Detektiven som hittar rätt i ”stökig” data

Enligt hennes Instagram är Tora Hammar mest ute i naturen, men 90 procent av dagarna sitter hon i mjukisbyxor framför datorn.

— 90 procent är kanske att ta i men här spenderar jag mycket av min tid, säger Tora Hammar i sitt arbetsrum i villan i Kalmar.

— Hälften av tiden jobbar jag hemma och då sitter jag gärna med en katt i knät, mjukisbyxor och gärna en kopp te eller tre.

Från villan är det nära till skogen, stan och havet. 

— Det är så lyxigt! Allt får jag här!

På gymnasiet i Lund var hon intresserad av läkemedel men ganska skoltrött.

– Jag ville ha ett 9–5-jobb, läkemedel var spännande så jag bestämde mig för att läsa receptarieprogrammet och jobba på apotek. Jag var lockad av att kunna hjälpa till, hjälpa andra men inom en strukturerad värld.

Det fanns en farmaceututbildning i Kalmar och hon flyttade dit med sin nuvarande man.

— Det är udda att vara från Lund och flytta för att plugga. Jag hade ingen koppling till Kalmar men visste att utbildningen var bra.

Hon fick blodad tand och ville läsa mer.

— Skolan blev roligare ju mer utmanande det blev. Även om jag jobbade på apotek däremellan så gav jag mig på ett masterprogram i biomedicinsk vetenskap och halkade in på forskningsbanan.

I dag är Tora Hammar lektor i hälsoinformatik med inriktning läkemedel på eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet.

Informatik, är det informationsflöden?

— För mig handlar det om informationshantering i läkemedelsprocessen. Hur information förflyttas mellan människor, hur kommunikation uppnås där man förstår och tar till sig information.

— Att informationen om vilka läkemedel en patient använder är korrekt och tillgänglig för den som behöver den. 

Tora Hammar har genomfört en studie om förväntningar på Nationella läkemedelslistan. En av de stora utmaningarna här är övergångar i vården. Hon är precis i startgroparna för ett längre projekt som kommer att fokusera på utmaningarna som finns för patienter med dosdispenserade läkemedel när de skrivs in och ut från sjukhus.

Tora Hammar har samarbetat med forskare från Norge, Danmark och Finland om ländernas olika projekt med att få till en nationell läkemedelslista. Hon deltar i ett EU-projekt för en bättre infrastruktur för hälsodata, och har gjort en kartläggning över hur regionerna i Sverige hanterar sin hälsodata. 

Hon forskar också på framtidens beslutsstöd kring läkemedel. I hennes vision finns en bättre infrastruktur och kommunikation mellan alla som är inblandade i patientens läkemedelsbehandling. Att läkare i vården och farmaceuter på apotek ser motsvarande information och farmaceuten kan se om läkaren uppmärksammat exempelvis en läkemedelsinteraktion som beslutsstödet varnar för. 

— Det hade varit fantastiskt om även patienter kunde se hur läkare och farmaceuter resonerat eller agerat kring deras läkemedel. Grunden i detta är givetvis också en korrekt läkemedelslista. 

De senaste åren har fokus varit på ett projekt som Tora leder som handlar om prediktion av läkemedelsrelaterade problem, och att förbättra de beslutsstöd som finns.  

I projektet används 13 års data om bland annat ordinerade och uthämtade läkemedel i Region Kalmar län, 250 000 patienter på tio år.

— Vi tittar på hur relevanta varningar från dagens beslutsstöd är, i vilken utsträckning patienter som får en varning verkligen drabbas av oönskade läkemedelshändelser.

— Till skillnad från många tidigare projekt där jag jobbat väldigt mycket själv, och trivs bra med det, är vi här en stor grupp. Tillsammans med datavetare, farmaceuter och läkemedelsepidemiologer undersöker vi om vi kan göra beslutsstöden mer träffsäkra med AI.

Mycket forskning inom läkemedelsepidemiologi utgår från våra hälsodataregister vilket är relativt ordnad information. Data från journalsystemen är ”stökigare”, men innehåller värdefull information. 

— Det är ett detektivarbete. Vi ägnar mycket tid åt att hitta utfallen som vi är intresserade av och vilka läkemedel som patienterna har. Det gäller att stå ut med att det inte blir helt perfekt. Det är mitt motto i projektet – det är svåra saker vi håller på med, men vi ska inte låta bli. Vi tänker att nu gör vi det så bra som möjligt, men är medvetna och transparenta med begränsningarna i våra resultat.

Är det stökigt för att det är olika individer som har fört in datan?

— Absolut, att det inte finns ett enhetligt sätt att dokumentera är en jättestor del. Alla biverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket, men bara toppen av isberget kommer dit. Läkarna ska helst sätta diagnoskod när de har en patient med en misstänkt biverkan men de gör de bara i en bråkdel av fallen. Då får vi titta på vad de skrivit som fritext i journalerna. 

Vilket leder oss till att med hjälp av AI utveckla språkmodeller för att hitta information i fritext.

Tillsammans med två andra farmaceuter har Tora Hammar gått igenom 1 000 journalanteckningar från en geriatrisk klinik i Kalmar där de har markerat ut vad som är ett läkemedel, ett symptom eller en biverkan.

— För att bli lite nördiga utan att bli för nördiga… De flesta är bekanta med ChatGPT, vi använder en forskningsbaserad modell som heter SweDeClin-BERT. När vi vill hitta biverkningar i fritext finjusterar vi så att den ska veta vad och hur den ska hitta.

— Det är en modell som är tränad på bland annat svenska kliniska texter. På så vis har vi experthjälp och uppfinner inte hjulet på nytt. Men det är långt ifrån alltid saker är tydligt beskrivna i den kliniska texten så det är mycket blod, svett och tårar.

Letar ni efter mönster?

– Du sätter fingret på vad jag drömmer om att kunna göra. Mycket av det vi vill hitta om patienterna gömmer sig i fritexten. Så det är av rent själviska skäl som vi försöker grotta ned i den här informationen. Sen ser vi att detta kan vara värdefullt för många andra också. Varken i Sverige eller någon annanstans i världen har det utvecklats tillräckligt bra metoder. Då får vi lösa det själva!

Tora Hammar trivs med att göra projekten tillsammans med andra.

— Jag testar mina vingar som forskningsledare, en ny bana för mig. Jag märker hur gruppen växer och folk söker sig hit så de verkar trivas med mig också.

Varför trivs du i den rollen?

— Det är en svår fråga. Alltid i allt det jag har gjort drivs jag av att vilja lösa saker, göra det bättre och göra nytta. Så att knyta duktiga, drivna människor om kan hjälpa mig att förverkliga mina tokiga ambitioner till projektet – det är roligt och givande.

— Sedan är det en utmaning i sig att våga tro på sig själv i den rollen. Jag har alltid varit självkritisk, jag har aldrig siktat högt. Det har varit en stegvis process att tro på mig själv och min förmåga. Det blir en kraft i att få det stödet från andra, och märka att de tror på den här idéen. Vi lyckas! Då växer jag i den rollen. 

Tora Hammar har utvecklat distanskursen ”eHälsa och läkemedel” som riktar sig till bland annat farmaceuter som vill lära sig mer om läkemedelsinformatik och eHälsa kopplat till läkemedel. 

— Det är ett väldigt smalt område vilket gjorde det extra roligt att se det stora intresset som funnits för kursen med flera hundra sökande. Kursen har varit pausad ett år men förhoppningsvis ger vi den snart igen.

Tora Hammar tycker om att undervisa blivande farmaceuter och andra studenter.

— Undervisningen gjorde att jag ville börja forska. Det pedagogiska lockar mig och det brinner jag för. Jag har undervisat inom epidemiologi och jag pratar e-hälsa med våra farmaceuter här i Kalmar.  Mycket av min undervisning de senaste åren har varit på det masterprogram i e-hälsa som jag har varit med och startat upp. 

— Jag vill visa på bredden när jag träffar receptarierna här i Kalmar. Här har jag gått, och jag har valt den här banan. Man kan göra så mycket efter en receptarieutbildning. Det är inget självändamål att alla ska hitta på olika saker men jag blir väldigt glad när jag hör från tidigare studenter att jag inspirerat dem.