Ny studie: “Sämre arbetsmiljö på apotek efter omregleringen”

Patientsäkerhetsklimatet på svenska apotek har försämrats sedan omregleringen av apoteksverksamheten. Detta visar en studie som publicerats i tidskriften BMJ Open och är genomförd av forskare vid Göteborgs universitet och Åbo Akademi i Finland, Christina Ljungberg Persson, Annika Nordén Hägg och Björn Södergård.   

Studien består av två olika enkätundersökningar som genomfördes 2008 respektive 2022 på svenska öppenvårdsapotek. Vid båda undersökningarna distribuerades enkäten till samtliga farmaceuter på svenska apotek.

År 2008 deltog 2 738 farmaceuter och år 2022 deltog 1 931 farmaceuter. 

Enkäten mäter sex olika områden relaterade till patientsäkerhet: samarbetsklimat, patientsäkerhetsklimat, arbetstillfredsställelse, arbetsförhållanden, uppfattning om arbetsledningen samt upplevelser av stress.

Genom att mäta dessa erhålls bland annat mer kunskap om farmaceuternas uppfattningar om ledningens engagemang för patientsäkerhetsarbete och om patientsäkerhet prioriteras framför produktivitet.   

Vid jämförelsen framkommer att patientsäkerhetsklimatet generellt har försämrats mellan de två mätningarna för samtliga områden som mättes.

— Vi kan se att det har gått ned vad gäller arbetsförhållandena och hur nöjd man är med sitt arbete. Det känns tråkigt att det är den utvecklingen för farmaceuter på apotek, för branschen och för professionen i sin helhet och det påverkar hur vi utför vårt arbete, säger Christina Ljungberg Persson, apotekare och universitetslektor i samhällsfarmaci på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Kan ni se vad utvecklingen beror på?

— Nej det kan vi inte göra. Det är en mätning som vi gjorde 2008 och så gjorde vi en ny mätning 2022 så det är ett tvärsnitt nu och då. När det gäller säkerhetsklimat kan jag tänka mig att vi har blivit mer medvetna om patientsäkerhet och att det skulle kunna leda till att vi får sämre resultat. Men att man är mindre nöjd med sitt arbete och sina arbetsförhållanden tror jag inte handlar om en ökad medvetenhet utan det tror jag beror på hur man känner kring sin arbetssituation, vilket är en tråkig utveckling.

— Men vi kan inta dra några kausala samband av det här, att det är just omregleringen det beror på, utan vi kan se att det har skett en minskning.

Ni pratar om samarbetsklimat och patientsäkerhetsklimat, det är hur respektive individ upplever situationen?

— Ja, precis. Vi har inte mätt någonting i antalet anmälningar eller något sådant, utan det handlar om farmaceuternas upplevelse. Sedan har man sett i andra studier att det relaterar kring patientsäkerhetsarbetet. Med ett gott patientsäkerhetsklimat så tar man sig tiden att anmäla avvikelser. I ett sämre patientsäkerhetsklimat har man ett sämre samarbete och är inte lika nöjd med ledningen eller med sitt arbete. Då tar man sig inte tiden att arbeta med kvalitetsfrågor på samma sätt, säger Christina Ljungberg Persson.

— Det är viktigt eftersom det är där allting börjar: hur vi själva upplever vår arbetssituation och hur villiga vi är att vara på apotek. Om man inte känner sig nöjd med arbetssituationen kommer det att leda till att man söker sig till andra ställen. Det är en tråkig utveckling för hela branschen.

Risken finns att den redan rådande farmaceutbristen blir större?

— Precis, det är svårt att veta vad som är hönan eller ägget men bristen på personal är något som så klart påverkar hur man upplever stressen på apotek.

Som Christina Ljungberg Persson berättar visar studien att patientsäkerhetsklimatet på svenska apotek har försämrats sedan omregleringen av apoteksverksamheten, men inte att patientsäkerheten i sig har försämrats eftersom det har de inte mätt.

Men det finns en risk för att även patientsäkerheten har försämrats.

— Ja, det tänker jag. Det här är en signal att man behöver titta vidare på hur patientsäkerhetsarbetet fungerar, säger Christina Ljungberg Persson. 

— Det som är lite förvånande är att apotekscheferna i den här undersökningen inte har riktigt lika negativ syn som övriga tillfrågade. Det kan bero att man känner en lojalitet och ett ansvar för patientsäkerhetsklimatet och därmed inte vill beskriva det på samma sätt som de andra gör. Men om det är så att cheferna inte har samma uppfattning som andra som arbetar på apotek så är det inte säkert att man arbetar med frågan ordentligt heller, för att man inte riktigt vill eller ser det på samma sätt som sina medarbetare.

Resultaten visar att vissa områden, såsom arbetsförhållandena för farmaceuter på apotek, behöver åtgärdas.

— Vi behöver gå vidare och se vad det här handlar om. Vi har fått signaler från branschen tidigare om att det handlar om bemanningen, om möjligheten att hinna med att utföra alla sina arbetsuppgifter på jobbet. Att folk känner sig splittrade och att det är tufft, säger Christina Ljungberg Persson.

— Jag vill inte utmåla enbart apoteksföretagen som bovar i dramat. Det handlar också om politiska beslut. Att man måste se att apoteken har en viktig roll i samhället. Att det blir en tuff situation för farmaceuten när man ska leva upp till patientsäkerhetskrav samtidigt som man ska räcka till för apoteket när man till exempel är underbemannad. Det handlar om flera nivåer.

Läs mer >> 5000 farmaceuter får göra sin röst hörd för framtiden

Ny studie: sämre arbetsmiljö på apoteken under pandemin