“Det ska funka även när det är kris”

Eva Flock har det i släkten. Hennes pappa, faster och kusin är apotekare. Även hennes farfars bror som drev apotek i Stockholm.

Ändå var det ekonomi hon läste på gymnasiet i Södertälje där hon växte upp med mamma, pappa och två systrar.

— Jag hade inte läst så mycket ekonomi på högstadiet men var nyfiken på det och valde därför ekonomi i gymnasiet. Men faktum är att jag redan då läste en valbar kurs som hette medicinsk grundkurs och då kände jag att jag ville läsa in naturbasår också så jag sedan kunde välja fritt – så då gjorde jag det, säger Eva Flock.

Efter gymnasiet ville hon bli apotekare och sökte apotekarprogrammet i Uppsala men även biomedicinska analytikerprogrammet och ett program i Linköping för kriminaltekniker.

Några studier för att bli kriminaltekniker blev det inte. Men eftersom hon inte kom in på apotekarprogrammet började hon på programmet för biomedicinsk analytiker, sökte igen till apotekarprogrammet och andra gången kom hon in.

Förutom den femåriga utbildningen läste hon två extra kurser: kliniska prövningar samt kvalitetssäkring och regulatoriska krav. Efter utbildningen klev hon direkt in i läke­medelsindustrin via konsultföretaget Scandina­vian regulatory services.

— Det var en jättebra skola att komma in i som nyutexaminerad apotekare eftersom man får se stora och små företag och olika typer av fråge­ställningar och utmaningar, säger Eva Flock.

— 2005 kom ett nytt krav på läsbarhetstester på bipacksedlar. När jag började 2006 startade företaget som jag jobbade med upp testerna och jag fick ta på mig att fixa med det. Det var intres­sant i och med att ingen annan hade jobbat med det tidigare. Jag fick lägga grunden själv. Det var jättekul!

Att arbeta inom läkemedelsindustrin var en målsättning från början.

— Jag kände att apoteksbutik inte var rätt för mig. Jag kände att jag ville jobba närmare läkemedlen. De som jobbar på apotek gör ett jätteviktigt arbete med att säkerställa att rätt läkemedel ges till rätt patient och jag tror att vi skulle kunna nyttja kompetensen ännu mer än vad som görs idag.

2011 började hon inom regulatory affairs och kvalitetssäkring på Abbott, som 2013 delades upp i två företag – Abbott och Abbvie.

— När jag kom in på Abbott hade de köpt Solvay och sedan skulle Abbvie bildas. Det var jätte­intressant i och med att det var ett nytt företag men samtidigt väldigt etablerat. Det var etable­rade produkter och det som jobbade där hade oftast jobbat där väldigt länge. Jag fick vara med på resan om att bygga något nytt och skapa en ny kultur. Det var jättekul men det tar tid att bygga en kultur.

För att lära sig ännu mer gick Eva Flock även på Handelshögskolan i Stockholm under ett och ett halvt år 2020–2021. Medan hon jobbade heltid på Abbvie.

— Jag tror att det har att göra med min nyfiken­ het kring ekonomi. Jag läste det på gymnasiet och när jag gick apotekarprogrammet så sommar­jobbade jag på bank. Jag ville förstå helheten. Jag ville bygga på kunskapen kring hur det funkar kring en organisation. Hur kan jag bidra bättre för att förstå den här personen som jag jobbar med men som jobbar på en annan funktion? Jag vill förstå helheten och bygga nätverk.

Sen kom pandemin.

— Jag tror att covid hjälpte till på så sätt att det inte var fester eller andra tillställningar under perioden. Det blev inte så jobbigt för mig att sitta och plugga på helger och kvällar för det fanns inte så mycket annat att göra. Det som blev lidande var nätverkandet med kursarna.

I efterhand har hon kommit fram till en personlig reflektion.

— När jag började i skolan som liten hade jag svårt att lära mig läsa och skriva. Jag gillade inte skolan. När jag tänker på var jag är nu och hur många år jag pluggat efter skolan har jag verkligen lyckats vända på det. Det kan jag reflektera över. På Abbvie stannade hon fram till oktober 2023 då hon tillträdde som kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL) på Läkemedelsverket i Uppsala. CBL samordnar den nationella läkemedelsstrategin.

Eva Flock sitter även med i ledningsgruppen på Läkemedelsverket.

Det var ett stort steg att lämna Abbvie, en arbets­plats som hon själv beskriver som sitt andra hem.

— Ja, det är jättekonstigt att jag lämnade Abbvie! Men jag hade kommit i kontakt med den nationella läkemedelsstrategin 2015–2016 och tänkte: Gud så spännande! När jag sedan såg den här tjänsten tänkte jag att det här är en möjlighet att få påverka och bidra bredare, till både patienter och samhälle.

— I och med min roll inom regulatory affairs och kvalitetssäkring så hade jag haft många inter­aktioner med Läkemedelsverket och jag kände en nyfikenhet på hur det är att jobba där. Jag tycker också att Läkemedelsverket har förflyttat sig de senaste åren och blivit mer externa, mer ute i media och den förändringsresan lockade mig.

Från ett stort privat företag inom läkemedels- industrin till en statlig myndighet. Hur har den resan varit?

— Jättebra. Jag har inte sett så stora skillnader. Det är klart att det finns aspekter med offentlig­het, att handlingar jag skriver kan begäras ut av allmänheten. Men annars tänker jag att när jag går till en annan organisation så har de sin kultur, sitt arbetssätt, så jag anpassar mig till det som är.

Under stor del av sin karriär har Eva Flock varit chef och haft personalansvar, en roll hon trivs med.

— Jag gillar att jobba tillsammans med och utveckla andra människor, att ha en gemensam ambition och att jobba utifrån den.

CBL-kansliet samordnar genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin. Det är stora frågor som du är ansvarig för, vad är den största utmaningen?

— Det som lockar mig är att få jobba tillsammans med andra, att det är flera aktörer. Vilket jag tror är jätteviktigt för att det faktiskt ska hända någon­ting. Att ha en gemensam vision eller målsättning är jätteviktigt för att verkligen förflytta sig.

— Jag tror att utmaningen kommer att vara resursfrågan. Det är ett kärvt ekonomiskt läge överallt och jag tror att resursdelen kommer att vara knivigast.

Vilka frågor är speciellt viktiga för dig?

— Det är vad den nationella läkemedels­strategin säger om effektiv och säker läkemedelsanvändning. Den ska vara tillgänglig och jämlik, men också hållbar både ur ett eko­nomiskt perspektiv och ett miljömässigt per­spektiv. Och så beredskapen: att det ska funka när det är bra tider men även när det är kris.

Läkemedelsverket är sedan 2022 en av 60 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Hur påverkar det ditt arbete?

— Jag tror att beredskapen är något som vi verkligen ska fokusera på framöver. Vi behöver det.

Ytterligare en fråga som Eva Flock brinner för är kampen mot antibiotikaresistens.

— Antibiotikaresistensen är jätteallvarlig och likt tillgängligheten är det frågor som vi inte bara kan jobba med i Sverige utan de är globala. Det ska vi alltid ha i åtanke.

Här vill du gå från ord till handling?

— Ja, verkligen. Det finns den nationella läke­medelsstrategin men också andra strategier och insatser. Det är väldigt viktigt för mig att jobba nära andra strategier. Att se till att man vet vad man gör och vad andra gör så att man inte har parallella spår eller silos utan jobbar tillsammans.

Under våren 2023 presenterades ett förslag på en ny reformerad EU-lagstiftning kring läkemedel. Vad ser du som viktigast i reformen?

–EU:s läkemedelsstrategi är stor och många delar som finns i den nationella läkemedels­ strategin går hand i hand med EU:s. Men den europeiska läkemedelsstrategin har kommit fram till att lagstiftningen måste ses över vilket behövs eftersom världen förändras. Den behöver skrivas om så att den blir mer modern. Generellt behöver den verkligen vara mer anpassad till framtiden.