”Antibiotika är mitt driv”
Apotekaren Anders Karlén på Uppsala universitet är Årets Farmaceut 2024. Hans arbete med att ta fram en ny antibiotikatyp beskrivs som ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistens.
Det är en stolt Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi, som tar emot på sitt rum på Biomedicinskt centrum, BMC, vid Uppsala universitet.
— Jag blev förvånad men naturligtvis hedrad över att bli utsedd till Årets Farmaceut. Jag hade aldrig reflekterat över att mitt arbete skulle kunna ge ett sådant eko, ett sådant intresse, att jag skulle hamna på en nominering som Årets Farmaceut.
Vad tror du det betyder för skrået?
— Jag tror att det är viktigt att visa vilka roller en farmaceut kan ha och den stora bredden inom apotekarprogrammet och receptarieprogrammet. Vi får möjligheten att testa på och göra så många olika saker. Jag slår gärna ett slag för farmacin!
Anders Karlén kom tidigt på att han ville bli apotekare. Redan på gymnasiet i Uppsala var han intresserad av läkemedel och en bra lärare fick intresset för kemi att växa.
— Den här gränsytan mellan kemi och biologi fascinerade mig. Apotekarprogrammet fanns bara i Uppsala då så det var ganska naturligt att jag sökte mig dit. Jag kände några som redan läste på programmet och de tyckte det var en jättebra utbildning.
Anders Karlén brann för läkemedelskemi och lyckades få en doktorandtjänst och fortsatte studierna och disputerade inom läkemedelskemi.
— Fast jag blev snart datormänniska. Jag blev allergisk mot starka dofter och gick från ”kemi-i-dragskåpet” till datorbaserad läkemedelsdesign.
Låter opraktiskt med den typen av allergi?
— Opraktiskt för att vara kemist! Det här var 1985 och databaserad läkemedelsdesign var verkligen i sin linda. Det är jättespännande att få ha varit med om hur den här disciplinen har växt inom alla delar av läkemedelsutvecklingen.
Anders Karlén jobbade kvällar mot en dator i Lund. Under kontorstid räckte kapaciteten inte till för avancerade beräkningar.
— Det var så många som arbetade på den datorn så det var lättare på kvällarna. Man ringde upp med ett modem och kopplade upp sig på en ganska knackig telefonlinje som bröts då och då, men det var enda sättet. Det var verkligen annorlunda jämfört med i dag.
Den farmaceutiska fakulteten har varit som en liten familj, det är en drivkraft.
Anders Karlén började sätta samman molekyler och studera deras potentiella egenskaper tredimensionellt.
– Det här var en ny vetenskap som började växa fram, beräkningskemi.
Han disputerade 1989 och fick då möjlighet att åka till Lausanne i Schweiz och göra postdoc.
– 1990 kom jag tillbaka och då klev jag in på institutionen igen och visade mitt intresse för att fortsätta på den akademiska karriären.
Anders Karlén fick en tjänst som forskarassistent, och har varit kvar på institutionen sedan dess.
– Jag brukar säga att jag klev in på BMC 1980 och är fortfarande kvar. Jag trivs i universitetsmiljön för att det händer mycket hela tiden. Det är en kreativ och rolig miljö. Det är många unga människor att interagera med, både utbildning av doktorander och grundutbildningsstudenter och det är väldigt livaktigt och spännande att forska. Sedan har farmaceutiska fakulteten varit som en liten familj, det är en drivkraft.
Anders Karlén är även inspektor vid den farmaceutiska studentkåren, ett uppdrag han stortrivs med.
Anders Karlén
Ålder: 65.
Bor: Uppsala.
Familj: Fru, fyra barn som är 25 år och uppåt och hund.
Fritid: Jag spelar lite golf och lite tennis. Jag säger lite för att det är mest på sommaren.
Senaste: Jag läser mest engelska deckare. Senaste evenemanget var artisten Augustine. Jag tycker det är väldigt kul att gå på konserter och gärna med mer modern musik.
Tidigt kom intresset för nya antibiotika in. Det började med att gruppen fick anslag för att starta upp forskning kring tuberkulos och läkemedelsutveckling.
— Grundforskning och läkemedelsutveckling är två ganska olika saker. Att jobba med grundforskning är mer nyfikenhetsdrivet där man kan växla spår och hitta nya saker vilket är jättespännande. Läkemedelsutveckling är en annan sak, mera processinriktat där du måste göra vissa saker för att ta din substans vidare. Då är det inte lika nyfikenhetsdrivet utan du måste säkerställa att molekylerna har rätt egenskaper för att kunna utvecklas vidare.
En grupp med intresse runt antibiotikafrågor började samlas på universitetet för att prata med varandra och börja förbereda EU-ansökningar, något som blev mer och mer viktigt för att få in pengar till forskningen.
— Plötsligt dök det upp en utlysning inom IMI (Innovative Medicines Initiative) som är ett offentligt-privat partnerskap där läkemedelsindustrin har gått in med 50 procent och EU-kommissionen med 50 procent av finansieringen. Den utlysningen som vi sökte var på 85 miljoner euro för att starta upp en läkemedelsutvecklingsplattform för nya antibiotika som skulle slå mot de bakterier som det är störst problem med.
Det var 2014 och det blev startskottet för ENABLE som förenade femtio europeiska lärosäten och biotech- och läkemedelsföretag i jakten på nya antibiotika.
Anders Karlén var koordinator.
— Det var ett privilegium att få jobba med läkemedelsutveckling i det formatet. Vi skulle driva utvecklingen av ett antal antibiotikakandidater och lotsa minst en av dem genom en klinisk fas 1-studie. Det var ett väldigt öppet klimat, alla lärde sig av varandra och det var otroligt lärorikt och vitalt.
Vi behöver fylla på med nya antibiotika för att kunna upprätthålla den moderna sjukvård som vi är vana vid.
Bara dagar innan ENABLE avslutades tillkännagav Vetenskapsrådet ett anslag om 25 miljoner kronor till ENABLE-2, en europeisk plattform som med nod vid Uppsala universitet och under ledning av Anders Karlén ger stöd till lovande projekt i den antibakteriella läkemedelsutvecklingens tidiga skeden.
– Det är en kris i antågande. Vi vet att resistensutvecklingen bara ökar och ökar och den pipeline vi har av nya antibiotika som är på gång är för tunn. Vi behöver därför fylla på med nya antibiotika för att kunna upprätthålla den moderna sjukvård som vi är vana vid, vi klarar oss helt enkelt inte utan dem.
Uppsala universitet beskriver i en intervju med Anders Karlén att efter ”tjugo års närmast fruktlöst sökande” efter en substans med tillräckliga antibakteriella kvaliteter och läkemedelsliknande egenskaper lyckades hans forskarteam identifiera en molekyl som visar aktivitet gentemot proteinet LpxH, vilket många gramnegativa bakterier använder för att syntetisera sitt yttersta skyddslager.
Hit hör de multiresistenta bakterierna Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae som WHO pekar ut som tillhörande de viktigaste organismerna att utveckla nya behandlingar mot.
— Du kan aldrig utveckla ett läkemedel utan en startpunkt, du måste ha en kemisk substans att starta med. Detta är en av de stora utmaningarna, att hitta en molekyl med rätt egenskaper.
— Det var verkligen en ögonöppnare när vi identifierade den molekylen. Men det var startpunkten, kom ihåg det. Sedan att ta den substansen framåt till en molekyl som har antibakteriell effekt på mus, som är den vanliga infektionsmodellen, det är nästan lika utmanande av flera olika anledningar.
Enligt Anders Karlén var stödet från ENABLE och ENABLE-2 helt avgörande för att nå dessa framgångar.
Anders Karlén hoppas att hans och hans kollegors arbete ska inspirera nya forskare eftersom han upplever att kompetensen håller på att tunnas ut.
— 80 procent av all antibiotikautveckling sker på små biotech-bolag ofta med färre än tio anställda. Många av dem har svårt med finansieringen. Många går i konkurs. De som jobbar där måste kunna försörja sig och söker sig därför till andra områden. Det jag försöker säga är att de som kan det här är på väg bort och det är viktigt att vi behåller kompetensen och utbildar nya experter.
Efter 20 år nådde ni hit. Vad får dig att inte ge upp?
— Bra fråga. Man tror alltid att det finns något bättre runt hörnet, eller hur? Man tror alltid att om inte den här molekylen fungerar, då hittar vi säkert någon annan molekyl. Det gäller att hela tiden ha idéer och bra medarbetare. Utan bra medarbetare kommer man ingenstans. Alla de här fantastiska kollegorna och möjligheterna får mig att arbeta vidare.
Anders Karlén hoppas kunna få möjlighet att vidareutveckla sina resultat mot en läkemedelskandidat vilket även det är tidskrävande.
— Det beror på vilka resurser man har men ska den ta sig hela vägen fram så tar det åtminstone tre-fyra år.
Det har inte kommit några nya antibiotika mot gramnegativa bakterier på 50 år. Det måste kännas stort att ha lyckats komma en bit på vägen mot ett nytt antibiotikum?
— Visst känns det stort, men det visar också hur svårt det är. Antibiotika är mitt driv. Jag tycker det är viktigt att verka internationellt och att visa att vi i Sverige är med på banan – och det tycker jag att vi är.
Motiveringen till utmärkelsen
”Anders Karlén, apotekare och professor vid Uppsala universitet, har genom sin forskning utvecklat en ny och lovande antibiotikatyp som beskrivs som ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistens. Detta genombrott stärker Sveriges position inom farmaceutisk forskning och utveckling, och understryker den viktiga roll som farmaceuter spelar i att förbättra folkhälsan.”