”Jag har hamnat så rätt!”

Maryam Mahmood är stolt och glad där hon sitter i sin lägenhet i Göteborg. Sveriges Farmaceuters förbundsstyrelse har enhälligt beslutat att utse henne till Årets Farmacistudent 2024.

— Det känns jättebra men samtidigt väldigt surrealistiskt. Jag jobbade när jag fick samtalet om att jag utsetts till Årets Farmacistudent och det kom som en chock! Jag hade inte räknat med det överhuvudtaget. Det är en ära och det är jättetrevligt, säger Maryam Mahmood.

Hon har börjat andra året på apotekare­programmet vid Göteborgs universitet, och det var det som bidrog till chocken och känslan av att det var surrealistiskt.

— Jag hade inte ens tänkt på att jag skulle kunna utses, jag har ju precis börjat utbildningen och gått klart mitt första år. Det var oväntat att en så ny student uppmärksammas. Det känns såklart bra! Det jag har uppnått har uppskattats så pass att jag får den här fina utmärkelsen.

Hon blev uppringd och fick beskedet av Sveriges Farmaceuters ordförande Agnieszka Madej, men förstod först inte vad samtalet gällde.

— Jag är lite av en arbetsnarkoman och jag sitter med i några styrelser så jag trodde hon ringde för att fråga om jag ville vara med i styrelsen för Sveriges Farmaceuter och då hade jag sagt ja. Men hon fortsatte och berättade då att jag hade utsetts till Årets Farmacistudent.

När kom du på att du ville bli apotekare?

— Egentligen borde det ha börjat tidigt för alla hemma hos mig är farmaceuter. Min mamma är apotekare, min mellersta syster är apotekare och min storasyster är på väg att bli apotekare.  Men jag var negativt inställd till det i flera år. Eftersom alla där hemma var apotekare ville jag inte bli det – min bild var att det är tråkigt.

Men bara ett par dagar innan antagningen öppnade i mars 2023 var Maryam Mahmood i Lund och träffade olika forskare, och en av dem var apotekare.

— Jag hade gått runt i förnekelse om att jag gillar mediciner och sådant. Men det var väldigt inspirerande att prata med honom när han sa att man kunde bli forskare, vilket min familj sagt i flera år men jag har vägrat att lyssna.

— Det är OK att alla i familjen har samma yrke, jag behöver inte försöka stå ut på det sättet genom att välja ett annat yrke. Jag vet med mig att jag har haft intresset för medicin sedan barnsben. När man är sju år gammal är ju Alvedon lite förbjudet och då var det intressant. Då har det hjälpt att min mamma är apotekare för hon har kunnat svara på mina frågor och hållit mitt intresse vid liv även om jag har förnekat det. Nu i efterhand känns det så fel att inte tänka farmaceut. Jag känner att jag har hamnat så rätt!

Maryam Mahmood är vice ordförande i apotekarnas utbildningsråd och sitter som övrig ledamot i Sahlgrenska Akademins studentkår, där hon tidigare var fullmäktigeledamot.

Hon får utmärkelsen bland annat för att hon lyft apotekarstudenternas röst i olika frågor, har ett extraordinärt engagemang, är en inspiration för andra och för att hennes driv har fått apotekarstudenter att komma ihåg vad det innebär att studera till apotekare.

— Det värmer att höra de orden.

Berätta: Vad gör du?

— Just i min klass är jag engagerad när något tokigt har hänt på någon kurs. Då har jag kontaktat kursansvarig föreläsare och bett henne eller honom att förklara. Om någon funderar på att hoppa av så brukar jag prata med dem och fråga arför de vill hoppa av? Det är ett bra program, du går miste om något bra om du hoppar av.

— Jag har även hjälpt till och gett råd och varit vägledande i och med att jag har folk hemma som har pluggat till farmaceut och är farmaceuter. Även om jag är lika ny som alla andra har jag en bakgrund med farmaceuter att luta mig emot.

Du är även en inspiration för andra apoteks­studenter. Hur känns det?

— Det känns bra men jag får lite press och prestationsångest över det. Men det är jättehärligt att höra. Jag försöker vara ”humble”, ödmjuk. Jag är som alla andra. Vi är i samma sits. Vi är alla studenter. 

Du framstår som väldigt ambitiös med höga mål. Hur hinner du själv med att plugga?

— Det handlar väldigt mycket om att planera i förväg. Jag har en kalender och där skriver jag vad jag måste göra varje dag. Det handlar mycket om självdisciplin. Blir det inte klart då blir det konsekvenser och den konsekvensen kan vara att jag inte får kolla på film innan jag har pluggat färdigt. Man måste vara snäll mot sig själv och belöna sig. Men man kan inte belöna sig om man inte har gjort något.

Maryam Mahmood är väl medveten om att det runt om i landet råder brist på farmaceuter och hon hoppas kunna uppmuntra fler att söka utbildningarna, och ta examen.

— Farmaceutbristen är ett stort problem. Dels har vi inte gjort yrket så lockande. Folk vet inte vad en farmaceut gör. Dels kan arbetsförhållandena förbättras framför allt på öppenvårds­apotek. 

— Ett annat problem är att färre tar examen än som börjar utbildningarna. Ibland handlar det om att programmet är svårt, men vissa tänker att det är deras plan C. De vill egentligen bli läkare eller tandläkare, men hade för dåliga betyg och hamnade på en farmaceututbildning. Då går de inte klart och dessutom är problemet att de tar någon annans plats, en plats för någon som kunde ha blivit en jättebra farmaceut men som nu inte kom in på programmet.

Maryam Mahmood har sommarjobbat på Apotek Hjärtat i Bromölla.

— Många farmaceuter upplevde det som stressigt. Då blev jag nyfiken på vad som gjorde att farmaceuterna upplevde stress. Det handlar om att kunna ta sig tid till kunderna. De är berättigade till de minuterna med just den kunden. Jag fullständigt beundrar att de kan behålla lugnet när det är som många kunder som väntar. Farmaceuterna där jag jobbade var väldigt kompetenta och löste svåra situationer, vilket gjorde kundernas dag. Likväl finns det en hel del kunder som gör farmaceuternas dag.

— Läkemedelshanteringen kan anses vara lite common sense med det är inte det för alla. Då är det väldigt viktigt att man informerar om hur de ska ta sin medicin. Då visar man på den expertis man har.

Själv siktar Maryam Mahmood på en forskarkarriär.

— Jag har en passion för det här ämnet. Kanske är det lite tidigt eftersom jag bara har gått ett år men jag känner att för att det ska finnas fler utbildade farmaceuter så måste det finnas fler föreläsare som verkligen brinner för det de gör. Det är en faktor som får studenter att vilja stanna kvar på utbildningen

— Jag är pedagogisk, vill forska och gärna föreläsa. Jag vill jättegärna vara den föreläsaren som inspirerar.