Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Unikt möte om apoteksforskning

18 maj 2016
I morgon torsdag arrangerar Sveriges Farmaceuter tillsammans med företrädare för Uppsala universitet ett möte om svensk apoteksbaserad forskning.

Representanter för lärosäten, apoteksaktörer, myndigheter, professionen, apoteksmarknadsutredningen med flera samlas i Sveriges Farmaceuters lokaler för att diskutera ämnet.

Initiativtagare är Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter och Kristin Wisell, doktorand vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet.

– Mig veterligen är det första gången som detta görs i Sverige, säger Clary Holtendal.

Utgångspunkten är en snäv definition av apoteksrelaterad forskning: forskning kring apotekens arbetssätt, metoder, tjänster och professioner. Varför, hur och med vilket utfall använder patienter/kunder apotek?

– På ett möte förra veckan pekade apoteksutredaren Åsa Kullgren på bristen på och behovet av evidens för apoteksbaserade hälsointerventioner. I det perspektivet ligger den här diskussionen helt rätt i tiden, säger Clary Holtendal.

Särskilt inbjuden gäst är Per Kristian Faksvåg, direktör på Norges Apoteksförening, som kommer att berätta om projektet Medisinstart och den forskning som är kopplad till införandet av den tjänsten på norska apotek.

Delar av dagen kommer att ägnas åt en workshop-övning kring följande frågeområden:

1. Apoteksforskning – varför? Vill vi ha en livaktig apoteksforskning i Sverige? Varför är det viktigt? Vilka är behoven, vilka frågor är viktigast att besvara? Vilken typ av forskning är viktigast?

2. Vilka förutsättningar finns för en livaktig apoteksforskning i Sverige? Vilka är hindren, vilka möjligheter finns?

3. Hur ska det hända? Hur får vi en mer livaktig apoteksforskning i Sverige – om vi nu vill det? Vad behöver hända, vilka initiativ behöver tas, vem/vilka behöver agera?

Mötet kommer att dokumenteras och även refereras i Svensk Farmaci i samråd med mötesdeltagarna.

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

8 svar till Unikt möte om apoteksforskning

  1. Apotekare skriver:

    Det har varit många sådana möten med olika konstellationer genom åren. Men det grundläggande problemet kvarstår – det görs inga studier med ordentligt vetenskapligt upplägg, där man jämför med insatser av andra yrkesgrupper för att se vilken betydelse, om någon, farmaceuten/apoteket har. Se Mikael Hoffmans artiklar och inlägg i ämnet.

    • Mikael Hoffmann NEPI skriver:

      Tack för passningen “Apotekare”. Du syftar kanske i första hand syftar på bloggar i Läkemedelsvärlden? http://www.lakemedelsvarlden.se/bloggare/mikael-hoffmann-11779

      Jag har fått frågan många gånger varför det finns så få studier med specialistsköterskor som intervenerar kring läkemedel. Svaret på den frågan är egentligen att sättet att ställa frågan innebär att frågeställaren inte satt sig in helt i vårdens värld. I vården är det självklart att utgå från ett multidisciplinärt sammanhang med samverkan mellan olika yrkesgrupper i vården och kommunal omsorg helt enkelt eftersom vårdkedjan ser ut så.

      Ännu viktigare är att det oftast är multidimensionell intervention, dvs att läkemedel är bara en liten del av interventionerna som genomförs eftersom vården har en större verktygslåda (och också fler verktyg som behöver vässas).

      Slutligen är sällan utfallsmåttet läkemedelskostnader eller LRP enbart. Det senare för att begreppet LRP är svåröverfört till vården. LRP kan vara såväl ett faktiskt problem som en situation som inte kan/får hanteras på apotek men som åtgärdas direkt i vården av ansvarig vårdpersonal.

      Det är alltså så svårt att jämföra de helt skilda forskningsvärldarna men det finns en stor och livaktig forskning framför allt inom omvårdnadsforskning när det gäller sjuksköterskor i fokus.

      Jag brukar ofta som exempel på skillnad lyfta fram en rätt ny studie med multidimensionellt, multiprofessionellt angreppssätt hos sköra äldre som kunde visa på en minskad mortalitet. Ändå är det svårt få genomslag för sådana fynd direkt i vårdorganisationen. Se http://www.jamda.com/article/S1525-8610(15)00758-6/abstract (Om du vill ha hela artikeln så hör av dig).

      • Apotekare skriver:

        Du uttrycker det hela bättre än jag. Efter att jag lämnat farmacin bakom mig,kan jag se just bristen på verktyg om man vill utöka farmaceutens roll och (tyvärr) överleva som profession. Sjuksköterskorna reprofessionaliserade sin roll på 60-80-talet med införandet av just omvårdnadsbegreppet och omvårdnadsforskningen,det var ett omfattande arbete. Barnmorskorna lyckades på ett unikt sätt följa med in på sjukhusen och få en självständig roll när förlossningarna flyttade dit i mitten av 1900-talet.
        Farmacin drabbades av att tillverkningen av läkemedel upphörde på apoteken, den traditionella rollen rycktes bort. Man lyckades inte med en nyorientering. (Det finns forskning på det i England).
        Farmacin saknar idag redskap för att delta i en vårdkedja. Det krävs en ordentligt omorientering för att förändra rollen. Det finns egentligen bara ett diffust “jag informerar”-begrepp. (Ännu värre: “dela med sig av sin kunskap”). Dessutom är de yttre förutsättningarna för att bedriva en professionell, utökad verksamhet dåliga.
        Vi måste våga ifrågasätta och sedan hitta nya vägar, nya redskap och nya befogenheter/ansvarsområden, i just det multidisciplinära samarbetet. Det kräver förändringar av vår självuppfattning, av vår utbildning, av våra verksamheter och var vi arbetar. Och risken finns alltid att vi inte platsar. Men det är värt ett försök även om det kommer att kosta.

        • Apotekare pensionerad skriver:

          När det gäller apoteksforskning, så är inte så många apotekare intresserade av det och även de med forskarutbildning, tycker att det inte är forskning. De flesta forskarutbildade apotekare kan man säga är prekliniska forskare om man jämför med läkare dvs liknar medicinska kemister, farmakologer och fysiologer. Sådana prekliniska medicinare kan tycka att klinisk forskning inte är riktig forskning som den de själv håller på med. Det här är lite av ett problem om undersökningar för att bevisa effekten av apoteksinterventioner skall göras. Intresse saknas för det och även bland forskarutbildade som jobbar på apotek.

  2. Apotekare pensionerad skriver:

    Det mest angelägna vore att skicka ut enkäter till specialistläkare och distriktsläkare om vilka tjänster apoteken skulle kunna erbjuda kunderna och vården utöver det normala utbudet. Det blir lättare att utveckla tjänster och få efterfrågan om den kunskapen finns.Tror att olika specialister kan ha olika förslag. Skulle gissa att psykiatrin kan vara mest intresserad.

  3. Forskningsintresserad apot skriver:

    Bra och mycket välkommet initiativ. Något liknande har inte skett i mannaminne. Det blir intressant att ta del av vad som kommer fram av detta.

  4. Trötter skriver:

    Farmaceutförbundets dotterbolag Läkemedelsverket har ju en hel avdelning som sitter och forskar om farmaceuter och apotek. Passa nu på att den lobbyavdelningen får flytta ut därifrån till Uppsala Universitet?

  5. Apotekare pensionerad skriver:

    Tror att apotekens och apotekares tjänster är för komplexa idag och det går att fokusera på tjänster, som inte kräver utvärdering. Att mäta symptom eller biverkningar med skattningsskalor. Kräver ingen utvärdering.

    Att ge jnsatser mot rökning, övervikt och alkoholmissbruk kräver inte heller utvärdering annat att mäta hur många som lyckats enligt definitionen på lyckat resultat. En läkare kan ofta häva alkoholberoende med några träffar på 5 minuter. Det som krävs dock är att apotekare får rätt att förskriva vissa läkemedel mot nikotin-, alkohol- och övervikt. Gabriel Wikström vill ju nu främja en sundare livsstil. Både rökning, övervikt och alkohol orsakar många dödsfall. Rökning 12000 dödsfall per år i Sverige.

    Problem att fokusera på läkemedelsproblem är att läkaren måste involveras och då är det svårare med en person utanför apoteket, som kanske inte heller uppskattar det hela och därför börjar granska om effekten är bevisad. Jasså inte. Helt onödigt alltså tycker hen. Insatser mot behandlingsföljsamhet kräver dock oftast inte läkarmedverkan och kan därför vara intressant. Apoteken kan mäta följsamhet via uttagen även om det inte är 100 % säkert mått.