“Det känns viktigt att forma vår egen plattform i samhället”

Under fredagen var det dags för Sveriges Farmaceuters industrisektion möte Indpharm24, den fjärde upplagan av industrifarmaceutisk dag. Ett hybridmöte med möjlighet att delta fysiskt i Apotekarsocietetens lokaler i Stockholm eller online.

— Det är ett branschforum för oss farmaceuter som jobbar inom industrin där vi kan diskutera och lyfta fram aktuella ämnen som engagerar medlemmarna, säger Marianne Andersson, ledamot i styrelsen för Sveriges Farmaceuter industrisektion.

Konceptet startades upp 2016 men sedan kom pandemin i vägen så detta var det första mötet efter pandemin.

— Det känns verkligen jättebra att vi är ute på banan igen. Vi är ett eget litet skrå så det känns viktigt för oss att forma vår egen plattform inom vården och i samhället, säger Marianne Andersson.

Dagens tema var hur läkemedelsindustrin ska klara av framtidens utmaningar där digitalisering och AI skapar nya möjligheter.

Bland de inbjudna föreläsarna fanns bland andra Charlotte von Numers och Martin Karpefors, båda från Astra Zeneca i Göteborg, som berättade hur de använder sig av AI, och ser det som en ny teknik som ger nya möjligheter men som också för med sig nya utmaningar.

Universitetslektor Per Larsson vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet berättade om de svenska universitetens perspektiv vad gäller AI.

— Min upplevelse är att det i dag är för stort avstånd mellan farmaceuter och “datavetare”, till exempel upplevs det som komplicerat att använda moderna AI-verktyg, säger Per Larsson och fortsätter.

— Det är nödvändigt med både farmaceutiska och AI-kunskaper, det finns för få personer med utbildning inom båda dessa områden.

På en fråga om hur AI används i undervisningen, och hur det påverkar själva utbildningen, säger Per Larsson att den diskussionen pågår ständigt.

— Vi måste vara noga med vad som är bildning och vad som är söka information, säger Per Larsson.

En diskussion uppkom om det går att använda AI för att upptäcka AI-genererade texter. Per Larsson sa att det kan man, och då kommer AI svara att all text inte är AI-genererat.

När vi påpekar det så kommer AI be om ursäkt, och sedan göra samma sak igen.

— Än kan AI aldrig ta ansvar, det måste ligga på någon annan så faktakoll kommer att bli än mer viktigt i framtiden.

Frida Lundmark, life science-expert på Lif de forskande läkemedelsföretagen, talade kring frågan om det finns en framtid för kliniska studier i Sverige.

Hon konstaterade att det var en retorisk fråga, och att svaret var ja.

Men antalet ansökningar om kliniska prövningar för läkemedel i Sverige minskade med 21 procent under 2023. I juni fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att föreslå hur förutsättningarna för att Sveriges konkurrenskraft inom kliniska prövningar ska stärkas. Ett uppdrag som Frida Lundmark välkomnar.

Medan antalet ansökningar om kliniska prövningar minskar i Sverige och övriga EU minskar, ökar de kraftigt i exempelvis Kina där i dag 28 procent av världens kliniska prövningar görs.

— Framförallt beror det på ökningen av antalet läkemedelsföretag som har sitt huvudkontor i Kina, det är en viktig faktor för företagen genomför sina prövningar i Kina. Sedan har de en regulatorisk process som har en annan hastighet än den svenska och den europeiska. Det är en utmaning i sig. Man kan diskutera hur de ledtiderna ser ut men det går för långsamt i Europa, säger Frida Lundmark.

Vidare föreläste bland andra Gustaf Befrits från Region Stockholm om vårdens resurser kommer att räcka till för att bekosta framtidens läkemedel, Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif, om finansieringen och ekonomin kring nya läkemedel och Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på Tandvårds- och läkemedels­förmånsverkets (TLV) om hur den nya Health Technology Assessments (HTA) lagstiftningen påverkar utvecklingen av nya läkemedel.