Kostnader för receptläkemedel ökar mer än väntat
Inflation, nya läkemedel i förmånen och fler patienter som förväntas behandlas med dyra läkemedel är några av orsakerna till att kostnaderna ökar.
Socialstyrelsen bedömer att kostnaden för läkemedel kommer att fortsätta att öka.
Socialstyrelsen bedömer att kostnaden för förskrivning inom läkemedelsförmånerna, exklusive egenavgifter, kommer att fortsätta öka de kommande åren och att de kommer att öka snabbare än tidigare beräknat.
I höstas räknade Socialstyrelsen med att kostnaden för receptläkemedel skulle öka med 8 procent till 37, 9 miljarder kronor 2024. Nu visar myndighetens Läkemedelsförsäljning i Sverige – analys och prognos 2024–2027 att kostnaden kommer att öka till 38,9 miljarder kronor vilket är en ökning med 11 procent jämfört med 2023.
Kostnadsökningarna kommer att hålla i sig och Socialstyrelsen beräknar att kostnaderna för receptläkemedel kommer att ligga på 41,7 miljarder kronor 2025, 44,2 miljarder kronor 2026 och
till 46,9 miljarder kronor 2027.
Socialstyrelsens analys lyfter fram flera faktorer som påverkar användning av och kostnader för läkemedel i Sverige. Här nämns bland annat inflation och valutakursförändringar samt regelförändringar som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) justering av handelsmarginalen så att den ersättning som apoteken får för expediering av läkemedel höjdes och restsituationer.
Antalet restsituationer har ökat under de senaste åren, och Läkemedelsverket bedömer att läget kommer att vara oförändrat under 2024.
Den 1 maj 2024 höjdes även den extra ersättning som apoteken får för att expediera läkemedel i periodens varasystemet.
En annan orsak som tas upp är läkemedel som används vid ovanliga sjukdomar som har ett begränsat antal patienter som är aktuella för behandling, men kan ha en stor kostnadspåverkan på grund av höga priser.
I analysen nämns bland annat läkemedel vid cystisk fibros, hemofili A och B samt Skelleftesjukan där nya läkemedel tillkommit i läkemedelsförmånen.
Förmånskostnaderna för utvalda läkemedel vid ovanliga sjukdomar uppgick till 2,6 miljarder kronor 2023. Men fler patienter förväntas behandlas med dessa läkemedel, bland annat till följd av att nya läkemedel samt indikationsutvidgningar tillkommit i förmånerna. Det gör det troligt att kostnaderna kommer att fortsätta öka och Socialstyrelsen prognostiserar att kostnaderna ökar till 3,2 miljarder kronor 2024, 3,5 miljarder kronor 2025 och 3,7 miljarder kronor 2026.
Biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar, onkologiläkemedel, hjärt- och kärlläkemedel och diabetesläkemedel tros också bli kostnadsdrivande kommande år.
Antalet patienter som behandlas med diabetesläkemedel förväntas fortsätta öka och fler förväntas behandlas med läkemedel med relativt högre priser. Kostnaden för området förväntas öka från 3,2 miljarder kronor 2023 till 4,9 miljarder kronor 2026.
Under 2023 var dock kostnadsutvecklingen mer dämpad än vad som tidigare antagits vilket framför allt är en följd av restsituationer, mest påtaglig för GLP1-analogerna semaglutid (Ozempic och Rybelsus) och liraglutid (Victoza)).
Restsituationerna för GLP1-analogerna, som även används som ett viktminskningspreparat och är godkända för patienter med hjärtsvikt och kronisk njursjukdom även om de inte har diabetes typ 2, beror på stor efterfrågan i kombination med begränsad produktionskapacitet och förväntas fortgå under 2024.
