Regeringen vill stoppa välfärds­brottslighet på apotek

Som Svensk Farmaci tidigare har uppmärksammat oroas Region Stockholm över att de har svårt att agera mot välfärdsbrott på apotek. Svenska Dagbladet hade då under rubriken “Apotek kan fuska till sig miljoner utan att stoppas” berättat om hur flera apotek kopplats till välfärdsbrottslighet genom att ha tillskansat sig offentliga medel genom att felaktigt begära ersättning för läkemedelskostnader.

Ett av de uppmärksammade fallen var i januari 2018 när Läkemedelsverket vid en granskning upptäckte att en vårdcentral i södra Stockholm hade skrivit ut stora mängder mjölkersättning och annan näringsdryck till barn som inte var listade där.

Recepten lämnades sedan in på ett apotek som drevs av läkarens make. På bara en månad hade apoteket fakturerat 10,8 miljoner kronor för expedierade livsmedel. Under samma period hade sammanlagt 280 apotek i regionen fakturerat totalt 23,9 miljoner kronor för motsvarande livsmedel.

Att använda sig av apotek har varit ett sätt att tillskansa sig pengar via offentliga medel vilket uppmärksammades av Riksrevisionen i en rapport från 2022, där man bland annat skrev att ”statens och regionernas utgifter blir onödigt stora eftersom läkemedelsförmånerna och andra subventioner av läkemedel felutnyttjas.”

Bara i Stockholm betalas 600 miljoner kronor ut till apoteken varje månad.

Totalt i landet rör det sig om kostnader på cirka 30 miljarder kronor om året.

Nu ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet. Myndigheten ska även analysera hur detta kan förebyggas, förhindras och upptäckas.

— Det finns en växande problematik med oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården, bland annat apoteksverksamhet. Dessa angrepp blir alltmer systematiska och avancerade och det är något som regeringen ser allvarligt på, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

Om Läkemedelsverket bedömer att det behövs författningsändringar för att förbättra förutsättningarna för att upptäcka och förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer ska myndigheten lämna förslag på sådana. Det kan till exempel röra sig om möjligheten att stoppa och återkräva utbetalningar.

— Vi välkomnar uppdraget. Den som vill öppna och driva apotek måste beviljas ett tillstånd från Läkemedelsverket och se till att verksamheten uppfyller kraven i flera lagar, förordningar och föreskrifter. Uppdraget att kartlägga och analysera hur välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet kan förebyggas, förhindras och upptäckas faller väl inom vår verksamhet, säger Annika Babra enhetschef för Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet för apotek i ett pressmeddelande.

Sveriges Apoteksförening ser fram emot att samarbeta med Läkemedelsverket i uppdraget.

— Brottslighet kan smyga sig in överallt men det är mycket ovanligt i apoteksvärlden. Jag välkomnar att Läkemedelsverket ser över om det finns några kryphål i lagstiftningen som kan täppas till så att konkurrensen på marknaden fungerar på lika villkor för alla, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Apotek fungerar om en kontrollfunktion gentemot oegentligheter och brottslighet i andra delar av välfärden. Ofta är det farmaceuter på apotek som upptäcker felförskrivningar och anmäler ”knarkläkare”. 

Problemet enligt Apoteksföreningen är att anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ibland tar flera år och inte alltid leder någon vart. Detta upplever många apotek och farmaceuter som mycket frustrerande.

Johan Wallér vill se snabbare processer hos Ivo och strängare regler kring läkares förskrivningsrätt av narkotika.

Läkemedelsverket ska senast den 25 september 2025 lämna en slutredovisning av uppdraget till Socialdepartementet.

Läs mer>> Larm om miljonfusk bland apoteken: tar starkt avstånd