”Det goda måste få segra mot läkemedelsförfalskningarna”
Genom att prioritera rätt och värna om ordningen av förfaranden kommer risken att påverka patienter, hälso- och sjukvården och samhället negativt med falska läkemedel att minska. Det skriver Denice Kidd i ett nytt blogginlägg.
Förfalskade läkemedel ökar, enligt uppgifter från (PSI) Pharmaceutical Security Institute, en sammanslutning av 37 internationella läkemedelsföretag som bekämpar olagliga och falska läkemedel. Enligt PSI har antalet läkemedelsbrott ökat med 38 procent från 2020.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är ungefär 10 procent av de läkemedel som cirkulerar i låg- och medelinkomstländer förfalskade. I länderna i Afrika, söder om Sahara, är denna andel ännu högre upp mot 50 procent i vissa länder. I dessa länder finns de förfalskade läkemedlen överallt det vill säga i de legala distributionsleden och vidare på sjukhusen och de legala apoteken.
När det gäller den geografiska fördelningen av beslag av förfalskade läkemedel registreras det största antalet i Nordamerika följt av Asien, Latinamerika, Mellanöstern, Europa och Afrika. Denna ordning beror till stor del på hur väl länder effektivt identifierar läkemedelsbrott genom brottsbekämpande verksamhet och inspektioner av läkemedelsmyndigheter. Som PSI noterar kan konkurrerande prioriteringar för brottsbekämpning, brist på finansiering eller otillräckliga regeringsstrukturer innebära att förfalskade läkemedel inte upptäcks.
Problemet med förfalskade läkemedel gällde förr framför allt så kallade livsstils mediciner som bantningsmedel och potensmedel. Men den vinstgivande kriminaliteten har spritt sig, och idag finns det också förfalskningar av läkemedel mot HIV, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, malaria och antibiotika. Dessa livräddande läkemedel är också den snabbast växande kategorin av förfalskade läkemedel enligt PSI.
EU är inte någon fristad från problemen med förfalskade läkemedel
Som nämnt är Europa och EU är inte någon fristad från problemen med förfalskade läkemedel, även om en del har den uppfattningen. Nyligen meddelade den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, att förfalskningar av de mediaomsusade läkemedlet Ozempic har hittats hos grossister i EU och Storbritannien.
I Sverige hittar man de förfalskade läkemedlen på Internet. Sverige har hittills inga fall av falska läkemedel där preparatet nått hälso- och sjukvården eller de legala apoteken, men i Storbritannien upptäckte man häromåret att falsk medicin mot bland annat Alzheimers, prostatacancer och schizofreni spritts på sjukhus, apotek och vårdhem. I USA har sjukhus använt förfalskad cancermedicin så att svårt sjuka patienter fått tabletter som inte innehållit något annat ämne än majsstärkelse.
Läkemedelsverket, Tullverket och polisen i Sverige samarbetar i en global operation kallad Pangea, som samordnas av Interpol och syftar till att bekämpa förfalskade och olagliga läkemedel. Varje år beslagtas i denna operation miljontals tabletter, och ett stort antal webbplatser stängs.
Förra årets Pangea-beslag i Sverige innehöll signifikant ökning av narkotika-klassade läkemedel och bantningsmedel men också antibiotika. De bantningsmedel som togs i beslag hade enligt Läkemedelsverket ett felaktigt innehåll. Analysen visade att de bland annat innehöll ett lokalbedövningsmedel, en antidepressiv substans och ett medel mot virus.
Utanför rättssystemets insatser har Sverige idag ett av Europas mest säkra system för läkemedelsdistribution, oavsett om man handlar sitt läkemedel på ett lokalt apotek eller beställer det från ett godkänt internetapotek.
Den nya EU-förordningen om säkerhetsdetaljer på receptläkemedel trädde i kraft 9 februari 2019. Då blev det obligatoriskt att märka alla receptläkemedel med en spårbar 2D-kod. Detta gör det möjligt att via ett EU-gemensamt IT-system följa läkemedlet från fabrik till kund.
I Sverige är det organisationen e- Verifikation ( e-VIS ) som ansvarar för den svenska databasen.
Hjärtat för detta arbete är apoteken. En avaktivering av 2D koden sker när läkemedlet ges ut till patienten via apoteket och om förpackningen inte finns i databasen kan det vara ett tecken på att förpackningen är förfalskad.
Vidare bidrar detta till att förfalskade läkemedel inte är ett problem i Sverige idag, men tillsammans måste vi fortsätta arbeta förebyggande så att det får förbli så.
I praktiken har vi mindre kontroll över distributionen av dessa läkemedel
Den ökade omfattningen av restnoterade läkemedel ökar i sin tur efterfrågan på dessa läkemedel vilket i sin tur leder till ökad internationell handel av dessa läkemedel där nya distributionsled korsas och skapas. Det gör att vi idag i praktiken har mindre kontroll över distributionen av dessa läkemedel. Allt detta sker i kombination med att vi har ökad kriminalitet i Sverige som pressar rättsväsendet att göra hårda prioriteringar.
Idag saknas dessutom en nationell aktör med överblick över var och i vilka mängder läkemedel finns i Sverige. Samtidigt pratas det om att underlätta parallellimport av läkemedel från andra EU-länder genom lättnad av nationella handelsrestriktioner. Avsaknaden av överblick gör det svårt att avgöra omfattningen av problemet och med de fastställa vilka risker man är beredd att ta för att avhjälpa.
Därför bör man skyndsamt ta fram ett sådant system innan man lättar på bromsen, såsom med lättnad av nationella handelsrestriktioner.
Genom att prioritera rätt och värna om ordningen av förfaranden kommer risken att påverka patienter, hälso- och sjukvården och samhället negativt att minska. Det goda måste få segra mot läkemedelsförfalskningarna.
Läs mer>> Replik: Ingen högre risk för falska läkemedel med parallellimport
