“Problemet är brist på läkemedel, inte om en patienten får sitt läkemedel på sekunden”
Att TLV åter mäta direktexpedieringsgraden bygger krasst på uppfattningen att apotek är bättre på att sälja smink än läkemedel och är ett ifrågasättande av om apoteken klarar ett av sina viktigaste grunduppdrag: att vara kuggen mellan förskrivare, läkemedelsbolag och patient och se till att läkemedel finns tillgängliga. Det skriver Andreas Rosenlund i ett nytt blogginlägg.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ska åter mäta direktexpedieringsgraden på apoteken. Så många som möjligt ska få sina läkemedel direkt vid första expedieringstillfället, och när patienten blir utan så ska det noteras både på e-handelsapoteken och på de fysiska apoteken.
Är det så klokt egentligen?
Att det här alls görs bygger väl krasst på uppfattningen att apotek är bättre på att sälja smink än läkemedel och är egentligen ett ifrågasättande av om apoteken alls klarar ett av sina viktigaste grunduppdrag: att vara kuggen mellan förskrivare, läkemedelsbolag och patient och se till att läkemedel finns tillgängliga.
Det skulle oundvikligen leda till väldigt mycket destruktion av läkemedel och till ännu fler bristsituationer.
Historiskt är direktexpedieringsgraden hög och det finns ingen rational i att apoteken ska ha alla läkemedel tillgängliga hela tiden. Tvärtom skulle det kosta oerhörda summor. Apoteken skulle bli enorma med stora lager. Det skulle oundvikligen leda till väldigt mycket destruktion av läkemedel och till ännu fler bristsituationer. Jag tror inte någon vill se en sådan utveckling om man även gör en korrekt bedömning av kostnader och andra konsekvenser.
Det vore mer intressant att ge apoteken större möjligheter att expediera ett annat varumärke, bryta förpackningar och ge annan styrka med justerad dos
I grunden bygger tanken på direktexpedition på den orimliga föreställningen om att varje apotek i varje ögonblick har alla efterfrågade läkemedel i lager. Även när femte kunden med samma läkemedel kommer samma dag. Det är vanligtvis ointressant och inte ofta livsavgörande. Det går att lösa på flera olika sätt, till exempel hemleverans dagen efter. Det som vore mer intressant är att ge apoteken större möjligheter att expediera ett annat varumärke, att bryta förpackningar, att ge annan styrka med justerad dos etc. Det ger påverkan på direktexpedition.
Troligen kommer många apotek nu bygga på sina lager för att kunna ha en så god expedieringsgrad som möjligt i samband med TLV:s mätning. Det finns en uppenbar risk att vi får ökad kassation som följd. En kostnad som läkemedelsbolagen får ta, men som inte är bra ur ett hushållningsperspektiv.
TLV kommer att mäta om apoteken har bra lagerhanteringssystem och om medarbetarna vet hur de ska använda det
Jag skulle vilja påstå att det TLV nu kommer att mäta är om apoteken har bra lagerhanteringssystem och om medarbetarna vet hur de ska använda det.
Dessutom finns ju en rekommendation om att patienten ska hämta ut sina läkemedel i mycket god tid och bygga ett litet lager därhemma. Så varför jaga apoteken på direktexpedieringsgraden?
Vore det inte mer intressant att studera kassationen av läkemedel? Och då i alla led, från läkemedelsbolag, till partihandel till apotek och patient. Det verkliga problemet idag är brist på läkemedel, inte om patienten får sitt läkemedel på sekunden.
