Den statliga entreprenörskedjan Apoteksgruppen använder en affärsmodell som gör att det blir en förlustaffär för det enskilda apoteket att ta emot vissa dyra receptkunder.
Detta eftersom handelsmarginalen, som inte är proportionell, då understiger den omsättningsbaserade procentuella avgift som entreprenörerna ska betala till det centrala bolaget.
För läkemedel som har ett inköpspris över 6000 kronor är handelsmarginalen fast – 167 kronor (177 kronor om det föreligger generisk konkurrens).
Dyra läkemedel driver dock omsättningen så att den avgift till Apoteksgruppen som entreprenören måste betala, räknat på det enskilda läkemedlet, överstiger detta belopp.
– Det stämmer att det finns sådana situationer, men det är mycket ovanligt. Det är något som vi diskuterat med entreprenörerna ända sedan starten, säger Claes Kjellander, projektchef på Apoteksgruppen.
Finns det inte risk att apoteken lotsar vissa dyra receptkunder till andra apotek?
– Jag tror att risken är ganska liten. Det vore förstås ytterst oetiskt att inte förse kunder med läkemedel. Vi förväntar oss att personalen agerar professionellt och etiskt när sådana här situationer uppstår.
Överväger ni att ändra systemet?
– Vi tycker att enkelheten i systemet överväger. Bruttomarginalen för apoteksverksamheterna i sin helhet skiljer sig inte så mycket mellan apoteken, så systemet är på så sätt inte orättvist, säger Claes Kjellander.
En liknande problematik gäller inom den hittills ganska lilla apotekskedjan Boots Farmacevtföretagarna, där entreprenörernas avgift till det centrala bolaget också är omsättningsbaserad.
Apoteket AB använder en annan affärsmodell för sina apotek som drivs i franchiseliknande form, där effekten inte blir att apoteken gör förlust på dyra kunder.
– Vår franchisemodell är täckningsbidragsbaserad, så franchisetagaren har förtjänst på alla kunder, säger Ulrika Eriksson, direktör på Apoteket AB med ansvar för franchiseverksamheten.
