Fortsätter rapportera in brister på parallellhandlade läkemedel

Antalet restanmälningar fortsätter att vara högt. I halvårsstatistiken som Läkemedelsverket publicerade i juli framgår att 1 754 förpackningar restanmäldes under det första halvåret 2023. Det är en högre siffra än tidigare helår.

En anledning till det kan vara att Läkemedelsverket från och med den 1 juli 2023 har möjlighet att ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent.

En annan anledning kan vara överenskommelsen om frivillig restanmälan av parallellhandlade läkemedel.

Läkemedelshandlarna samlar de företag som parallellimporterar läkemedel till Sverige från andra EU/EES länder. För vissa läkemedel svarar handeln med läkemedel, parallellimporten, för över 50 procent av försäljningen i Sverige.

När det blir brist på ett parallellimporterat läkemedel som har stor marknadsandel kan det ställa till problem och därför vill medlemmarna i Läkemedelshandlarna förse Läkemedelsverket med mer information.

Under perioden april till augusti rapporterade medlemsbolagen i Läkemedelshandlarna in över 100 bristsituationer. De vanligaste resterna rörde läkemedlen för behandling av diabetes, epilepsi samt antibiotika och analgetika, smärtstillande läkemedel.

— Parallellhandeln med läkemedel har speciella förutsättningar där tillgången kan variera kraftigt och är beroende av att det finns överskott på läkemedel i andra EU/EES-länder. Men för vissa läkemedel under vissa perioder kan parallellhandeln vara avgörande för tillgången. Därför vill vi bidra till att samhället och myndigheterna får en så god bild som möjligt på tillgången på just dessa läkemedel, säger Andreas Rosenlund, VD på Läkemedelshandlarna i ett pressmeddelande..

— Vi har därför beslutat att fortsätta att rapportera in brister när parallellhandeln periodvis har stor betydelse för tillgången på läkemedel.

Läs mer>> Läkemedelsbrist fortsatt problem för patienter och apotek