AI-teknik hittar nya behandlings­områden för läkemedel
AI-teknik gör det möjligt att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel, det visar ny forskning från Högskolan i Skövde.
I ett nytt projekt har forskare på högskolan utvecklat AI-modeller för att bättre förstå hur sjukdomar fungerar, vilket gör att man kan skapa individuellt anpassade behandlingar. Det i sin tur kan revolutionera området precisionsmedicin.
— Nu kan vi upptäcka sjukdomar snabbare och skapa mer träffsäkra behandlingar, vilket både förbättrar patientvård och minskar tiden och kostnaderna för läkemedelsutveckling, säger Zelmina Lubovac, projektledare och lektor vid institutionen för biovetenskap, i ett pressmeddelande.
Ännu en spännande upptäckt i projektet är att AI-tekniken gör det möjligt att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel, ett område som kallas “drug repurposing”.
Forskarna har använt en AI-modell för att hitta gener som är kopplade till sjukdomar och jämfört dem med gener som redan är mål för olika läkemedel i en databas. Databasen innehåller detaljerad information om läkemedel och till vilka molekyler i kroppen som ett läkemedel binder till eller påverkar för att uppnå sin läkande effekt.
— Vi har kunnat föreslå relevanta läkemedelskandidater bland redan godkända läkemedel, vilket skapar nya möjligheter inom ’repurposing’. Ett läkemedel som ursprungligen är godkänt för att behandla en sorts sjukdom skulle kunna användas för att behandla en annan sjukdom. Det är ett snabbare och billigare alternativ än traditionell läkemedelsutveckling, säger Zelmina Lubovac i pressmeddelandet.
Rasmus Magnusson, som tidigare forskat vid Högskolan i Skövde men nu är verksam vid Linköpings universitet, förklarar att de har tränat en AI-modell på att känna igen hur en frisk cell ser ut. Om modellen tränats på bilder av hundar skulle den förstå att alla hundar har nos och två öron. På samma sätt lär sig modellen att känna igen hur en frisk cell ser ut.
— När modellen lärt sig detta kan den också identifiera vad som är fel i en cell, vilket gör att vi bättre kan förstå sjukdomar och hitta rätt behandling, säger Rasmus Magnusson, i pressmeddelandet.
I projektet har forskarna använt tiotusentals prover från offentliga databaser för att träna AI-modellen. Modellen har nu en god förståelse för hur friska celler ska se ut och kan därför även användas för mycket mindre datamängder, exempelvis från olika sjukdomsstudier.
— Det räcker att modellen har tränats på omfattande data från friska individer. Den kan ändå hjälpa till att tolka data från olika sjukdomar, vilket är en stor fördel för prekliniska studier. I dessa tidiga studier, innan läkemedel testas på människor, är datamängderna ofta små och brusiga, förklarar Rasmus Magnusson, i pressmeddelandet.