“E-handeln och patienterna vann mest på att monopolet föll”

Den 17 januari 2025 är det 15 år sedan det första privata apoteket på 40 år öppnade. Det var i korsningen Scheelegatan-Hantverkargatan i Stockholm där skylten byttes ut från Apoteket till Medstop. I dag är det Kronans Apotek som har lokalerna.

På plats fanns bland andra dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD) som blir första kunden och representanter från Sveriges Farmaceuter, dåvarande Sveriges Farmacevtförbund.

15-årsdagen är en av anledningarna till att Andreas Rosenlund väljer att ge ut sin bok ”Apoteksmonopolet som föll”, som släpps den 3 december.

Han har varit verksam inom apoteksområden sedan 2001, först som pressekreterare och presschef på Apoteket, sedan två år på PR-byrån Gullers grupp, sedan 13 år som kommunikationschef på Kronans Apotek.

I dag är han bland annat vd för branschorganisationen Läkemedelshandlarna, vice ordförande i styrelsen för Apotekarsocieteten samt bloggare för Svensk Farmaci.

— Jag tyckte att det var en berättelse som inte var berättad. Samtidigt som jag tycker att det är väldigt intressant hur omregleringen kom till, hur den resan såg ut från att man började göra om systemet till dess omregleringen blev klar, säger Andreas Rosenlund.

— Apotek är komplext och det blev ganska många turer fram och tillbaka under resans gång. Det var värt att skildra hur det gick till.

Hela omregleringen startade med olaglig läkemedelsförsäljning i närheten av Stureplan i Stockholm den 30 maj 2001. Krister Hanner är vd för företaget Bringwell som säljer produkter som kosttillskott och hälsosamma livsmedel.

— Som en ren provokation och för att driva fram en rättsprocess går han till apotek Vita Björn som ligger i Sturegallerian och köper nikotinläkemedel och huvudvärkstabletter för 6000 kronor, säger Andreas Rosenlund.

— Han gick tillbaka med de receptfria läkemedlen och la upp dem på hyllorna i sin butik. Sedan ringde han till polisen och sa att han sysslade med olaglig försäljning eftersom det bara är Apoteket som har rätt att sälja läkemedel, även receptfria.

Men polisen brydde sig inte.

Då satte Bringwell in en tidningsannons där dåvarande statsminister Göran Persson (S) jämfördes med Fidel Castro i Kuba och Kim Jong-il i Nordkorea. Två ökända kommunistiska diktaturer och enligt Bringwell de enda länder som har apoteksmonopol jämte Sverige.

— Då blev det mer liv i luckan. Göran Persson var inte alls glad och någon månad senare stämmer han Bringwell för förtal.

Läkemedelsverket polisanmäler de tolv förpackningar nikotinläkemedel som Bringwell har sålt. Polisen kommer till Stureplan och plockar med sig resten av läkemedlen.

Krister Hanner åtalas för olaglig läkemedelsförsäljning vid Stockholms Tingsrätt.

Ärendet går vidare till Strasbourg eftersom tingsrätten bedömer att målet har bäring på EG-rätten och därför behöver stämma av vad EG-domstolen tycker om det svenska apoteksmonopolet.

Frågan blir juridisk men även politisk då Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna (Folkpartiet) och Kristdemokraterna bildar Alliansen som de går till val med.

Sommaren 2005 motionerade Alliansen om att genomföra en omreglering av apoteksmarknaden om de vann valet 2006.

Det gjorde de.

Strax därpå sjösattes utredningen som skulle förändra apoteksväsendet i grunden.

Andreas Rosenlund skriver att boken “Apoteksmonopolet som föll” inte är någon utvärdering av omregleringen utan han vill beskriva händelseförloppet.

Men han kommer fram till en rad slutsatser.

— Det blev inte något politiskt haveri. Vi fick 50 procent fler apotek med generösare öppettider, ett nytt IT-system som var något som Apoteket kämpat med i över tio år och nya sortiment på apoteken, säger Andreas Rosenlund.

— Apotekens fokus på kund och försäljning ökade väsentligt och de flesta kunder och patienter får i dag minst lika bra eller bättre service än före omregleringen.

Omregleringen var i stor utsträckning driven av en ideologisk övertygelse om att apoteksservicen skulle bli bättre på en konkurrensutsatt marknad. Det fanns ingen folklig opinion om någon omreglering. Apoteket var omtyckt och systemet fungerade på det stora hela bra, konstaterar Andreas Rosenlund.

— Det var mer Alliansen som tyckte att det var lämpligt att avreglera apoteksmonopolet vilket ledde till en stark polarisering mot socialdemokratin som inte ville att det skulle ske. Det var en tydlig konflikt mellan de här två. Socialdemokraterna spjärnade emot så mycket de kunde under hela processen men omregleringen blev av i alla fall.

Det gick också väldigt snabbt från utredning till marknad på fyra år.

— Fyra år är en väldigt kort tid med tanke på hur komplex apoteksverksamheten är. Det var en väldigt snabb resa som berörde väldigt många människor.

En av de största förändringarna, kanske till och med större än själva omregleringen, är framväxten av apotekens e-handel.

— Apotekets e-handels satsning började tidigt, första gången man pratar om det är 2001 – 2002. Det var en del av It-bubblan som senare sprack. Apoteket fick inte snurr på den. Det fanns storstilade planer på hur mycket kunder man skulle få och graferna pekade rakt upp men det blev inte så mycket med det, säger Andreas Rosenlund.

— Man drev inte e-handeln lika som andra aktörer gjorde senare. Det andra aktörer har gjort är framför allt att de har tryckt ned priset på produkterna som inte är receptbelagda läkemedel. De har prisat sig in på marknaden, det gjorde inte Apoteket. De hade samma pris på webben och på de fysiska apoteken.

Andreas Rosenlund påpekar även att e-handels aktörer har plöjt ned rejält med pengar i marknadsföring för att etablera sig.

— Apoteket hade inte den kraften eller den insikten om hur man skulle göra medan nya fria aktörer kom in som hade erfarenhet av annan e-handel. Då det blev snurr på det, säger Andreas Rosenlund

— Sedan kan det vara så att kunderna var mogna när de nya aktörerna kom. E-handel har generellt sett haft en enorm utveckling.

Du slår fast att bilden av att privatiseringen ledde till att sminket slog ut läkemedlen är felaktig?

— Det skulle jag vilja säga. Att det råder brist på vissa läkemedel har inte med apotekens sortiment att göra. Det ligger tidigare i leden när läkemedelsindustrin av något skäl inte kan leverera, det är den vanligaste orsaken. Det har inte så mycket med apotekens struktur eller ägandeskap att göra.

Enligt Andreas Rosenlund landade omregleringen bra.

— Man fick ihop det i slutändan även om det finns delar som jag hade önskat varit tydligare som farmaceutiska tjänster på apotek, det är inte så mycket nu eller under monopolet. Apoteksforskningen försvann under resas gång. Det fanns projekt inom Apoteket AB som togs bort och fick byggas upp efteråt, säger Andreas Rosenlund.

— Den grundläggande frågan är fortsatt vad vill samhället med apoteken? Svaret på den i dag och till stor del under monopolet är att vara en del av läkemedelsförsörjningen och inte en tydlig del av vården.