“Apotek eller regioner? Viktiga val för läkemedelsförsörjningen”
Det är viktigt att integrera apotekens kunskap och infrastruktur i sjukvårdens försörjningskedja så man kan skapa ett mer robust och effektivt system, samt minska svinn och påverkan på vården på grund av avsaknad eller felaktig läkemedelsanvändning. Det skriver Denice Kidd i ett nytt blogginlägg.
Att överväga vem som bör hantera läkemedelsförsörjningen – apoteken eller regionerna själva – innebär en bedömning av flera faktorer som påverkar effektivitet, patientsäkerhet och kostnadskontroll. En central fråga idag vid en sådan bedömning är också hur beredskapslager av läkemedel ska hanteras.
Apoteken har en välutvecklad infrastruktur som gör att de snabbt kan anpassa sig till förändringar i efterfrågan och säkerställa att läkemedel når patienter utan onödiga förseningar. Samtidigt kan apoteken, som också säljer läkemedel till allmänheten, ha andra kommersiella intressen som påverkar prioriteringarna i distributionen till vården.
Att involvera apotek som mellanhänder kan innebära högre kostnader för regionerna jämfört med om de hanterade försörjningen själva. Samtidigt kan en egen distributionskedja inom regionerna innebära en stor administrativ insats och som kan komma kräva betydande resurser och investeringar.
Apoteken har spelat en traditionell roll i att snabbt kunna möta efterfrågan vid plötsliga behov
Tänker vi på beredskapslager är fördelarna med regional kontroll över läkemedelsförsörjningen en ökad möjlighet att bygga upp och underhålla robusta beredskapslager, särskilt för kritiska läkemedel. Regionerna kan också anpassa sina lager efter specifika lokala behov. Å andra sidan kan det finnas utmaningar med att koordinera mellan olika regioner, vilket i stället kan leda till bristande samordning i en nationell kris. Apoteken har där i stället spelat en traditionell roll i att snabbt kunna möta efterfrågan vid plötsliga behov, apotekens geografiska fördelning, täcker också hela landet.
Åsikterna gå isär då vi ser att olika regioner väljer olika tillvägagångssätt här.
Ett sätt behöver heller inte passa alla men jag måste ändå slå ett slag för apoteken här.
Apotekens redan beprövade system för distribution och dokumentation och spårning av läkemedel är robusta, vilket bidrar till ökad säkerhet och kontroll.
Apoteken har farmaceuter med specialiserad kunskap om läkemedel, vilket är en resurs som kan utnyttjas för att säkerställa korrekt hantering och rådgivning kring läkemedelsanvändning. Detta kan bidra till att minska felanvändning och förbättra patientsäkerheten.
Apotekskedjorna är ofta drivande i utvecklingen av nya digitala lösningar för läkemedelshantering, såsom e-recept och appar för läkemedelspåminnelser. Genom att samarbeta med apotek kan regionerna dra nytta av dessa innovationer och förbättra den digitala vården.
Det är viktigt för en apotekskedja att ha kontakt inom vården
Det finns också en risk för lägre flexibilitet med regionerna som huvudansvariga för läkemedelsförsörjningen. Därför att apoteken då kan förlora viss flexibilitet i att anpassa sitt utbud efter behov och efterfrågan, vilket kan påverka kundnöjdheten. Apotekens roll som mellanhand mellan läkemedelsproducenter, vården och patienter kan försvagas, vilket kan påverka utbudet av betydande läkemedel. Apoteken behöver veta vad som efterfrågas av vården så att patienterna inte påverkas. Det är således viktigt för en apotekskedja att ha kontakt inom vården.
Det är därför viktigt att integrera apotekens kunskap och infrastruktur i sjukvårdens försörjningskedja så man kan skapa ett mer robust och effektivt system, där läkemedel snabbt och säkert kan nå patienterna och utbudet matchar efterfrågan så vi minskar svinn och påverkan på vården på grund av avsaknad eller felaktig läkemedelsanvändning.
