Så ska regeringen före­bygga läkemedels­bristen

Rest- och bristsituationer av läkemedel uppstår allt oftare, i Sverige och resten av världen, något som bland annat leder till en tuffare arbetsmiljö för farmaceuterna.

Apotekens europeiska branschorganisation PGEU har sammanställt sin årliga rapport som beskriver hur läkemedelsbristen har påverkat patienter och apotek runt om i Europa under 2023. Rapporten bygger på en enkät som gått till alla apoteksföreningar i Europa.

I 65 procent av länderna har den förvärrats under 2023 och i 23 procent är den lika stor som 2022 enligt rapporten.

För apoteken innebär det att farmaceuterna tvingas lägga arbetstid och pengar på att söka efter läkemedel, tid som de i stället hade velat lägga på läkemedelsrådgivning.

Nästan 10 timmar i veckan lägger ett genomsnittligt europeiskt apotek på att lösa restsituationer för patienter. Det är tre gånger så mycket tid som för tio år sedan. 

Regeringen arbetar för att stärka beredskapen kring läkemedelsförsörjning, att mildra effekterna vid restnoteringar och för att bristsituationer inte ska uppstå.

— Förskrivning av läkemedel är en av de vanligare och ofta enklaste sjukvårdsåtgärderna. Men varje gång en patient inte kan få ut sina läkemedel skapas risker för patienten och ökad belastning på sjukvården. Regeringen genomför därför flera åtgärder för att förebygga och mildra effekterna av det, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

Det finns flera orsaker till att rest- och bristsituationer av läkemedel uppstår och därför krävs flera olika åtgärder för att komma till rätta med problemet. I pressmeddelandet sammanfattas några av dem.

Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att se över hur rest- och bristsituationer kan hanteras och förebyggas. Myndigheten ska bland annat kartlägga hur dessa situationer hanteras i andra länder och peka på åtgärder som kan mildra effekter av rest- och bristsituationer. En del av uppdraget gäller också hur farmaceuterna på apoteken kan hantera situationer när läkemedel är restnoterade.

Läkemedelsverket ska då exempelvis se över olika möjligheter som skulle kunna underlätta för både patienter, apotek och för vården när ett läkemedel inte finns att få tag på.

Den nya nationella läkemedelsstrategin pekar ut tillgänglighet till läkemedel som ett av tre fokusområden.

Antalet restsituationer läkemedelsföretagen anmälde till Läkemedelsverket ökade från 1615 år 2022 till 3260 stycken år 2023. En av anledningarna till ökningen är den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2023 som bland annat innebär att en sanktionsavgift har införts för de företag som inte minst två månader i förväg meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent.

Avgiften är som lägst 25 000 kronor, som högst på 100 miljoner kronor.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska gemensamt förbereda ett system för att ta fram en nationell lägesbild över tillgång och efterfrågan för läkemedel. I uppdraget ingår bland annat att förbereda för en framtida daglig inrapportering av information om försäljning och lager av läkemedel från partihandel och öppenvårdsapotek.

Läs mer>> Farma­ceuter lägger tio timmar i veckan på att lösa rest­situationer

Förslaget om farmaceut­­sortiment välkomnas

Läkemedels­verket ser över hur farmaceuter kan hantera läkemedels­bristen

Läkemedels­verkets nya regerings­uppdrag välkomnas

“Läkemedelsbristen är ett arbetsmiljöproblem för farmaceuter”

“Apoteken måste få erbjuda annan styrka eller annat preparat”