Klart med böter för företag som inte informerar om läkemedelsbrist

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga kraven på försörjningsberedskap på vårdgivare, öppenvårdsapotek, partihandlare och läkemedelsbolag som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Kraven förtydligas genom en ny definition av vad som utgör sjukvårdsprodukter som behöver tillhandahållas för att ge god vård som exempelvis läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Den nya lagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek.

Den innebär även att den sanktionsavgift som tidigare har diskuterats nu införs för de företag som inte minst två månader i förväg meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent.

Avgiften ska som lägst ligga på 25 000 kronor, som högst på 100 miljoner kronor.

Samtidigt införs att uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt blir skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

Läs mer>> Sanktionsavgifter för företag kan införas redan i sommar

Läs mer>> Många länder har avgifter – men svårt att veta hur stor nytta de gör

Läs mer>> “Apoteken måste få erbjuda annan styrka eller preparat”