Farmaceuterna leder utvecklingen inom life science

Det går bra för svensk life science, och som en del av den: läkemedels­industrin. 

Siffror från Statistikmyndig­heten (SCB) visar att Sverige under 2023 exporterade läkemedel för 152,5 miljarder kronor och värdeökningen på läkemedelsexporten var förra året den dubbla jämfört med värdeökningen för den totala exporten.

Läkemedelsbranschen har befäst sin position som en allt viktigare del av den svenska varuexporten och som Lif, de forskande läkemedelsföretagen, uttrycker det: ”läkemedel gör inte bara Sverige friskare utan också rikare”.

Enligt Vinnova bestod den svenska life science-sektorn 2021 av 56 333 anställda i 3 989 företag. Av dem är ungefär 15 000 anställda i läkemedelsbranschen och av dem är det ungefär 3000 som arbetar med forskning och utveckling.

Någon siffra på hur många farmaceuter som arbetar inom life science i Sverige är svår att få fram. Siffror från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) som Vinnova presenterar i sin rapport ”Statistik över svenska life science-företag” visar att antalet anställda vid svenska lärosäten ökade inom samtliga life science-relaterade forskningsområden under perioden 2012 till 2021. 

Medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper står för den största ökningen i antal helårsanställningar från 1 573 helårsanställningar 2012 till 2 250 helårsanställningar 2021. En ökning på 43,0 procent.

— Sverige har en lång tradition av att vara ett framtids- och innovationsland, en spets, inom life science, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom life science-frågor på Lif.

— Det bygger på att vi har haft och har en stark position när det gäller medicinsk forskning vilket har gjort att vi tidigt har etablerat ledande läkemedels­företag i Sverige. 

En faktor i utvecklingen är farmaceuterna.

— Det är en viktig yrkesgrupp i alla delar. Det finns farmaceuter som arbetar med läkemedelsutveckling både i tidig fas, men också i senare fas inom ramen av produktion av läkemedel och när man slutligen tillgängliggör läkemedlen på sjukhus och apotek. 

Under sommaren 2024 gick flera regioner, bland andra Stockholm, Uppsala och Västra Götaland, ut med att de nu inleder olika projekt för att stötta life science-sektorn.

— Det är mycket viktigt och angeläget att regionerna är engagerade. Life science är unikt på det sättet att det binder ihop många olika delar i det svenska samhället och systemet. Det handlar om de näringspolitiska frågorna, utbildningsfrågor, forskningsfrågor och innovationsfrågor, säger Frida Lundmark. 

Hon påpekar att det också handlar om regional utveckling i termer av att vara attraktiva arbetsgivare och att skapa goda förutsättningar för företag att etablera sig i Sverige.

— Det är välkommet att man från de stora regionerna så tydligt uttrycker att life science är ett prioriterat område som man vill lägga tid och resurser på så att man säkerställer en topposition.

— Jag tror också att det är viktigt att regionerna i nästa led hittar en modell för att arbeta ännu närmare tillsammans. Utifrån ett globalt perspektiv är Sverige en liten spelare och varje enskild region en väldigt liten aktör. För att Sverige ska ha en framskjuten position behöver vi se till att vi håller ihop på en nationell nivå för att kunna ge ett konkurrenskraftigt erbjudande till globala företag.

Regionerna måste samarbeta med varandra och inte bara med företagen i den geografiska regionen?

— Vi behöver mer samarbeten. Regionerna tillsammans, tillsammans med universiteten och tillsammans med näringslivet. Det är många tillsammans!

— Det finns ett visst mått av konkurrens mellan regionerna för att attrahera företag och investeringar till sin region. Men samtidigt måste man våga lyfta blicken och se att i ett svenskt perspektiv är det viktigt att vi får investeringarna till Sverige och inte någon annanstans.

Även om life science hittills är en framgång finns det utmaningar. En av dem är att antalet ansökningar om kliniska prövningar för läkemedel enligt Läkemedelsverket minskade med 21 procent förra året.

— De kliniska prövningarna är en nyckel för att vi till syvende och sist ska kunna tillgängliggöra nya läkemedel till patienter. De kliniska prövningarna är i sig även viktiga för att de ger en möjlighet för patienter att tidigt få tillgång till nya läkemedel. Där har vi haft en nedåtgående trend under ett antal år i Sverige vilket är bekymmersamt ur ett näringspolitiskt perspektiv, att det är färre företag som väljer att investera i Sverige i kliniska prövningar, men framför allt utifrån ett patientperspektiv. 

Under sommaren gav regeringen i uppdrag till Läkemedelsverket att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar i Sverige.

I ett ministertätt pressmeddelande påpekade fyra av de ansvariga ministrarna vikten av kliniska prövningar.

— Att skapa bättre förutsättningar för fler kliniska prövningar i Sverige handlar både om att bidra till en snabbare utveckling av nya läkemedel och behandlingar och möta medicinska behov, men också att stärka Sveriges konkurrenskraft globalt, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i pressmeddelandet.

— Kliniska prövningar är ryggraden i medicinsk utveckling och centralt för Sveriges konkurrenskraft inom life science, sa socialminister Jakob Forssmed (KD).

Frida Lundmark ser det som ett viktigt initiativ från regeringen, men anser inte att frågans vikt avgörs av vilken regering som sitter vid makten. 

— Frågan är inte politiskt laddad på det sättet. Kliniska prövningar är inte en plakatpolitikfråga. Här finns det, som jag uppfattar det, en stor politisk enighet att vi behöver agera på nationell nivå och regional nivå för att säkerställa att Sverige återigen blir attraktivt för företagens kliniska prövningar.
 Frida Lundmark var en av 18 representanter som uppvaktade regeringen för att de uttryckt oro över att Sverige tappar mark inom den globala konkurrensen för life science. 

Gruppen har presenterat ett förslag för regeringen som innebär ett ramavtal med en miljard kronor i statliga medel och lika mycket i medfinansiering från industrin under perioden 2025–2034.

— Vi har med stigande oro tvingats konstatera att regeringen minskar på finansieringen till satsningar inom life science, trots att sektorn upprepade gånger lyfts fram som en svensk basindustri med hög prioritet, säger Jessica Martinsson, vd för branschorganisationen Swedenbio i ett pressmeddelande.

— Life science är inget självspelande piano utan det här är ett område där fler länder än Sverige vill ha en tätposition. Man kan inte vila på gamla lagrar utan här gäller det att hela tiden vara på tå och säkerställa att rätt initiativ och rätt investering görs från staten för att vi både ska vidmakthålla den position vi har men framför allt flytta fram den positionen ytterligare, säger Frida Lundmark och fortsätter:

— Vid mötet var det ett tydligt budskap från en samlad life science-sektor med representanter från universiteten, regionerna och näringslivet att Sverige behöver ha ett fortsatt starkt fokus på life science. 

Vilka fler utmaningar ser du för svensk life science?

— Det som regeringen har påbörjat inom hälsodataområdet är förstås också väldigt viktigt. Vi har en lång tradition i Sverige kring registerforskning och kvalitetsregister. Det är ett område som vi ska säkerställa att vi fortsatt kan nyttja på ett konkurrenskraftigt sätt. Då behöver vi både ha infrastruktur och lagmässiga försättningar för att på bästa sätt kunna nyttja hälsodata samtidigt som vi säkerställer individers integritet.

En annan utmaning är kompetensförsörjningen, hur man ska locka fler farmaceuter och andra yrkesgrupper att arbeta inom life science.

— Det är en nyckelfråga. Dels hur vi kan attrahera internationell spetskompetens till Sverige, dels att vi har en bred bas av kompetens här. Att vi har konkurrenskraftiga utbildningar som ungdomar väljer. Här har vi en jätteviktig roll som branschorganisation där vi tillsammans med andra aktörer kan visa på vilka faktiska möjligheter det finns att arbeta inom life science-sektorn.

Danska Novo Nordisk framgångar har lett till att det har blivit en kamp om kompetensen mellan södra Sverige och Danmark.

— Det går inte att hänga med i lönekonkurrensen och att rekrytera danska nyckelpersoner till Sverige har blivit helt omöjligt, säger Ebba Fåhraeus på inkubatorn Smile i Lund till Dagens Industri.

Frida Lundmark delar bilden av dansk konkurrens.

— Ja, Danmark är nära Sverige och Danmark har ett väldigt, väldigt tydligt fokus på life science. För Öresundsregionen, Skåne och Blekinge så är det en uppenbar utmaning i att Danmark finns nära och erbjuder andra förutsättningar än Sverige.

Hur påverkas Sverige av omvärlden?

— Vad som sker på den europeiska spelplanen påverkar oss mycket. Man förhandlar nu om en ny läkemedelslagstiftning inom EU som kommer att vara avgörande för hur Europas konkurrenskraft kommer att se ut framgent. Där har det varit diskussion om att minska dataskyddet för nya läkemedel. Sverige har där tagit tydlig position för att säkerställa att läkemedelsföretagen har ett starkt dataskydd för att öka möjligheterna att man väljer att verka inom Europa för forskning och innovation. Det är mycket som sker på Europanivå där det är viktigt att Sverige har en aktiv roll för att det ska bli de bästa förutsättningar på EU-, nationell- och regionalnivå.

Ytterligare en nyckelfaktor är implementeringen av innovationerna. 

— Vi är duktiga på forskning och utveckling men vi har en utmaning, och vi brukar kalla den innovationsparadoxen, att de innovationer och forskningsframsteg som kommer fram inte når fram till implementering  så att de kommer patienter till del. Vi har ett arbete att göra i Sverige med att säkerställa att nya innovationer kommer patienter till godo och att nya läkemedel de facto ses som innovationer.

Läs mer >>

Erbjöds jobb innan avslutad utbildning