“Arbetet som farmaceut på apotek blir mer och mer komplicerat”

Det går inte att sticka under stol med att arbetet på apoteken har blivit mer komplext för farmaceuterna de senaste åren. Läkemedelsbristen har orsakat en mer komplex struktur i tillhandahållandet av läkemedel som i sin tur påverkar expeditionsprocesserna. Farmaceuter får febrilt arbeta med att hitta alternativa lösningar till sina kunder som är i akut behov av sitt läkemedel och där läkemedlet inte längre finns tillgängligt på den svenska marknaden. Myndigheter har reaktivt arbetat med att implementera tillvägagångssätt för att underlätta apotekens arbete. Nu är det dags att tänka mer långsiktigt i dessa processer. För visst vet vi att det inte längre handlar om en tillfällighet. Utmaningarna inom läkemedelstillgängligheten är pågående och kommande i vår vardag.

Erik Pettersson skriver i en nyhet här på Svensk Farmaci att en undersökning visar att idag lägger ett genomsnittligt europeiskt apotek 10 timmar i veckan på att lösa restsituationer för patienter. Det är tre gånger så mycket tid som för tio år sedan. 

Till det hör också nyheten om att under 2023 fördubblades antalet restanmälda läkemedel i Sverige och i dagsläget går över 1000 olika läkemedelsförpackningar inte att beställa.

I Sverige innebär restsituationerna bland annat att Läkemedelsverket beslutar om fler dispenser. En dispens är ett tillfälligt tillstånd för ett företag att sälja en läkemedelsförpackning som inte möter kraven i Läkemedelsverkets föreskrifter om märkning och bipacksedlar. Dispensbesluten innebär att till exempel förpackningar på annat språk får expedieras under det svenska varunumret. Där dispens inte finns expedieras ofta licensläkemedel som kräver ett än mer komplext expeditionsförfarande. Det finns fler olika licenstyper men alla licenser för ett läkemedel är ett försäljningstillstånd till apotek för att sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige.

Samtliga förfaranden kräver ett mer komplicerat expeditionsförfarande och ett mer kvalificerat lagerarbete på apoteken samt att giltigheten i besluten behöver tas hänsyn till för att undvika felexpeditioner. Dessa förfarande kräver även en ökad omsorg i kunddialogen för patienten som går hem med dessa läkemedelsförpackningar från apoteken.

För licens är förskrivaren ansvarig för val av produkt och väljer ett apotek som ansöker om licenstillståndet från Läkemedelsverket. Förskrivarna har dock ofta själva svårigheter med att veta vilka preparat som faktiskt finns tillgängliga att beställa och därmed söka licens för. Detta är ett arbete som ofta apotekaren på apoteket utför eller görs centralt hos apotekskedjorna. Detta är en tidskrävande process som kräver daglig kontakt med leverantörer och distributörer och förskrivare och såklart en mer omsorgsfull kunddialog. När allt sedan är i sin ordning kan patienten hämta ut det godkända licensläkemedlet på recept på valfritt apotek. Dock är det inte säkert att allt är i sin ordning under hela restperioden då vi allt oftare ser att även licensläkemedlen blir restnoterade.

Det finns idag åsikter om att det generella kvalitetsarbetet kring detta inte riktigt hängt med. Vilket också kan vara försåtligt i den snabbt föränderliga världen som vi idag lever i. Det råder brister i informationssystem från myndigheter som gör det svårt för apotekskedjorna och de lokala apoteken att vidare fastställa sina egna rutiner kring dessa processer. I kombination med detta pratas det om införandet av så kallade beredskapsapotek för att tillgodogöra folkets behov av läkemedel i kris. Det pratas också om att tillåta farmaceuter bryta förpackningar för att spara och minska svinn. Skall allt detta fungera rakt igenom måste vi se till att ett ordnat system för det utvecklas på de lokala apoteken så de kan upprätthålla den ordningen som vi ser framför oss att detta skall innebära. Allt detta extra som redan tillkommit och planeras för betyder också att tillåta farmaceuter ute på apotek att få ta mer ansvar.

I framtagandet av detta får vi inte bortse från den kompetens som står framför oss och faktiskt till stor del redan gör jobbet. För per idag så löser farmaceuterna på apoteken många gånger själva utmaningarna som vi inte än hunnit skapa strukturer för.   

Undersökningar har dessutom visat att farmaceuterna på svenska öppenvårdsapotek oftast är missnöjda med arbetsbelastningen, arbetstiderna, bemanningen och den outnyttjade kompetensen. Positivt är att farmaceuterna är generellt mycket nöjda med kundkontakten och att arbeta i ett team.

Detta är något vi kan byggare vidare på. Genom att ge farmaceuterna på apotek nya roller och ett större ansvarstagande utnyttjas inte bara den befintliga kompentensen, utan individer där kommer att få andra utvecklingsmöjligheter. Det kommer även göra apotek till en mer attraktiv arbetsplats och på sikt lösa farmaceutbristen och därmed bemanningen, arbetsbelastningen. Här tror jag också det är väsentligt att förstå att det viktigt med en bra balans mellan ansvar och inflytande. De individer som skall ta detta ansvar bör också få inflytande i hur systemet skall fungera. För som sagt kompetensen finns ju där, den utnyttjas bara inte på rätt sätt. Har vi inte lyssnat förr bör vi göra det nu för det är bara de som idag gör jobbet som vet hur jobbet i praktiken kommer att behöva göras. Man skall heller inte underskatta kraften i att alla behöver känns sig ”duktiga” och ”viktiga” för att något skall bli bra och utvecklas på rätt sätt. Tänk själv när du ser tillbaka på en situation eller en period i ditt arbetsliv som varit särskilt bra, vad ser du då? Förmodligen fick du jobba med någon av dina talanger. Du fick känna dig duktig. Du fick ansvar och en handlingsfrihet för att någon litade på att du var kompetent och att dina förmågor var rätt för uppgiften. Förmodligen fick du också höra och se hur dina insatser gav effekt och var betydelsefulla. Du fick känna dig duktig och viktig. Jag tror denna känsla många gånger saknas på öppenvårdapoteken idag vilket också bidrar till den farmaceutbrist vi idag ser.

Vi har goda exempel i ryggen idag. Mer än någon annan händelse i nyare historia, så visade Covid-19-pandemin tydligt den påverkan kompetensen hos samhällsapoteken kan ha på folkhälsan. Ett exempel är där då 41 000 apotek i USA mobiliserades för att administrera Covid-19 vaccin.

Ett land som spunnit vidare på detta är Storbritannien där antivirala medel och annan receptbelagd medicin, för sju vanliga åkommor, från och med nu kan skrivas ut direkt på apotek av farmaceuterna. Målet med åtgärden är att avlasta allmänläkarna genom att ge apotekarna en större roll i primärvården.

För att uppnå något i liknelse behöver vi främja en miljö som skapar hållbara arbetsförhållanden. Det måste bli mer effektivt för farmaceuter på apoteken att utöva de kliniska förmågor som konsumenterna faktiskt efterfrågar. Vi behöver underlätta de administrativa uppgifterna i samband med de olika förfarandena, en modernisering av detaljhandeln för apotek som innefattar mer ansvar men nödvändigtvis inte en drös mer jobb för varje enskild individ i sin nuvarande roll.

Vi måste rensa vägen för nästa generations samhällsapotek att spela en ännu mer transformerande roll i folkhälsan. Jag får en känsla av att pandemin tillgav de lokala apoteken och den lokala farmaceuten mer tillit från samhället och detta är också något vi bör spinna vidare på utan avbrott. Dessutom behöver branschen som helhet inspirera fler farmaceuter att etablera sina karriärer inom apoteksvärlden där man visar på vilken meningsfull effekt de har på folkhälsan.