Så revolutionerar AI farmacin och apoteks­världen

Artificiell intelligens (AI) och självlärande maskiner har på kort tid blivit en del av mångas vardag. Den nya tekniken används av de flesta varje dag, utan att vi tänker på det.

Men bortom riktad reklam, väderprognoserna i mobilen och den självgående dammsugaren lyfter den forskarvärlden till alltmer spektakulära nivåer. Idag är AI-tekniken på väg att förändra farmaceutiska processer på ett sätt som det tidigare bara gick att drömma om.

Per Larsson, universitetslektor vid Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, välkomnar AI som ett effektivt verktyg inom farmaci och forskning.

Han forskar om läkemedelsupptagning och använder AI som ett analys­verktyg för att förstå data om hur man kan förbättra upptaget av vissa läkemedel i tarmmiljön. Helt enkelt, hur man förbättrar tillförandet av läkemedel till kroppen och hur man på så sätt bland annat ska kunna ersätta vissa injektioner med tabletter.

— Att gå igenom all data på egen hand tar otroligt lång tid, men med hjälp av AI kan jag gå igenom stora mängder material och förstå samspelet mellan läkemedelssubstansen, den orala läkemedelsformuleringen och tarmmiljön på kortare tid, säger han.

Ett av de områden där AI kan användas inom läkemedels­forskning är att designa nya läke­medelsmolekyler, nya aktiva substanser. Allt fler börjar använda tekniken eftersom AI snabbt kan kombinera och utvärdera stora mängder information och föreslå kandidatmolekyler att studera vidare. 

Per Larsson använder AI vid bland annat utveckling av nya läkemedelsformuleringar av peptidläkemedel. AI hjälper honom också att effektivisera sökandet efter nya hjälpämnen, så kallade excipienter, som gör att mag- och tarmkanalen kan ta upp mer av den aktiva substansen i ett läkemedel.

— I normala fall måste vi pröva oss igenom ett stort antal möjliga excipienter, men med AI slipper vi det tidskrävande arbetet eftersom den gör det åt oss. AI öppnar upp för att individ­anpassa behandling och designa läkemedelsformuleringar mot olika patientgrupper, vi kan också ta fram nya excipienter, som inte finns i dag, säger Per Larsson.

Men den snabba utvecklingen av AI möter inte bara optimism och många har varnat om dess snabba framfart. Entreprenören och industrimagnaten Elon Musk har varnat för att AI kan leda till civilisationens undergång, fysikern Stephen Hawking var oroad över potentialen för AI att bli ett hot mot mänskligheten och organisationer som OpenAI har betonat vikten av att skapa säkerhetsåtgärder och etiska ramar för att styra AI-utvecklingen och undvika missbruk.

Per Larsson tycker dock att de skräckscenarier som målas upp är överdrivna och tröttsamma.

— Jag har svårt att se att AI ska förgöra oss. Det är klart att man ska vara försiktig, men så är det med många saker, och jag tror att den vaksamheten räcker. Jag ser inte framför mig ett Terminator-scenario med en mördarrobot som dödar oss alla, säger han och fortsätter:

— Det är också intressant att se hur alla plötsligt har blivit AI-experter. Det var samma sak under coronapandemin, då blev alla experter på det, nu händer samma sak igen. Jag tror i grunden att AI är positivt och väljer att se alla de möjligheter som det bär med sig, säger Per Larsson.

Samtidigt så förstår han den oro som många känner kring vissa delar då AI-teknik innebär ny och okänd mark.

— Jag kan också fundera över hur AI kan samla data och på så sätt göra intrång på personlig integritet. Men i stället för att undvika det så måste vi prata om problemen och sätta upp mekanismer, ramar och regler för vad AI får göra och inte göra.

Per Larsson hoppas att forskningsfältet lär sig att använda AI och dess algoritmer så bra som möjligt, så att det kommer till sin rätt. Han hoppas också att forskar­världen tar ett steg tillbaka för att fundera på hur AI används på rätt sätt.

— Vi har en väl fungerande verktygslåda som kan hjälpa oss inom forskarfältet, men använder vi alla verktyg i den? Pratar vi rätt språk så att AI:n förstår? Idag måste man kunna beskriva det problemet vi vill lösa för att AI ska kunna hjälpa oss med det, så vi är relativt långt ifrån AI som kan genera ny kunskap.

Hur ska man komma dit då?

— Jag kan inte ge ett exakt svar, men jag tror det är en fråga för fler att diskutera och då måste
vi röra oss och experimentera över ämnesgränserna. Vi måste helt enkelt sätta olika människor från olika discipliner i samma rum, personer som är nyfikna och vågar tänka utanför lådan. Det krävs också att vi har öppen tillgång till bra data som alla kan ta del av för att vi ska kunna utvecklas, säger Per Larsson.

På apotek och i andra apoteksmiljöer kan AI hjälpa till med att förbättra kommunikation med kunder och patienter. Flera använder redan chatbots och virtuella assistenter, som kan svara på frågor om recept, dosering och potentiella biverkningar.

De kan även påminna patienter om att ta sina mediciner i tid. Detta är särskilt värdefullt för äldre patienter eller de med komplexa medicinska tillstånd. Ett exempel är den engelska appen Wellth, som är en AI-baserad plattform som använder beteendevetenskap för att förbättra patientens medicinska följsamhet.

Genom att använda påminnelser, belöningar och uppmuntran, hjälper appen patienter att bättre följa sina behandlingsplaner.

Apotek kan också, likt många andra inom handel, använda sig av AI för att ge sina kunder mer individanpassad reklam på till exempel sociala medier. 

AI kan också användas för att optimera lagerhantering. Genom att analysera försäljningsdata, säsongsmönster och andra faktorer kan AI-system förutsäga när det kommer att finnas efterfrågan på vissa läkemedel och hjälpa till att förhindra både brist på vissa läkemedel och för stort lager av andra.

Detta minskar kostnader för apoteken och säkerställer att kunder och patienterna alltid har tillgång till de mediciner de behöver. AI kan även förutse och förhindra fel i läkemedelsdistribution. Genom att övervaka processen och identifiera potentiella avvikelser i realtid, kan AI hjälpa till att minska risken för felaktiga leveranser och förbättra patientsäkerheten.

Ska man som farmaceut vara orolig för att förlora jobbet till AI?

— Det kan säkert finnas ett visst mått av befogad oro för det. Men jag tror inte att farmaceuter på ett apotek är först i skottlinjen för att bli av med jobbet, andra branscher är nog mer utsatta. Det kommer alltid finnas människor som behöver individanpassad behandling eller har frågor som en AI i dagsläget inte kan hantera. Farmaceuter har varit med om teknikskifte förut och det har man klarat bra. Ja, det kommer försvinna jobb, men det kommer också komma nya, säger Per Larsson.

Han tror dock inte att AI är den magiska lösningen överallt inom farmacin. Men ser man det som ett verktyg bland många kan det vara till hjälp, framför allt inom forskning. 

— Vi är långt från en situation där allt på ett magiskt sätt ska lösas med AI. Men det är viktigt att vi utbildar farmaceuter så att de får upp ögonen för att det här finns. Vi använder oss till exempel alltmer av AI i undervisningen och låter ibland studenterna till exempel använda ChatGPT, för AI är här för att stanna och vi kan inte förbjuda den här typen av verktyg för det kommer vara en del av deras vardag. Men det är viktigt att påpeka att det som studenterna får ut av ChatGPT inte är slutprodukten utan starten på deras arbete. Då är det viktigt att de lär sig använda det redan från början, säger Per Larsson.

När det gäller läkemedelsutveckling, som både är en kostsamt och tidskrävande, har AI potential att skynda på processen och minska kostnaderna.

Genom att analysera stor mängd data och till exempel olika molekylära interaktioner kan AI hjälpa till att identifiera olika föreningar av nya läkemedel. Det sparar tid och pengar och kan leda till snabbare tillgång till nya behandlingar. 

På Astra Zeneca används AI till bland annat syntesoptimering (föroreningsmönster via ML), bild­analys och extraktion av information, samt knowledgegraphs för formuleringsoptimering. 

— Genom att använda dessa applikationer ersätter vi experimentellt arbete, och kan få ut mycket mer information ur ett dataset. På det sättet kan vi bygga mer detaljerade modeller och förstå komplexa system, till exempel vad som händer i en cell som tar upp läkemedelsmolekyler, säger Anders Holmén, Head of Pharmaceutical Sciences på Astra Zeneca.

Han menar att företaget ser att AI kan skapa stora möjligheter att effektivisera och utveckla arbetet, både inom forskningen och produktionen.

— Och att det i slutändan kan förbättra vår förmåga att öka tillgången till läkemedel för patienten. Med patienten i ständigt fokus för oss är det därför givetvis intressant att se hur vi kan använda AI som verktyg, säger Anders Holmén, och fortsätter:

— För att kunna utveckla och implementera vårt arbete med AI har vi bland annat rekryterat nya medarbetare från andra discipliner, som till exempel astrofysik och bilindustrin, vilket ger oss nya erfarenheter och perspektiv, säger Anders Holmén.

AI kan också användas för att utveckla bättre metoder för läkemedelsadministration. Det går till exempel att designa läkemedelsformer som är mer effektiva när de tas oralt och som minskar behovet av injektioner, vilket inte bara förbättrar patientens upplevelse utan också öppnar möjligheten för mer skräddarsydda behandlingsalternativ.

— Jag tror man kommer att kunna göra mycket mer inom det här området i framtiden än vad man kunnat tidigare med hjälp av AI. Vi vet till exempel att biologiska läkemedel är svåra att få in i kroppen och kan AI hitta genvägar för att hjälpa oss med det skulle det vara fantastiskt, säger Per Larsson. 

Läs mer >> ”Generativ AI är en del av vårt dagliga arbete”

Läs mer >> Så ofta svarar Chat GTP fel om läkemedel