SKR: Planen för NLL är omöjlig och en fara för patientsäkerheten
Tidsplanen och de krav som ställs på regionerna för att ansluta sig till den nationella läkemedelslistan är orimliga och kan i värsta fall innebära att läkemedelsanvändningen havererar med stora patientsäkerhetsrisker som följd. Det skriver SKR:s ordförande Anders Henriksson i en hemställan till regeringen.
Anders Henriksson, ordförande SKR, och Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning.
Den nationella läkemedelslistan (NLL) sköts av E-hälsomyndigheten, men den 1 december 2025 ska alla regioner ha anslutit sina respektive vårdinformationssystem till registret.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) delar synen på behovet av en samlad och säker åtkomst av läkemedelsdata men anser att den tidsplan och de tekniska krav som ställs på regionerna för att fullt ut kunna ansluta sina vårdinformationsystem till NLL är tidsmässigt orimliga.
Majoriteten av regionerna lägger redan miljarder på att utveckla sina egna nya vårdinformationssystem som ska införas 2025–2029, bland annat för att kunna ansluta dem till centrala register som NLL. Investeringar som berör ungefär tre fjärdedelar av Sveriges befolkning och vårdpersonal.
— Vi ser en klar risk för störningar i läkemedelsanvändningen, med stora patientsäkerhetsrisker som följd, om anslutningen till läkemedelslistan inte sker i takt med förutsättningarna ute i landet, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning i ett pressmeddelande.
SKR:s ordförande Anders Henriksson har skickat en hemställan till regeringen, där han understryker vikten av att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa en “fortsatt patientsäker och effektiv integration som främjar en god klinisk användning av NLL”.
I hemställan skriver Anders Henriksson att anslutningen av vårdinformationsystemen till NLL påverkar e-receptflödet mellan vårdgivare och apoteksaktörer. Idag är 99 procent av alla läkemedelsrecept digitala och hanteras av en nationell digital infrastruktur som omfattar alla vård- och apoteksinformationssystem.
“Redan för ett antal år sedan befarade regionerna att det skulle bli svårt att ansluta till NLL enligt de specifikationer som satts upp och vid sidan om tidsplanerna för införandet av nya vårdinformationssystem. I takt med att datumet för ikraftträdande av lagen närmar sig, blir det allt mer tydligt att dessa utmaningar kvarstår.”
Anders Henriksson skriver vidare att olika lösningar har övervägts för att kunna skicka förskrivningsinformation enligt nya informationskrav och kommunikationsgränssnitt till den 1 december 2025.
En är att forcera utvecklingstakten för läkemedelsmodulen. Det har emellertid visat sig medföra “betydande och oacceptabla förluster i kvalitet och funktionalitet”.
En annan lösning är att göra förändringar i nuvarande system men det skulle bli betydligt mer kostsamt och svårt än vad som först befarades eftersom regionerna då tvingas göra kortsiktiga investeringar i redan gamla system som kommer att mönstras ut inom några år.
Ytterligare en aspekt är att vårdpersonalen känner tilltro till statens och huvudmännens förmåga att modernisera digitala tjänster och infrastruktur i hälso- och sjukvården.
“Det är avgörande att personalens engagemang i införandet inte sviktar och i värsta fall vänds till misstro eller passivitet. Att på kort tid göra förändringar i läkemedelsförskrivningen i två steg riskerar att bidra till just detta. Det vore olyckligt”, skriver Anders Henriksson.
Sammanfattningsvis anser Anders Henriksson att den nuvarande anslutningsplanen inte är möjlig.
“SKR och regionerna befarar att läkemedelsanvändningen ska komma att störas och i värsta fall haverera, med stora patientsäkerhetsrisker som följd”.
Läs mer >> Apoteken kartläggs i NLL-utredning
