“En extra expediering, tack. Det är dags för Sverige att våga ta steget”
Kanske det löser sig där på apoteksgolvet, en förlängning, ett uttag till. Ett läkemedel bärgat för hälsa och liv. Eller så löser det sig inte alls, patienten får gå vidare, jaga vidare tills receptet åter kan användas. Det finns en genväg som nu är stängd. Den extra expeditionen. Det skriver Andreas Rosenlund i ett nytt blogginlägg.
Jag undrar hur många som stått där vid receptdisken med ett recept som gått ut, där sista uttaget är gjort, eller som glömt medicinen hemma på semesterresan. Och nu står de där utan recept och utan läkemedel. De behöver den där medicinen och nu börjar det ringas runt efter förskrivare. En och annan nätläkare får ett extra samtal, men det är inte alltid de kan eller får förnya receptet. Så då jagas det vidare i ett försöka att få en färsk receptrad.
Lika desperat försöker de få fatt på den som kan skriva ett recept
Det kanske är en gammal människa eller en människa i farten. Lika desperat försöker de få fatt på den som kan skriva ett recept. Stressen och svetten. Kanske det till slut löser sig där på apoteksgolvet, en förlängning, ett uttag till. Ett läkemedel bärgat för hälsa och liv. Eller så löser det sig inte alls, patienten får gå vidare, jaga vidare tills receptet åter kan användas.
Ett extra uttag så det löser sig i det akuta läget
Det finns en genväg som nu är stängd. Den extra expeditionen. Att farmaceuten kan bistå med ett extra uttag och göra bedömningen, lösa problemet för patienten och förskrivaren. Självklart inte för alla läkemedel, men det finns ju de behandlingar som är okomplicerade. Insulin, läkemedel mot högt blodtryck, ja sådana läkemedel som vi använder länge, i åratal, och där dosen är inställd, och riskerna små.
Det här behöver inte vara en förskrivning, men en möjlighet för farmaceuten att ordna så att patienten får läkemedlet direkt. Ett extra uttag så det löser sig i det akuta läget, tills patienten ändå ska träffa förskrivaren eller kommer hem till den där förpackningen som så förtretligt låg kvar hemma.
Det har inte lett till några katastrofer eller ett urholkande av förskrivarens status. Däremot underlättat vardagen för många människor
Det skulle vara ett förtroende och ett erkännande för den farmaceutiska kompetensen, en hjälp för patienten och lätta förskrivarens bördor. Och det här sker redan i Danmark, Storbritannien, delar av Kanada och USA och på Nya Zeeland. Det har inte lett till några katastrofer eller ett urholkande av förskrivarens status. Däremot underlättat vardagen för många människor. Kanske dags nu då för Sverige att våga ta det där steget.
