:s visionsdokument “Vision 2020-2025 Pharmacists at the Heart of our Communities” >>

Mest läst