“Beredskapslager kan leda till läkemedelsbrist”
Branschorganisationen Lif ratar förslaget om att läkemedelsföretagen själva ska stå för kostnaderna för beredskapslager av läkemedel. De varnar för att det kan leda till brist på läkemedel och menar att staten istället borde stå för notan.
Bengt Mattson, sakkunnig vid branschorganisationen Lif, är kritisk till att läkemedelsföretagen föreslås stå för notan för ett eventuellt beredskapslager.
– Om företagen blir skyldiga att utöka sina lager av vissa läkemedel kan det i värsta fall leda till att de plockar bort de varorna från sitt sortiment på den svenska marknaden om de själva måste stå för den extra kostnaden. Det rör sig då också olyckligt nog om just de läkemedel som är nödvändiga att ha tillgång till under kris och krig, säger Bengt Mattson, expert på läkemedelsförsörjning på Lif, i ett pressmeddelande.
Det är i den statliga utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen, som presenterades 30 augusti i år, som det bland annat föreslås att läkemedelsföretagen själva ska finansiera beredskapsåtgärder som exempelvis säkerhetslager. Men branschorganisationen Lif ser inte positivt på förslaget och vill istället att staten ska kompensera det privata näringslivet för ett beredskapslager.
– Det är inte bara en fråga om vad som är rättvist och rimligt, deras förslag kan dessutom leda till brist på läkemedel, säger Bengt Mattson, i pressmeddelandet.
Han menar att ett globalt företag alltid kommer att vara tvunget att ta hänsyn till hela världsmarknaden, vilket kan göra att den svenska grenen har svårt att påverka eller förklara varför bolaget ska ta extra kostnader för just Sveriges beredskap. Bengt Mattson säger också att de befintliga omsättningslagren är tillräckliga.
– Vi anser att det redan finns god försörjningssäkerhet, vilket blev tydligt under coronapandemin där Sverige kunde hantera en snabb och stor ökning av behoven. Företagen klarade i stort sett leveranserna bra tack vare den lagerhållning på i snitt 3–4 månader som de idag håller på frivillig basis. Däremot finns det risker med att bygga för stora säkerhetslager eftersom det kan störa den normala försörjningskedjan, säger han i pressmeddelandet och fortsätter:
– Särskilt allvarligt blir läget om flera länder gör det samtidigt. Då kan det leda till bristsituationer på läkemedel i en omfattning vi aldrig sett tidigare. Det finns inte tillräcklig produktionskapacitet att både tillgodose den normala konsumtionen och samtidigt lagra läkemedel för sex till åtta månader. Det kräver omfattande internationell samordning och koordinering.
