Världens apotek får göra mer – och får mer att göra 

År 2013 släppte Sveriges Apoteksförening sin vitbok ”Apotekens roll i samhället” med syfte att lägga grunden för en diskussion om apotekens roll i framtiden med fler farmaceutiska och hälsorelaterade tjänster.

Då som nu vill apoteken och farmaceuterna bidra mer.

Sommaren 2023 är Monika Magnusson, vd för Apotek Hjärtat, är inne på samma linje i en debattartikel:

”Vi uppmanar regeringen att lära av våra grannländer och ge farmaceuter fler möjligheter att komplettera vården och öka folkhälsan”.

— Vi ser att farmaceuter, både receptarier och apotekare, har lång högskoleutbildning och att man i sitt arbete på apotek kanske inte utnyttjar den fullt ut. Vi skulle kunna bidra mer med den kompetens som vi faktiskt har och som samhället har bekostat genom en utbildning, säger Fredrik Boström chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.

— Vi skulle kunna bidra mer i vårt arbete på apotek. Både inom det som i dag är det farmaceutiska innehållet, men även inom närliggande områden. Där kommer det som kanske är den svåra delen av frågan: att vi ser en förändring av både hälso- och sjukvårdssystemet men även av de läkemedel som kommer och som är mer avancerade terapier. Det är kanske mer ett effektivitetsperspektiv, att det är bättre att apoteken fortsätter att se till att läkemedlen används på rätt sätt än att patienten måste åka till sjukhus för att få sitt läkemedel. Så det är två delar i det här. Det viktiga är att ta till vara på kompetens som finns i dag och den andra delen är att ta till vara apotekens möjlighet att vara den kraft som gör att man får så bra effekter som möjligt läkemedelsanvändningen.

I dag är det i de flesta fall rådande regelverk som sätter stopp.

— Tänker man exempelvis kring det rent farmaceutiska, det vill säga vad man kan göra kring utbyte, hjälpa till vi restsituationer och så vidare så är mycket lagar och regler som begränsar vad farmaceuten får och inte får göra. Tar vi de andra delarna att få en ökad större plats inom hälso- och sjukvården totalt sett är det också lagar och regler som hindrar vad vi får och inte får göra, säger Fredrik Boström.

— Sedan kan jag också lägga till att när det gäller farmaceutiska tjänster handlar det också mycket om en ersättningsfråga. Finns det en betalningsvilja från samhället att lägga resurser på apoteken för att man ska kunna genomföra det?

Ska man göra mer på apoteken så måste man få mer betalt från staten?

— Ja, eller från patienten och det har vi inte sett någon stor betalningsvilja för.

2018 släppte Läkemedelsverket rapporten ”Kartläggning av förutsättningar för behandling med receptfria läkemedel”. I rapporten lyfts fram att det finns länder som säljer läkemedel som tidigare har varit receptbelagt som receptfritt efter rådgivning av farmaceut, så kallat farmaceutsortiment. 

Frågan om ett farmaceut­sortiment har varit aktuell i flera år men kom upp igen på agendan i och med Tidöavtalet.

I maj 2023 kom regeringsuppdraget.

— Apoteken spelar en viktig roll i vårdkedjan och ett farmaceutsortiment kan både öka tillgängligheten för patienterna och avlasta hälso- och sjukvården genom att minska antalet läkarbesök. Den här kategorin av läkemedel finns redan i flera länder och vi vill nu se hur den kan införas i Sverige, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett press­meddelande.

Sveriges Farmaceuter är över lag positiva till ett farmaceutsortiment enligt förbundsordförande Agnieszka Madej. Hon anser att farmaceuter med sin gedigna läkemedelskunskap skulle kunna bidra till en ökad patientsäkerhet vid försäljning av dessa läkemedel.

Men först och främst behöver apoteksfarmaceuterna ha möjlighet att fokusera på grunduppdraget, menar hon.

— Införandet av ett farmaceutsortiment innebär ytterligare arbetsbörda för våra redan hårt belastade apoteksfarmaceuter. En bra arbetsmiljö med en tillräcklig bemanning på apoteken behöver finnas på plats först, annars riskerar allt annat att falla platt, har Agnieszka Madej tidigare sagt.

I Läkemedelsverkets uppdrag ingår också att utreda vilken utbildning och fortbildning de farmaceuter ska ha som ska ge råd till kund inför försäljning av läkemedel i detta sortiment.

— Ett införande av farmaceutsortiment kräver även att det kopplas ihop med krav på arbetsgivaren att en adekvat kontinuerlig farmaceutisk fortbildning tillhandahålls, anser Agnieszka Madej.  

Senast den 31 maj 2024 ska Läkemedelsverket lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till regeringskansliet. 

Sedan tidigt 1980-tal träffas de som arbetar med professionsfrågor på apoteksföreningarna i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Före omregleringen var det Apoteket AB som representerade Sverige men numer är det Sveriges Apoteksförening som deltar. Träffarna sker årligen och i december 2023 var det Sveriges Apoteksförening och Stockholm som stod som värdar.

Under träffarna utbyter de erfarenheter om utvecklingen av apoteksfarmacin i de olika länderna, till exempel om farmaceutiska tjänster, vaccination, extra-expedition med mera men man diskuterar också de ekonomiska villkoren för apoteken, bristen på farmaceuter och vilka regeländringar som är på gång i de olika länderna. 

Många av frågorna de diskuterade handlade om vilka tjänster som farmaceuter får göra i respektive land och hur statusen är när det gäller att utveckla nya tjänster.

— När vi träffas har vi olika frågor med oss men vad som är viktigt i Norge kommer även att bli viktigt i Danmark, det är bara en tidsfråga. Skillnaderna är kanske strukturellt ganska stora men när vi pratar om hur farmaceuterna arbetar ute på apoteken är skillnaderna oftast inte så stora, säger Charlotte Verner Rossing, Pharmakon Danmark.

Exempelvis påskyndades utvecklingen av vaccinationer på apotek i bland annat Norge och Danmark av covid-19-pandemin, och Tore Reinholdt från norska Apotekforeningen berättade under mötet om hur vaccinationerna utförda av farmaceuter på apoteket har fungerat i Norge, och hur det har mottagits. 

— De ger oss inspiration att lobba för att farmaceuter ska få vaccinera även i Finland. Det är väldigt användbart att höra honom berätta om deras erfarenheter, säger Charlotta Sandler, Suomen Apteekkariliitto.

Även Sonja Kallio, Suomen Apteekkariliitto deltog i mötet i Stockholm. Hon berättar för Yle att finska social- och hälsovårds­ministeriet arbetar med att ändra regelverket gällande vilka yrkesgrupper inklusive farmaceuter som ska få ge vaccinationer. Målet är att effektivisera administrationen av vaccinationer och underlätta bristen på arbetskraft inom sjukvården.

— När det gäller vaccinationer har det hänt mycket. Väldigt många har infört vaccination och där är det lite varierande kring om det är vaccin mot influensa, influensa och covid eller bara covid eller ännu fler saker. Men det är väldigt många som nu har influensa- och covidvaccination ute på apotek, säger Fredrik Boström.

Det gäller bland annat Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Tyskland.

I Storbritannien vill premiär­minister Rishi Sunak förbättra tillgången till primärvård genom Pharmacy First, något som Danmarks Apoteker­forenings tidning Farmaci tidigare har uppmärksammat.

Från 31 januari kan recept­belagd medicin skrivas ut på apotek i England till patienter som behöver medicin mot öroninflammation, halsont, bihåleinflammation, svinkoppor, bältros, infekterade insektsbett och okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor under 65 år.

Sedan december 2023 kan kvinnor få p-piller direkt på apotek.

Enligt National Health Service (NHS) har nio av tio apotek i England, 10 265, anmält sig till systemet och farmaceuterna får nu tillgång till patienternas journaler. 

En engångssumma på 2 000 pund, knappt 27 000 svenska kronor, betalas ut till varje apotek och därefter 15 pund, 200 kronor, per konsultation. Ytterligare 1 000 pund, 13 500 kronor, per månad betalas ut om de genomför ett visst antal konsultationer.

Janet Morrison, vd för Community Pharmacy England (CPE), säger till The Pharmacist att man satt ”uppnåeliga” trösklar för att inte ”skrämma apoteken om vad de förväntades leverera”. 

I februari 2024 är minimum en konsultation, i mars fem, i juni tio.

Apoteken ska även förebygga hjärtinfarkt och stroke genom att mäta blodtrycket på 2,5 miljoner medborgare årligen mot nuvarande 900 000.

National Health Service (NHS) ger åtta miljarder kronor till de engelska apoteken och hoppas avlasta allmänläkarna med upp till 10 miljoner läkarbesök per år.

Systemet som nu införs i England finns redan i resten av Storbritannien. 

— Storbritannien ligger före med allt skulle jag vilja säga. De har egentligen infört nästan allt av det som vi brukar prata om som exempelvis vaccination och farmaceutsortiment. Sedan har vi det som man i England kallar för Pharmacy first. Ibland har man talat om farmaceutförskrivning och då är det mer att man som farmaceut går in och gör saker som i dagsläget i England i alla fall, inte alltid i Sverige, ligger på övrig hälso- och sjukvård. Man bedömer urinvägsinfektion, halsinfektioner, även p-piller eller andra preventivmedel och då kan de efter konsultation sälja receptbelagda läkemedel till patient, säger Fredrik Boström.

— Det är en hårfin skillnad här om det är farmaceutsortiment eller farmaceutförskrivning. Ett farmaceutsortiment är i grunden ett receptfritt läkemedel som inte kan säljas utan råd. Där kommer patienten in som själv har diagnostiserat sig och då frågar man snarare tillbaka till patienten: har du tänkt på de här sakerna innan du fattar beslutet, så att man säkerställer kvaliteten. För Pharmacy First eller farmaceutförskrivning är det mer att farmaceuten i princip ställer en diagnos och kommer fram till att det här är något som du ska ha. I Storbritannien ingår det oftast i läkemedelsförmånerna.

En fråga som diskuteras är om farmaceuter på apotek ska ha möjlighet att förnya patienters recept, något som är tillåtet i bland annat Danmark, Stor­britannien, delar av Kanada, USA och i Nya Zeeland.

— Danmark har receptförnyelse – genordination på danska – eller det som vi i Sverige tidigare kallat re-förskrivning och som vi nu börjar prata om som extra­expedition. Det är något som vi ser skulle göra stor nytta även i Sverige, säger Fredrik Boström.

I Irland är det möjligt för apotek att förnya vissa typer av recept i sex månader och från mars 2024 kan man få sitt recept förlängt i upp till 12 månader.

Läs mer >> ”En apotekare kan bli lika ­ifrågasatt som en läkare”