Ny kartläggning av svensk läkemedelsproduktion
Sverige har goda förutsättningar för att tillverka läkemedel men det saknas förutsättningar för att kartlägga medicintekniska produkter.
– Idag finns inga samlade uppgifter om vilka medicintekniska produkter som används eller lagras i Sverige, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket har kartlagt den svenska läkemedelsproduktionen. På bilden Astra Zeneca i Södertälje.
I januari 2022 fick gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga den svenska läkemedelsproduktionen samt eventuell produktion av aktiva substanser. Syftet var att ta fram en översiktsbild över vilka tillverkningsanläggningar som finns i Sverige och övriga Norden, var dessa är placerade samt deras tillverkningskapacitet.
I uppdraget ingick också att analysera möjligheterna att utföra en motsvarande kartläggning för medicintekniska produkter.
Nu är kartläggningen klar och den visar att det finns 61 produktionsanläggningar för godkända läkemedel i Sverige och 12 för tillverkning av aktiv substans, vilket är näst flest i Norden.
Några av kartläggningens slutsatser är att:
Sveriges läkemedelsproduktion är relativt bred och kompetent och tillverkning sker inom de flesta terapiområden. Produktionen är dock långt ifrån heltäckande vilket leder till ett importberoende. En stor andel av de svensktillverkade läkemedlen styrs av internationella avtal, och går på export.
Merparten av de läkemedelstillverkande företagen i Sverige är positivt inställda till beredskapstillverkning.
En kartläggning av gemensam nordisk produktionskapacitet kräver ett gemensamt uppdrag och att varje nordiskt land har kunskap om eller kan ta fram information om sitt lands produktionskapacitet.
— Läkemedelsverket bör utses till totalförsvarsmyndighet och ges i uppdrag att upprätthålla och uppdatera information om produktionskapacitet. Det skulle ge myndigheten tillgång till läkemedelsföretagens tillverkningsvolymer och möjlighet att svara på frågor om produktionskapacitet från exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Försvarsmakten och andra myndigheter, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Lena Björk, direktör för enheten Tillsyn på Läkemedelsverket.
För att kunna kartlägga produktionen av medicintekniska produkter, med uppgifter om produktionskapacitet, behöver en förstudie göras över vilka åtgärder som krävs. En viktig del är att identifiera vilket legalt stöd som skulle krävas.
— Idag finns inga samlade uppgifter om vilka medicintekniska produkter som används eller lagras i Sverige. Det finns heller inte några detaljerade uppgifter om tillverkare av medicintekniska produkter i Sverige. En förstudie bör också ta hänsyn till förslagen om att ta fram försörjning- och behovsanalys som beskrivs i betänkandet “En modell för svensk försörjningsberedskap”, säger Lena Björk.
