Ny bok om “de som gjorde jobbet” för svensk läkemedelsindustri
Personerna bakom framgångarna berättar själva om guldåren när de tog fram sina världsberömda läkemedel.
- En berättelse om att trots alla motgångar på alla möjliga sätt så går det framåt, säger en av författarna Anders Cronlund.
Från 1950-talet fram till millennieskiftet tog svensk läkemedelsindustri fram drygt 10 läkemedel som i dag är världsprodukter. Den här framgångsrika tiden har beskrivits i jubileumsböcker från bland annat respektive företag men där har det handlat om ekonomi, företagsstrukturer, styrelser och börsutveckling.
— Det handlar aldrig om de som gjorde jobbet, säger Anders Cronlund.
Det ville han ändra på.
Anders Cronlund är apotekare och farmacie doktor och har bland annat arbetat 32 år på Apotekarsocieteten som vetenskaplig sekreterare och utbildningschef. Tillsammans med apotekaren Ola Flink, som haft befattningar på bland annat Astra, Aco Läkemedel och Kabi Invent samt utsågs till Årets Farmaceut av Sveriges Farmaceuter 2004, har han sammanställt antologin ”Världsberömda läkemedel – guldåren i svensk läkemedelsindustri” med 31 bidrag från tidigare anställda inom forskning, produktion, läkemedelskontroll och marknad.
— Boken har vuxit fram succesivt under flera år. Jag gjorde en bok 2010 med samma principiella upplägg nämligen en antologi men den gången med apoteksinnehavare, säger Anders Cronlund och fortsätter.
— På ett tidigt stadie kom jag i kontakt med Arne Palm, chef över Pharmacias kontrollavdelning på 1970-talet. Han var berättarglad och hade mycket minnen. Så jag intervjuade honom och tänkte att det här kan nog bli något. Men det klarar jag aldrig av själv, jag måste ha hjälp och då hörde jag av mig till Ola. På den vägen startade det och så kom vi i gång på allvar för två år sedan.
Er tanke är att det handlar ”om de som gjorde jobbet” som ni uttrycker det. Kan ni vidareutveckla?
— En grundläggande idé var att det här är i sista minuten, flera av de som medverkar är runt 90 år. Sedan tror vi att genom att berätta om den här tiden kan det vara en inspiration för yngre yrkesverksamma i företagen i dag. Det blir en berättelse om att trots alla motgångar på alla möjliga sätt så går det framåt. Det går att dra det i hamn på något sätt, säger Anders Cronlund.
— De kan i efterhand vara rätt öppna med sina erfarenheter, det är personliga berättelser. Eftersom de inte har varit anställda på företagen på 20-30 år kan de ha ett personligt förhållningssätt till den tid de medverkade i. I många fall i boken får du som läsare en inblick i svårigheterna när det gäller produktutveckling, tillverkning och marknadsföring av produkterna, säger Ola Flink.
En tidig målsättning var att ta med hela kedjan med forskning, tillverkning, kvalité och marknadsföring. På så vis vill Anders Cronlund och Ola Flink att yngre verksamma människor ska kunna se helheten och se sin plats i kedjan.
Författarna har även lagt ned arbete på ett appendix med bland annat en sammanställning över i stort sett alla svenska läkemedel sedan 30-talet, läkemedelsindustrins egna tidskrifter under åren 1939-2003 och alla fusioner inom Astra respektive Pharmacia.
Samtliga svenska läkemedelsbolag som fanns under den här perioden finns med i boken, något som Anders Cronlund och Ola Flink arbetat aktivt med.
— Förutom att vara en inspirationskälla för yngre forskare och andra läkemedelsarbetare så är boken också en kunskapskälla. Det finns mycket kunskap att hämta ur den här boken om man läser med de ögonen, säger Ola Flink.
— Den som exempelvis i dag kämpar med antibiotikaresistens får en ganska bra bild av de försök som ha gjorts förut. Oupphörliga försök att försöka lösa det här med resistensen, säger Anders Cronlund.
Boken innehåller 31 bidrag vilket är 31 olika historier om de framgångsrika åren inom svensk läkemedelsindustri.
Men sammanfattningsvis kan Anders Cronlund och Ola Flink se några gemensamma faktorer till framgångarna under den här perioden.
— Det är flera sammanfallande faktorer. Det fanns plötsligt ganska mycket utbildande människor vilket handlar om utbildningsexplosionen som tog fart i slutet av 1900-talet. En annan faktor är hela instrumentsidan som tog fart med alla moderna instrument som används även än i dag som spektroskop och masspektrometri och det ena med det andra, säger Anders Cronlund och fortsätter.
— Myndigheten ska vi inte underskatta heller. Läkemedelsverket, eller Socialstyrelsens läkemedelsavdelning som det hette tidigare, var väldigt bra samarbetspartner för industrin. Industrin talade om sina problem och Socialstyrelsens läkemedelsavdelning kunde berätta vad som var på gång när det gäller toxikologi, biverkningar och så vidare. Det tror jag spelade stor roll. Liksom den gynnsamma relationen med sjukvården som gällde då. Det var ganska lätt att få läkare, framför allt på sjukhusen, att prova nya grejor.
— Samarbeten med universiteten har också varit avgörande skulle jag påstå. Väldigt nära samarbeten i vissa fall, fyller Ola Flink i.
— Samarbetet med sjukvård, läkemedelsmyndigheten och universiteten. Det tror jag har varit relativt unikt för Sverige och har bidragit till framgångarna.
I förordet till boken skriver Thomas Lönngren, som var chef för Läkemedelsverket fram till 2000 och sedan chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA fram till 2010, att millennieskiftet kom och vi såg en helt ny läkemedelsindustri växa fram med många små specialiserade biotechbolag som i dag står för huvuddelen av läkemedelsutvecklingen i Sverige. ”En helt ny värld skild från guldåren som beskrivs i denna bok”. Thomas Lönngren är övertygad om att framgångarna lever vidare i den svenska biotechindustrin i dag och att nya värdefulla läkemedel kommer att lanseras. ”Men frågan är hur svenska de är i den alltmer globaliserade läkemedelsindustrin”.
— Den framgångssaga som de svenska bolagen hade var grunden för den växande biotechindustrin som vi har i dag. Mycket av den kunskap som fanns i de stora bolagen när det gäller läkemedel har hamnat i de små nya bolagen vilket har gjort att de har frodats bra, säger Anders Cronlund.
— Om jag får spekulera lite så fusionerande de svenska bolagen ihop sig med utländska och när de gick upp i varandra så försvann en stor del av företagens forskningsenheter från Sverige. De blev gigantiska bolag med säte i London eller i USA. Pfizer är gamla Pharmacia med dotterbolag och Astra Zeneca sitter i London. De här företagen är fortfarande lyckosamma, stora och framgångsrika men är det någon som betraktar dem som svenska bolag längre?, säger Ola Flink och fortsätter.
— Det är säkert inte slut på nya framgångsrika läkemedel bara för att det har ändrat sig vid millennieskiftet. Det kanske kommer en volym två av boken 2050!