Varannan hoppar av receptarie­­programmet

De senaste åren har endast runt hälften av nybörjarna på receptarieprogrammet tagit ut examen inom yrket. Det visar siffror från Statistikmyndigheten (SCB) som sammanställts av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) över genomströmningen för flera yrkesexamensprogram i landet.

UKÄ har följt upp utbildningarna fram till och med läsåret 2022/2023 och antalet som tog studenten förra året var 58 procent, jämfört med året innan då samma siffra låg på 54 procent. Under 2020/2021 och 2019/2020 låg examensfrekvensen på 56 respektive 47 procent.

Fredrik Jernerén är program­ansvarig för receptarie­programmet vid Uppsala universitet och säger att han inte är förvånad över siffrorna.

— Det här har varit ett problem under många år.

Han tycker dock att det är viktigt att skilja på de studenter som helt hoppar av studierna inom farmaci och de som förlänger sin studietid eller väljer att gå över till apotekar­programmet. 

— Många av våra studenter tar längre tid på sig än tre år att ta sin examen. Det är såklart inte bra, varken för studenterna eller för oss som lärosäte, men det brukar bero på att de har annat vid sidan av. De jobbar eller har familj som tar tid, många bor i en annan stad. Sedan finns det också de som inte har avsikt att ta examen efter tre år utan behandlar studierna som distansstudier, vilket också är ett problem och inte optimalt, säger Fredrik Jernerén, och fortsätter:

— Sedan har vi också gruppen som går till apotekarprogrammet. Många som börjar på receptarieprogrammet har också sökt det, men inte kommit in, och de fortsätter sedan söka sig dit. Vi är inte förstahandsvalet och det vill vi ju vara, säger han.

Fredrik Jernerén säger att det givetvis också finns de studenter som kämpar med sina studier, har svårt för receptarie­programmet och sedan hoppar av. Han tror att det är det främsta skälet till den låga genomströmningssiffran och att en av anledningarna kan vara den låga meritpoängen för programmet. 

— Kunskapen om receptarie­yrket i samhället är låg, vilket påverkar oss negativt. Det gör att många inte söker till receptarieprogrammet och det i sin tur ger ett lågt meritvärde. De som sedan söker kommer in ganska lätt, och när studierna drar i gång är det många som inte klarar det på grund av den höga nivån. Meritvärdet korrelerar inte med hur svårt programmet är och flera studenter som kommer in förväntar sig att det ska vara lätt för att det är lätt att komma in. 

Hur kan man komma till rätta med det här problemet?

— Vår första utmaning är att få upp intresset för receptarieprogrammet och få fler sökanden. Då ökar meritpoängen och studenterna förstår att det är ett svårt program, säger Fredrik Jernerén.

Han ser också att det vikande intresset är ett problem för hela samhället, då man inte kan examinera så många receptarier som samhället behöver. Han tror inte att det räcker med att lärosätena marknadsför sina utbildningar, utan att yrkena blir mer synliga i samhället.

— Många receptarier använder till exempel inte sin yrkes­titel eftersom de flesta patienter inte vet vad den betyder. Och om inte de som jobbar använder sina titlar hur kan vi förvänta oss att yrket blir känt då?

UKÄ:s siffror visar också att antalet studenter med utländsk härkomst bland nybörjare på yrkesexamenprogram ökar, och på receptarie- och apotekarprogrammet så är den gruppen extra stor. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund på apotekarprogrammet 2022/23 ligger på 76,8 procent, vilket är en ökning från året innan då samma siffra låg på 67 procent.

Andelen nybörjare med utländsk bakgrund på receptarieprogrammet 2022/23 låg på 81,6 procent, vilket är en marginell minskning från året innan då den siffran låg på 81,8 procent. För receptarieprogrammet på Uppsala universitet ligger antalet nybörjare med utländsk bakgrund högst på 92,4 procent medan apotekar­programmet ligger på 78,4 procent. 

Fredrik Jernerén säger att bland många av deras studenter med utländsk härkomst har apotekaryrket hög status, där det jämförs med läkare.

— Det är helt enkelt fint att vara apotekare, vilket vi ser bland våra studenter på receptarieprogrammet som fortsätter att söka sig in på apotekarprogrammet när de kommit in på receptarieprogrammet. Vi försöker förklara att i det svenska systemet så går det lika bra att vara receptarie, om man vill jobba på apotek, men det är svårt eftersom det är kulturellt betingat. Då kan själva apotekar­titeln vara väldigt viktig. Det gör att vi också får studenter som slutar eller flyttar till apotekarprogrammet.

Fredrik Jernerén pekar på att det för bara några decennier sedan fanns ett bredare intresse för farmaceututbildningarna. Då hade både receptarie­programmet och apotekar­programmet högt tryck. Han tror att en av anledningarna till det är att status på receptarie­yrket har gått ner.

— Nu spekulerar jag, men kanske kan det bero på att arbetsförhållandena har blivit sämre, med till exempel kvälls- och helgarbete. Jag tror också att det kan vara svårare för de som jobbar på apotek att ta sig upp inom organisationen, dessutom upplever många att deras kompetens inte tas till vara på apotek.

Vad tror du att det går det att göra åt det?

— Jag tror att en väg att gå är farmaceutiska tjänster. Det kan öka intresset för utbildningarna eftersom det påverkar statusen. Då får farmaceuterna visa vilken kompetens det har och det kan påverka de vikande antagningssiffrorna positivt, säger Fredrik Jernerén och fortsätter:

 — Det skulle också gå att se över den behörighet som krävs för att ta sig in på utbildningen. Idag behövs att studenterna läst naturvetenskapligt program på gymnasiet för att vara behörig, men om man kan bli sjuksköterska av att ha gått samhällsprogrammet varför kan man då inte bli receptarie? Jag tror att vi kan kompensera för att de inte läst vissa naturvetenskapliga kurser på gymnasiet i vår utbildning. Vi sänker absolut inte kraven, de ska fortfarande kunna samma saker när de tagit sin examen, utan breddar endast rekryterings­basen. 

Läs mer >>

Nya siffror: Apotekare en av de utbildningar som har lägst examens­­frekvens