Mer än vart åttonde recept förskrivs för eget bruk, men den siffran tror Socialstyrelsen kan vara högre.
Det är på uppdrag av regeringen som Socialstyrelsen för första gången har kartlagt förskrivning av läkemedel som görs på fritiden eller efter pension. Kartläggningen visar att det är läkemedel för att behandla infektioner, smärta, inflammation och sömnproblem som förskrivs mest.
Kartläggningen, som gjorts under 2018–2022, visade också att var sjunde förskrivning var av narkotikaklassade läkemedel vid adhd. Dessutom förskrivs mer än vart åttonde recept för eget bruk, men den siffran tror Socialstyrelsen kan vara högre.
Socialstyrelsen har dock inte kunnat göra en fullständig kartläggning eftersom Sveriges regioner registrerar fritids och pensionärförskrivningar på olika sätt och har olika struktur för arbetsplatskoder. I rapporten framgår det att Region Kalmar är den enda region som använder en gemensam arbetsplatskod för att registrera förskrivningar som görs utanför tjänsten, av de utan anställning eller av pensionerade förskrivare.
Det har gjort att det bara var i Region Kalmar som fritids- och pensionsärsförskrivning kunde kartläggas. Inom den gruppen gjordes totalt 24 084 förskrivningar, vilket utgjorde 0,4 procent av regionens totala läkemedelsförskrivning.
Kartläggningen visar att det mest förskrivna läkemedlet i gruppen antiinflammatoriska läkemedel, gällande fritids- och pensionärsförskrivning i Region Kalmar, var diklofenak. Läkemedelssubstansen har kopplats till risk för hjärt- och kärlbiverkningar, dessutom påverkar det miljön negativt.
“Detta, i kombination med att det finns flera andra läkemedel med liknande effekt, gör att många regioner inte rekommenderar förskrivning av diklofenak. Vissa regioner avråder helt från att använda diklofenak,” skriver Socialstyrelsen i rapporten.
I kartläggningen jämfördes den svenska förskrivningsrätten med regelverket i Norge och Nederländerna. I samtliga länder kan läkare förskriva läkemedel på fritiden, men i Sverige finns inga begränsningar vad gäller ålder eller vilka läkemedel som kan förskrivas. Det finns däremot i både Norge och Nederländerna.
Bakgrunden till kartläggningen är en punkt i Tidöavtalet där det man vill motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar, men Socialstyrelsen är inte oroade över resultaten.
— Det finns inga alarmistiska signaler utifrån denna kartläggning som antyder att förskrivningsrätten behöver ses över, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen, som har ansvarat för arbetet med kartläggningen, till Läkartidningen.
