“Det krävs ökade insatser för att nå 2030-målen för antibiotika”
Antalet svåra antibiotikaresistenta infektioner ökar medan det går för långsamt att få ned användandet av antibiotika.
- Det är en oroande trend, säger ECDC:s chef Andrea Ammon.
Andrea Ammon, chef för European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC.
I lördags, den 18 november inleddes World AMR Awareness Week, en global kampanj för att uppmärksamma problemet med antibiotikaresistens.
Kampanjen pågår fram till den 24 november.
Kampen mot antibiotikaresistens var en högprioriterad fråga under det svenska EU-ordförandeskapet under våren 2023. Den 13 juni antog EU:s ministerråd en ny rekommendation för att intensifiera kampen mot antibiotikaresistens, och EU-länderna har satt upp konkreta mål för att minska användningen av antibiotika till människor med 20 procent till år 2030.
EU:s smittskyddsmyndighet European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, har tittat på hur det ser ut i EU, Island och Norge under 2022 och jämfört med Europamålen för antibiotika vilket även Läkemedelsvärlden har uppmärksammat.
Den totala konsumtionen av antibiotika hos människor har minskat med 2,5 procent mellan 2019 och 2022, vilket tyder på långsamma framsteg mot målet om 20 procent minskning till 2030.
Användningen mäts i antalet dygnsdoser per tusen invånare.
I tolv av de 29 länderna ökade användningen, mest i Bulgarien där ökningen var drygt 24 procent.
I Sverige har antibiotikakonsumtion minskat med 5,4 procent under de aktuella åren.
I rekommendationen ingår också att minst 65 procent av den totala antibiotikakonsumtionen ska bestå av sådana preparat som EU:s riktlinjer rekommenderar.
2022 låg genomsnittssiffran för EU, Norge och Island på 59,8 procent.
Endast nio EU-medlemsstater har uppnått eller överskridit målet på 65 procent, däribland Sverige.
— Även om det har skett långsamma framsteg inom vissa områden, tyder nyare data på att antimikrobiell resistens fortfarande är en betydande utmaning i EU/EES, säger ECDC:s chef Andrea Ammon i ett pressmeddelande och fortsätter.
— Ökade insatser för att minska onödig antibiotikaanvändning och för att förbättra metoderna för förebyggande och kontroll av infektioner är absolut nödvändiga för att nå 2030-målen.
Samtidigt ökar de motståndskraftiga bakterierna. Bland annat ökade antalet konstaterade infektioner med karbapenemresistenta klebsiella pneumoniae, en sorts resistenta tarmbakterier som kan ge svåra infektioner, med 50 procent.
När dessa bakterier blir resistenta mot bredspektriga antibiotika av typen karbapenemer finns få andra alternativ.
— Det går emot målet att minska dessa infektioner med 5 procent till 2030. Det är en oroande trend eftersom det finns väldigt få effektiva behandlingar tillgängliga för patienter med dessa infektioner, säger Andrea Ammon.
Allt är inte mörker. Det har skett anmärkningsvärda förbättringar på två områden som visar på en positiv trend när det gäller att ta itu med antimikrobiell resistens inom EU.
Antalet fall av med meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) minskade med 12,2 procent mellan 2019 och 2022, vilket är nära målet på 15 procents minskning.
På liknande sätt minskade förekomsten av E. koli-bakterier som är resistenta mot cefalosporiner med 16,8 procent under samma period, vilket tyder på att EU redan har uppnått målet om 10 procent minskning.
Läs mer>>EU överens om att minska antibiotikaanvändningen
