“Var tionde apotek kan tvingas stänga”
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) slår larm om att många apotek kan tvingas lägga ned – om inte den ersättning som apoteken får för att hantera receptbelagda läkemedel höjs. Myndigheten föreslår därför i en ny rapport att handelsmarginalen höjs omgående.
– Om vi inte gör något så är den yttersta konsekvensen att apotek tvingas att stänga ned. Vi uppskattar att fler än vart tionde apotek är i riskzonen, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV.
TLV följer apoteksmarknaden årligen och håller kontinuerlig kontakt med apoteksaktörerna. Myndigheten menar att apoteksmarknaden under flera års tid haft en svag ekonomisk utveckling.
– Varje år ställer vi oss frågan om handelsmarginalen bör justeras eller inte. Den senaste ändringen av handelsmarginalen trädde i kraft 2022. Vår analys visar nu att det behövs en betydande förändring eftersom branschens ekonomiska utveckling kommer fortsätta att vara svag, säger Gunilla Rönnholm, och fortsätter:
– I och med de kostnadsökningar som redan uppstått under 2023 bedömer vi att lönsamheten i branschen är på en nivå som gör apotek sårbara för ytterligare kostnadsökningar, som till exempel lokalhyra och personalkostnader.
Det framgår i TLV:s rapport att det är den ekonomiska utvecklingen i samhället som bidrar till omfattande kostnadsökningar för apoteken. Vidare har deras möjligheter till att tjäna extra från parallellhandel med läkemedel avsevärt försämrats, då den svenska kronan har försvagats gentemot andra valutor. Investeringar inom e-handel samt pressade marginaler på varor med fri prissättning har också bidragit till en försämrad lönsamhet i branschen, menar TLV.
Det finns i dag drygt 1 400 öppenvårdsapotek i Sverige men i 96 av 290 kommuner finns bara ett apotek. “Om ett apotek skulle läggas ned i kommun där det endast finns ett apotek skulle det kunna försämra tillgängligheten påtagligt”, skriver TLV i sin rapport.
Rörelsemarginalen 2022 blev mindre än hälften av rörelsemarginalen 2016, och 2020 – 2022 har rörelsemarginalen legat under två procent. Enligt TLV är det för lågt för att apoteksbranschen ska klara de ökande kostnaderna.
I rapporten lägger TLV vikt vid att det är angeläget att en ny handelsmarginal kan träda ikraft så snart som möjligt eftersom en stor del av kostnadsökningarna har realiserats under 2023. Utöver målen om att ge konsumenten ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och ett bättre tjänsteutbud behöver myndigheten även beakta att apoteken är tillräckligt lönsamma för att vara goda arbetsgivare med utvecklingspotential.
Myndigheten påbörjar arbetet med att justera föreskrifterna för handelsmarginalen omgående. Beslut om ändringen är tänkt att göras i slutet av 2023 och förslag till föreskriftsändring planeras att remitteras i slutet av oktober 2023.
– Vi bedömer att det är angeläget att marknaden och branschen får besked om vad som är på gång, så att de kan agera utifrån det, säger Gunilla Rönnholm.
TLV bedömer att apoteksmarknaden behöver cirka 650 miljoner kronor per år från och med 2024. Höjningen planeras att träda i kraft den 1 februari 2024.
Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, välkomnar att TLV:s besked.
– Vi tycker det är mycket positivt. Det handlar om apotekens samhällsuppdrag. Oftast använder vi begreppet handelsmarginalen men det är bara vi i apoteksvärlden som förstår vad det är. Det är statens sätt att ersätta apoteken för det samhällsuppdrag som vi har, säger Johan Wallér, och fortsätter:
– Apoteken kan inte heller kompensera sig genom att säga att nu ökade kostnaderna så då höjer vi priserna på läkemedel för det får vi inte göra för priserna på läkemedel sätts av TLV. Vi är beroende av att TLV sätter sin handelsmarginal i relation till vad samhället förväntar sig att man ska få av apoteken.
Men den aviserade höjningen av handelsmarginalen täcker dock inte kostnaderna fullt ut för recepthanteringen och det gap som minskade intäkter från övrig försäljning medför, enligt Johan Wallér. Han anser därför att politiken behöver på längre sikt säkerställa att apoteken får tillräcklig ersättning för sin samhällskritiska verksamhet.
– Jag tror att det vore en bra investering för samhället att säkra apotekens ersättning mer långsiktigt så att apoteken får möjligheter att behålla den höga kompetensen och ge utrymme för innovation och utveckling av uppdraget, säger han.